Två äldre personer har hittats döda i Runsala i Åbo berättar polisen i Sydvästra Finland.
Polisen undersöker fallet som mord och utredning av dödsorsak. Polisen har spärrat av området för att undersöka terrängen.
Enligt polisens uppfattning är inga andra personer inblandade i fallet.
Polisen granskade mopeder vid Järnefeltin koulu i Lojo i morse (16.8). Sammanlagt inspekterade de 29 mopeder. De flesta av dem var i skick.
Två trimmade mopeder ska i varje fall kontrollbesiktas. Polisen tog bort registerskyltarna från de här mopederna.
Den ena av de två trimmade mopederna gick 74 km/h. Mopedens maxhastighet borde vara 45 km/h.
Några mopedister fick dessutom anmärkningar för mindre förseelser.
Polisen har under sommaren många gånger kontaktats av människor som vill att de övervakar mopedkörandet i Lojoområdet.
Västmetron och andra byggprojekt har satt råttorna i rörelse i Esbo. Råttor trivs bäst där det finns tillgång till mat.
I Hagalund i Esbo är Micke Edberg i full färd med att sätta ut råttfällor i ett höghusområde. Edberg är servicetekniker och arbetar med att bekämpa råttor.
Han berättar att det bästa sättet att bli av med råttor är med hjälp av gift.
– Gift, eller bekämpningsmedel som vi kallar det, är det bästa sättet tycker jag, säger han.
Enligt Edberg kan råttor påträffas i stort sett i alla områden i Esbo.
– Där människan finns, så finns också råttan.
Enligt Edberg är det bygget av Västmetron som just nu driver fram råttorna i Hagalund. Råttor har setts springa omkring i stadsdelen.
– Råttorna kommer fram ur sina gömställen när man börjar bygga och gräva och framför allt spränga, säger han.
Han berättar att råttorna har funnits i gamla kloakrör och kommit upp på nätterna för att söka mat. När bygget och sprängningen inleddes sökte sig råttorna bort från kloakerna.
– Det är då man kan få syn på dem, säger han.
Edberg berättar att råttorna kan trivas i stort sett överallt, men särskilt där det finns mat.
Råttor drar sig också bort från platser där det händer mycket och till platser med mycket skräp och rikt fågelliv.
Edberg säger att råttor är ett problem främst eftersom de sprider sjukdomar.
– Råttor bär på sjukdomar som sedan kan spridas vidare, i synnerhet om de tar sig in i livsmedelsfabriker, säger han.
Det är främst salmonella, men också andra sjukdomar som till exempel leversjukdomar, som råttorna sprider.
Dessutom berättar Edberg att råttorna orsakar förstörelse genom att de gnager.
– Råttor utgör också ett hot mot fågelarter, eftersom de attackerar fåglar, tillägger Edberg.
Han säger att det finns många olika alternativ för att bli av med råttor.
Trots att gift, enligt honom, är det bästa sättet att bli av med råttor, har det på senare tid kommit många giftfria alternativ på marknaden.
Det finns bland annat elektroniska fällor där råttan får en elstöt och dör och apparater med ultraljud, som Edberg säger att fungerar dåligt eftersom råttor lätt vänjer sig vid olika ljud.
Kvinnor i den privata sektorn tjänar tre euro mindre i timmen än männen, men skillnaden har krympt en aning. Det visar siffror från Statistikcentralen.
Män i timavlönade jobb fick cirka 16,50 euro i timmen i genomsnitt, medan kvinnor fick 13,50 euro i fjol.
Gapet var 18 procent.
Året innan var männens genomsnittliga timlöner 3,20 euro högre än kvinnornas.
Stuvarna hade de högsta timlönerna, över 20 euro i snitt, i Statistikcentralens statistik över branscherna i den privata sektorn.
Jumboplatsen hölls av bland annat kontorsstädare med en timlön på i 11 euro i snitt. Deras timlöner har dock i proportion stigit mest - närmare 18 procent jämfört med läget i början av 2010-talet.
Drygt hälften av skillnaden i männens och kvinnornas timlöner förklaras av att de arbetar i olika branscher.
I vissa yrken, till exempel tidningsutdelare och bud, fick kvinnor lika mycket eller rentav mer betalt än männen.
I andra, såsom styckare, processarbetare i kemisk industri och byggnadsmålare, fanns en skillnad till männens fördel på upp till 20 procent.
Den genomsnittliga skillnaden i timlöner för män och kvinnor som arbetade i samma bransch var åtta procent.
Andra faktorer än könsuppdelningen av arbetsmarknaden som påverkar löneskillnaderna är bland annat utbildning och arbetserfarenhet.
Statistiken visar också att kvinnor förvärvsarbetar mindre än män och att en stor del av de timavlönade kvinnorna hade deltidsjobb.
I genomsnitt arbetade männen 134 timmar i månaden i fjol, medan motsvarande arbetstid för kvinnor var 108 timmar.
FNB
Författarutbildningen vid Västra Nylands folkhögskola i Karis har fått ta emot många ansökningar. Av 61 sökande har 14 antagits till författarskolan.
Utbildningen ordnas under läsåret 2017-2018. Författarna Monika Fagerholm och Mia Franck är lärare och handledare.
Författarskolan riktar sig till personer som vill skriva manus. Deltagarna ska producera ett råmanus eller ett längre bearbetat manus.
Deltagarna möts under sex veckoslut för att skriva, diskutera och läsa varandras texter. Dessutom jobbar de på distans och får handledning av lärarna.
De som sökte till författarskolan kommer från både Finland och Sverige. Eftersom intresset är så stort är det möjligt att det ordnas en ny författarutbildning om ett år.
I höst börjar en författarskola i Karis. Tillsammans med lärarna och författarna Monika Fagerholm och Mia Franck får deltagarna växa som skribenter.
HMD Global som äger Nokias licens lanserar snart sitt nya flaggskepp - smarttelefonen Nokia 8.
Den nya telefonen fungerar med operativsystemet Android. Telefonen har en ny funktion som kallas "bothie".
Med bothie ska man kunna fotografera med telefonens främre och bakre kamera samtidigt så att bilderna syns på skärmen bredvid varandra.
Bolaget hoppas att bothie ska utmana den omåttligt populära selfien.
När Nokia 8 lanseras kommer dess pris att vara ungefär 600 euro. Inget exakt datum när det här kommer att hända har angetts.
HMD Global har tidigare levererat smarttelefonerna Nokia 3, 5 och 6.
Utrikesministeriet har ordnat intervjuresor till Beirut i Libanon för att hjälpa syriska familjer som vill återförenas i Finland. Vanligen måste familjerna själva ta sig till Turkiet för en intervju.
Syrier med familjemedlemmar som fått asyl i Finland måste delta i en intervju i Ankara i Turkiet för att kunna ansöka om familjeåterförening.
Den finländska ambassaden i Ankara har ordnat det så att intervjuprocessen kan skötas på ett ansökningscenter i staden.
Många syrier har ändå nekats inträde till Turkiet. Därmed har de inte kunnat delta i intervjuerna, vilket har betytt att ansökan om familjeåterförening inte har kunnat lämnas in.
Flyktingföreningar och intresseorganisationer har drivit kampanjer för att hitta en lösning på problemet – och myndigheterna har reagerat.
Pasi Tuominen, chef för allmänhetstjänster på Utrikesministeriet, berättar att man skickat ämbetsmän till Beirut i Libanon för att utföra intervjuerna.
- Vi har skickat inbjudan till dem som nekats visum till Turkiet att de i stället kan komma till Beirut.
Enligt Tuominen måste också de som inte kan nå ansökningscentret i Turkiet ha möjlighet att ansöka om familjeåterförening.
- Det är frågan om jämlikhet, man måste kunna lämna in sin ansökan, så att Migrationsverket kan processa ansökningen, säger han.
Två resor har redan ordnats och en tredje ska äga rum i början av september.
Efter det ordnar man enligt Tuominen fler resor vid behov.
Hittills har mer än 100 personer fått lämna in sin ansökan i Beirut.
Tuominen understryker ändå att det är frågan om undantagsarrangemang.
- Det tar sin tid att ha allt färdigt. Också praktiska arrangemang och datafrågor måste lösas innan man kan börja en sådan service.
Åbo Underrättelser rapporterade om resorna till Beirut i onsdags.
I år har det blivit betydligt svårare för finländska studenter att komma in på högskolor och universitet i Sverige. Poängskalorna för utländska gymnasiebetyg har justerats för att gynna svenska studenter.
Vasabon Fanny Willman sökte i våras in till juristutbildningarna i Lund, Stockholm, Uppsala, Göteborg och Umeå, men hon blev inte antagen till någon av dem. Det beror på att Sverige vid årsskiftet ändrade poängskalorna som används för att jämföra utländska gymnasiebetyg med de svenska gymnasiebetygen.
- Om jag hade ansökt till någon av juristutbildningarna för ett år sedan hade jag kommit in på vilken av juristutbildningarna som helst, med god marginal, men nu räckte inte gymnasiebetyget till. Från juristutbildningen i Lund fick jag beskedet att jag var på reservplats 653, så det var bara att ge upp den tanken, säger Willman.
Övervakarna som kontrollerade legitimationen godkände inte finskt körkort. Vi var flera finlandssvenskar som inte fick skriva högskoleprovet.
- Om jag gillar det kanske jag stannar här eller så söker jag vidare till Sverige igen. Jag har försökt se det som en fin möjlighet att jag fick en studieplats här i Norge.
Bakgrunden till att Universitets- och högskolerådet i Sverige ändrade poängskalorna för utländska gymnasiebetyg är den svenska gymnasiereformen 2011. Då blev det svårare att få högsta betyg och det ledde samtidigt till att de svenska studenterna hade svårt att konkurrera om studieplatser med utländska studerande. Det här gällde speciellt till de mest eftertraktade utbildningarna.
- Då vi jämförde statistik stod det klart att vi måste justera poängskalorna för utländska gymnasiebetyg och för finländare märks justeringen tydligt, säger handläggare Erica Finnerman på Universitets- och högskolerådet UHR.
Av de finländare som sökte till läkarprogrammet ifjol antogs 38 procent, medan endast 14 procent av svenskarna antogs. I år däremot antogs 16 procent av finländarna och också 16 procent av svenskarna.
Finländare har varit vana att ansöka om studieplats i Sverige på basen av sina studentbetyg, men det är också möjligt att skriva det svenska högskoleprovet.
- Högskoleprovet fungerar som en andra chans i antagningen till högskolorna, utöver betygsmeriterna. Det är en egen kvotgrupp och en tredjedel av dem som skrivit högskoleprovet blir antagna, säger Finnerman.
Jag har också superambitiösa kompisar som har kommit in på sina utbildningar, men de har verkligen fått slita som djur för att komma in.
- Övervakarna som kontrollerade legitimationen godkände inte finskt körkort. Vi var flera finlandssvenskar som inte fick skriva högskoleprovet.
Willman säger att de inte på förhand hade fått information om hurdan legitimation som krävdes. Samtidigt var inte alla övervakare lika stränga och i vissa salar godkändes finska körkort.
- Det var otur, men det kändes orättvist och också som ett politiskt beslut, i en kedja av olika beslut, att hindra utländska och i synnerhet finlandssvenska studenter att komma in på svenska universitet, säger Willman.
Det har inte skett några förändringar i de svenska poängskalorna på flera år och därför kom justeringen vid årsskiftet som en stor överraskning för många. Flera av Willmans bekanta lät helt enkelt bli att söka studieplats i Sverige för att utgångsläget kändes så hopplöst.
Willman skulle gärna se att Norden hade en gemensam utbildningsmarknad där studerandena hade möjlighet att röra sig mellan länderna så mycket som möjligt.
- Det är väldigt tråkigt att man går mot en utveckling där man vill stänga in sina egna studenter i sitt eget land. Om vi ska ha ett starkt Norden i framtiden så måste länderna samarbeta mycket mera och då är gemensam utbildning av högsta prioritet.
Det har blivit svårare för finländare att bli antagna till universitet i Sverige, det här efter en betygsreform som trädde i kraft i januari. För Emilia Winqvist betyder det här att hon måste skriva högskoleprovet, med bara tre månaders förvarning.
Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula vill fokusera på det nya grundavtalet för yrkesutbildningen i Östnyland och lämna den konfliktfyllda historien bakom sig.
Långdansen kring yrkesutbildningen i Östnyland får förhoppningsvis ett slut i höst, då det nya grundavtalet för yrkesutbildningen behandlas.
Det finns två samkommuner: Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä som driver Amisto samt Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland som driver Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Point College i sin tur ägs av ett aktiebolag.
Att få alla parter att komma överens har visat sig vara en svår ekvation att lösa.
I våras stötte grundavtalet för den finska yrkesutbildningen på patrull.
Helsingfors förvaltningsdomstol tog emot ett besvär gällande Borgå stadsfullmäktiges beslut om att godkänna avtalet.
Överklagan gällde paragraf 19 i avtalstexten. Den säger att utbildningsbolagets eventuella överskott kan fördelas mellan ägarkommunerna.
Kommunerna Borgå, Lovisa och Sibbo är delägare i de tre yrkesinstituten Inveon, Point College och Amisto.
Bakom överklagan stod personer från den finska yrkesutbildningssamkommunen.
Nu är felet korrigerat och stadsstyrelsen i Borgå tar upp frågan om grundavtalet till behandling under sitt möte på måndag.
Det berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula. Alla ägarkommuner samt samkommunerna ska nu behandla det nya grundavtalet och förhoppningsvis godkänna det under hösten.
– Största delen av ägarkommunerna har redan accepterat baslinjen, nu måste vi bara korrigera den här lilla grejen som var fel, säger Ujula.
Han hoppas att alla fullmäktigegrupper och styrelser i ägarkommunerna behandlar ärendet i snabb takt och att grundavtalet godkänns under hösten.
– Jag hoppas att förändringarna som vi planerar går framåt. Största delen av ägarkommunerna är av samma åsikt. Vi behöver komma till en bättre lösning för yrkesutbildningen.
Reformen av yrkesutbildningen har stött på många problem. Bland annat har den finska yrkesutbildaren Amisto protesterat och hela förslaget såg ut att stupa för lite mer än ett år sen.
Den finska yrkesutbildningens tjänstemän och förtroendevalda hör till dem som protesterat högljutt.
Styrelsen för den finska yrkesutbildningssamkommunen, IUKKY, har visat motstånd att gå med i den modellen som alla delägarkommuner i regionen kommit överens om.
Nu vill Jukka-Pekka Ujula sätta punkt för grälandet och fokusera på att förbättra utbildningen i regionen.
– Jag hoppas att vi får ett bra förhållande mellan ägaren och aktören efter att grundavtalet godkänns och att det leder till en bättre yrkesutbildning. Vi har en mycket klarare vision om vad vi egentligen behöver och hur vi ska sköta utbildningen.
Det viktigaste är att säkerställa möjligheten till en god utbildning i regionen, speciellt med tanke på den nationella utbildningsreformen som är på kommande.
Jukka-Pekka Ujula säger att man nu måste fokusera på kärnfrågan.
– Det är inte frågan om en kamp mellan ägare och samkommunen. Vi måste fokusera på hur vi sköter ärenden så att den stora bilden blir klarare.
Samkommunstyrelsen för den finska yrkesutbildningen förkastade i början av augusti Borgå stads rättelsekrav gällande utnämningen av Pentti Suursalmi till rektor för Edupoli.
Enligt Borgå stad var beslutet av utnämna Suursalmi till rektor lagstridigt. Beslutet fattades av samkommunstyrelsen i april i år.
Stadsstyrelsen i Borgå besvärade sig till Helsingfors förvaltningsdomstol i slutet av juni.
Jukka-Pekka Ujula säger att han inte har hunnit utreda samkommunens protokoll gällande ärendet.
– När vi har möjlighet att diskutera med stadens förvaltning så återkommer vi. Jag har inte hunnit ta ställning till hur vi går vidare i det här ärendet.
Ujula poängterar att man ser allvarligt på att beslutet ska korrigeras men lyfter samtidigt fram att helhetsbilden är viktigare.
– Den här processen och reformen om en bättre fungerande yrkesutbildning i regionen är en viktigare sak än små, administrativa grejer.
Varför har det varit så problematiskt att komma till något slags samförstånd i den här processen?
– Det är svårt att säga. Kanske det om några år finns några historiker som tar ställning till den här frågan.
Jukka-Pekka Ujula konstaterar att Borgå stad är den största delägaren och att det alltid är svårt att få en majoritet bakom linjedragningar.
Särskilt om någon anser att nuläget är bättre än vad som är på kommande.
– Men jag tror att vi nu borde koncentrera oss på samtiden; historien kan vi lämna det bakom oss.
De gröna har gått om Centern som landets näst största parti. 17,6 procent av finländarna uppger att de skulle rösta på De gröna om riksdagsvalet ordnades nu.
Det är uppenbart att valet av Touko Aalto partiordförande fallit i god jord bland väljarna.
Sedan juni, då Aalto valdes, har stödet för partiet ökat med närmare tre procentenheter.
Resultatet är historiskt för De gröna, som av hävd räknats in bland de medelstora partierna.
Nu går De gröna inte endast om Centern utan också det andra stora oppositionspartiet SDP.
Då Samlingspartiet håller täten med ett stöd på drygt 20 procent kan man säga att vi för tillfället har fyra stora - eller medelstora - partier i Finland.
För Socialdemokraterna är goda råd dyra. Trots två år i oppositionsställning är stödet för SDP nu lägre än i riksdagsvalet 2015.
Kampen om presidentkandidaturen har uppenbarligen inte ökat intresset för partiet bland allmänheten.
Frågan är om valet av presidentkandidat i början av september kan bidra till att vända den nedåtgående trenden.
Centerns sits är inte heller avundsvärd. Stödet för statsministerpartiet ser ut att ha fastnat vid 17 procent.
En liten uppgång jämfört med senaste mätning är en klen tröst för partiet som tappat närmare fyra procentenheter av sitt stöd sedan riksdagsvalet 2015.
Av regeringspartierna drar Samlingspartiet det längsta strået den här gången. Partiet toppar mätningen med klar marginal till De gröna, Centern och SDP.
Anmärkningsvärt är att stödet för Samlingspartiet är högre än det sammanlagda stödet för Centern och riksdagsgruppen Nytt alternativ (Blå framtid).
Stödet för utbrytargruppen Nytt alternativ är tillsvidare mycket lågt, endast 1,6 procent.
Vår interaktiva grafik visar hur stödet för partierna utvecklats efterhand. Texten fortsätter efter grafiken.
((vis:1224848))
Anmärkningsvärt är att stödet för Sannfinländarna inte förefaller ha påverkats av splittringen inom partiets riksdagsgrupp.
Möjligheten att göra oppositionspolitik verkar åtminstone för stunden gynna Sannfinländarna på de tidigare partikamraternas bekostnad.
För de övriga partiernas del bjuder partimätningen inte några stora överraskningar.
Stödet för Vänsterförbundet fortsätter att pendla kring åttaprocentsstrecket, medan stödet för SFP och KD är i det närmaste oförändrat.
1962 personer intervjuades av Taloustutkimus under perioden 24.7-15.8.
Undersökningens felmarginal är +/- 2,3 procent för de stora partiernas del.
De Grönas nyvalde ordförande Touko Aalto säger att den senaste partimätningen visar att folk vill ha förändring och att de litar på De grönas framtidsvisioner.
Vi berättar vad som har hänt medan du sov och uppdaterar dig för dagen.
Vår nyaste partimätning visar att De gröna har gått om Centern som landets näst största parti. 17,6 procent av finländarna stöder De gröna och det är ett historiskt resultat för partiet. Samlingspartiet är fortsättningsvis störst.
Finlands utrikesministerium har börjat tillmötesgå flyktingfamiljer från Syrien. De som vill återförenas med familjemedlemmar som fått asyl i Finland får resa till Beirut i Libanon för att bli intervjuade, i stället för till Ankara i Turkiet som har varit svårt att nå.
Sverige har slutat gynna studenter från Finland. I år har det blivit betydligt svårare för dem att komma in på högskolor och universitet i landet. Poängskalorna för utländska gymnasiebetyg har nämligen justerats för att gynna svenska studenter.
Sedan i går kväll står det klart att Vita huset i USA igen en gång har en ny kommunikationschef. Amerikanska medier rapporterar att Hope Hicks tar över efter Anthony Scaramucci som fick sparken i juli.
Halvklart till mulet med lokalt regn eller regnskurar. I Österbotten ät det klarare på dagen, likaså i norra Finland. Temperatur är 18-23 grader.
Vaccinmotståndet ser inte ut att vara stort i Åbo, i alla fall om man granskar andelen barn som vaccineras. En del föräldrar väljer ändå att inte följa vaccinationsprogrammet utan vaccinerar sina barn i en långsammare takt, vilket oroar infektionsläkare Jane Marttila vid Åbo stad.
Tidigare i veckan uttryckte omsorgsminister Annika Saarikko (C) sin oro för vaccinationsmotståndet. I flera kommuner har täckningen för MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund sjunkit under 95 procent, som är statens målsättning.
Vaccinationstäckningen för MPR- vaccinet är ändå god i Åbo, enligt Åbo stads statistik. Exempelvis har drygt 97 procent av alla barn födda 2014 fått MPR- vaccinet.
- Vaccinationsmotståndet eller det att man tar vaccinationer i en långsammare takt än rekommenderat finns i Åbo. Men i praktiken är vaccinationstäckningen god, säger Marttila.
En del föräldrar i Åbo väljer alltså att vaccinera sina barn i långsammare takt än rekommenderat eller vaccinerar inte alls sina barn. Det är också MPR- vaccinet som en del föräldrar ställer sig mest kritiska till.
- Allt oftare stöter vi på situationer där föräldrarna inte vill att ett litet barn ska få så många vacciner på samma gång och då väljer man att vaccinera i en långsammare takt och ett vaccin i taget. Det fördröjer vaccinationsprogrammet och utvecklingen av immuniteten hos barnet, säger Marttila.
Enligt Marttila finns det risker i att fördröja vaccineringen.
- Ju fler barn vars vaccination senareläggs eller ju fler barn som inte vaccineras alls, desto större blir gruppen av barn som riskerar att insjukna, konstaterar Marttila.
På vissa håll i exempelvis Österbotten har vaccinationstäckningen sjunkit och sjukhusen i Jakobstad och Karleby har redan förberett sig för en mässlingsepidemi. En mässlingsepidemi kan bryta ut också i Åbo, trots att vaccinationstäckningen är god, säger Marttila.
- Ju bättre vaccinationstäckningen är, desto mindre är sannolikheten för en mässlingsepidemi. Ju fler personer som inte är vaccinerade, desto större är risken för en epidemi. Det är också en slumpfråga, vem som smittas och hur många ovaccinerade människor som rör sig i samma kretsar.
Vaccinationer väcker frågor och oro hos en del föräldrar - har du förståelse för det?
- Det är fint att föräldrar tar reda på saker. I dag är ändå mängden information så stor att även felaktig information kan se ut att vara pålitlig. Vaccinundersökningarna görs ändå mycket systematiskt och vaccinerna undersöks mycket. En del personer ger samma värde åt enskilda erfarenheter gällande biverkningar som en familj haft, än vad forskning som gjorts med många personer visar. Det är många gånger frågan om känslor i den här frågan, säger Marttila.
Enligt Marttila ger hälsovårdspersonalen information om vaccinerna om det finns frågor som föräldrarna funderar över. Samtidigt är det svårt att övertyga föräldrar som inte vill vaccinera sina barn, säger Marttila.
Ett vaccin mot vattkoppor togs för en tid sedan med i vaccinationsprogrammet, och vaccinationerna inleds i höst.
- Jag tror att finländarna vill ta vaccinet mot vattkoppor. Det är en känd sjukdom och de flesta vet att det inte är en trevligt att insjukna i det. Jag tror att många föräldrar vaccinerar sina barn, konstaterar Marttila.
Jouni Piippo är ny rektor för Kungsvägens skola i Sibbo medan Johannes Nygren tar över Lyceiparkens skola i Borgå. Det är inte bara rektorerna som byts - också läroplanen är ny för i år.
Tisdagens skolstart innebar en bråd dag för rektor Johannes Nygren i Lyceiparkens skola i Borgå.
- Det känns nog riktigt bra. Nu har vi kommit i gång.
Trivsel och välmående ligger Nygren nära hjärtat.
- Från tidigare har allt skötts väldigt bra här på skolan. Man har en bra vi-anda, eleverna och lärarna trivs. Jag ska göra mitt yttersta för att hålla trivseln på en bra nivå.
Nygren vill satsa på läskunskap och på att höja elevernas motivation och vilja att lära sig.
- Jag är oroad över elevernas läskunskaper nationellt sett. De förändras inte över en natt, men vi ska jobba för dem på lång sikt. Vi ska satsa på fortbildning och få med alla i projektet, hemmet också. Läsning kräver mycket träning. Det är som idrott.
Johannes Nygren var tidigare biträdande rektor för grundskolan Norsen i Helsingfors men bodde i Borgå också då. Nu blir arbetsvägen kortare.
- Jag har alltid önskat att i något skede få jobba med skolutveckling för min hemstad, säger Nygren.
Det är inte bara rektorerna som är nya. Den här hösten tas också den nya läroplanen i bruk.
- Jag tror inte eleverna märkt någon skillnad ännu. Längs med året kommer de att märka att utvärderingen sker på ett lite annat sätt. Lärarna har jobbat ganska mycket i den nya läroplanens anda redan förra skolåret, så det blir inte så stora förändringar i Lypa, säger Nygren.
Enligt Nygren är den största förändringen hur man ger respons och utvärderar eleverna.
- Det sker kontinuerligt. Som elev ska man hela tiden veta vad man ska jobba mera på.
Nygren tycker det är bra att skolan hänger med i tiden.
- Undervisningen måste ändras i takt med att världen och behoven ändras, säger han.
Jouni Piippo, ny rektor vid Kungsvägens skola i Sibbo, beskriver den nya läroplanen som mer ämnesövergripande undervisning och temahelheter; en mer elevcentrerad ansats.
Piippo påminner om att det gjorts stora förändringar i skolsystemet tidigare och att de har lett till att det finska skolsystemet är bland de bästa i världen.
- Det här är en stor förändring och efter tjugo år kan man blicka bakåt och konstatera att den var lyckad.
Jouni Piippo har liksom Johannes Nygren också jobbat på Norsen i Helsingfors.
Nu är Piippo rektor för Kungsvägens skola i Nickby.
- Det är jättefint att komma tillbaka till skolan och få ta emot elever igen. Då när jag jobbade i Lappträsk så var det ganska ensamt men nu har jag människor omkring mig igen.
Piippo bor i Helsingfors och ville byta arbetsplats för att få kortare arbetsväg.
- Det underlättar vår vardag hemma ganska mycket. Och nog ser jag mig mer som en skolmänniska än bildningsdirektör, fastän det inte var något fel på det heller.
För Piippo är det viktigt att eleverna får sina röster hörda och att de trivs i skolan.
- Vi har gemensam undervisning, tandemklasser där eleverna har en del av timmarna samtidigt. Det är en bra start. Eleverna får vänner över språkgränserna.
Piippo är nöjd med sitt val.
- Jag tycker det är imponerande hur bra bildningsväsendet är skött i Sibbo. Vi har en bra organisation som är strukturerad. Personalen är jättefin, eleverna är jättefina, och vi har nya lokaler.
Demonstranter som motsätter sig beslut om avvisning av asylsökande får inte längre samlas vid terminal T2 på Helsingfors-Vanda flygplats.
Polisen i Östra Nyland har redan tidigare förbjudit manifestationer inne i terminalen. Nu har förbudet utvidgats till byggnadens närmaste omgivning, rapporterar Lännen Media.
Polisen säger att man stannade för lösningen efter samtal med Finavias säkerhetsansvariga och efter erfarenheterna från tidigare protester i under sommaren.
Policyn motiveras inte med säkerhetsskäl. I stället grundar sig beslutet på att allt fler människor kan lockas till platsen - också motdemonstranter. Dessutom vill man undvika oljud.
Nätverket Stop Deportations som står bakom demonstrationen på flygplatsen uppger sig kräva åtal mot polisen för begränsande av yttrandefriheten.
Drägsbybron som går över Svartsån i Borgå ska eventuellt förnyas. I närheten av bron finns uttrar och eventuellt också populationer av den fridlysta arten tjockskalig målarmussla.
Närings-, trafik-, och miljöcentralen i Nyland har ansökt om lov att riva den gamla bron i Drägsby och att bygga en ny på samma plats.
Under tiden som broarbetet pågår ska en tillfällig bro användas för trafik.
Den nuvarande bron har en viktgräns som begränsar tung trafik i området. Avsikten med projektet är att möjliggöra trafik utan viktbegränsningar.
Dessutom ska säkerheten för lätt trafik förbättras med en separat upphöjd gång- och cykelpassage.
Den nya bron blir närmare 13 meter bred och 55 meter lång, alltså aningen längre än den gamla bron.
Den nya bron ska också förses med större öppningar så att båtar, kanoter och fiskar kan röra sig under bron.
Den fridlysta arten tjockskalig målarmussla kan förekomma i området och vid tidigare undersökningar 2009 har några populationer hittats i Svartsån.
Därför ska området undersökas med hjälp av dykare innan byggprojektet kan inledas.
Undersökningen görs under våren eller försommaren när musslorna ännu inte har grävt ner sig i bottensedimentet i ån.
Det finns veterligen uttrar i Svartsån och de kan ha en luktpostplats under bron. Detta ska också beaktas i samband med arbetena.
Enligt ansökan medför byggandet av en ny bro ingen betydande förändring i de hydrologiska förhållandena på broplatsen, eftersom åns fåra nästan inte alls påverkas.
De gamla stöden under mittpartiet av bron kapas av något över sedimentytan så att grumlingen av vattnet blir mindre. Under vissa arbetsmoment kan grumling förekomma men det beräknas vara snabbt övergående.
Byggnads- och miljönämnden i Borgå säger i sitt utlåtande att projektet är nödvändigt och att eventuella populationer av tjockskalig målarmussla vid bron ska utredas innan arbetena inleds.
Om musslorna observeras ska populationen tryggas under arbetets gång.
Byggnads- och miljönämnden behandlar frågan under sitt möte på tisdag.
I Cygnaeusskolan i Åbo har man länge haft behov av en egen slöjdsal och en sådan har man också tidigare planerat att bygga i en av skolans gymnastiksalar.
Nu läggs ändå de planerna på is, det beslutet fattades på onsdagen av nämnden för fostran och undervisningen i Åbo. I stället ska man närma sig saken på nytt och diskutera ett nybygge på innergården.
Enligt utbildningschef Timo Jalonen behandlas ärendet redan den här månaden.
Bygget skulle enligt skolans rektor Nicke Wulff innefatta en förskola, slöjdsal och bostäder.
För tillfället använder Cygnaeusskolan grannskolans Puolalamäen koulus slöjdsal. Men då grannskolan snart ska utrymmas för renovering är det nu oklart var Cygnaeuseleverna slöjdundervisning ordnas under den tiden.
En fråga som aktualiseras i Borgå i höst är stadens planer på att grunda ett vårdbolag. En utmaning blir att informera politikerna om de kommande reformerna, säger fullmäktigeordförande Mikaela Nylander (SFP).
I fjol publicerade Borgå stad en utredning som rekommenderade att staden skulle grunda ett vårdbolag tillsammans med en privat aktör.
Det här för att se till att Borgåborna får god social- och hälsovård också efter den kommande vårdreformen.
Frågan lades på is över kommunalvalet men aktualiseras i höst igen. På onsdagen hade Borgåfullmäktige en aftonskola om frågan.
– Det var en lång och bra aftonskola. Vi höll på från klockan 17 till klockan 21 och skulle ha kunnat hålla på ännu längre, säger stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander (SFP).
Experter och företag i branschen var på plats för att ge sin syn på saken. Och förstås hade politikerna många frågor. Det gäller speciellt de nya fullmäktigeledamöterna.
Mikaela Nylander delar in frågorna i två kategorier. Dels handlade det om bolagiseringen, dels om själva social- och hälsovårdsreformen.
– Beslutsfattarna var intresserade av vad som händer i ett eventuellt samföretag där Borgå stad äger 49 procent och en privat aktör 51 procent. Vad händer till exempel med det demokratiska inflytandet och hur kan man se till att alla får vård?
En stor principiell fråga var också varför Borgå stad ska gå in för att grunda ett vårdbolag.
– Orsaken till att vi över huvud taget har utrett det här handlar om att kunna säkerställa att servicen blir kvar i Borgå [efter vårdreformen].
Då Borgå stad gav offentlighet åt sina bolagiseringsplaner var många oroliga för vilka följder ett vårdbolag kan ha för Borgå sjukhus.
Den frågan diskuterades också under fullmäktiges aftonskola, säger Mikaela Nylander. Klart är att Borgå sjukhus roll kommer att förändras i framtiden.
– En allmän uttalad vilja var att vi här i Borgå och i övriga Östnyland inte fattar beslut som på något sätt försämrar eller försvagar Borgå sjukhus roll i framtiden.
Nu tar man ytterligare en timeout i frågan. Fullmäktigegrupperna ska fundera på vilken typ av sakkunskap de ännu skulle vilja ha.
I oktober eller november ska regeringen ge ett nytt förslag till vårdreform och valfrihet inom vården. Först efter det kommer Borgå att ta ställning till bolagiseringen.
En allmän uttalad vilja var att vi här i Borgå och i övriga Östnyland inte fattar beslut som på något sätt försämrar eller försvagar Borgå sjukhus roll i framtiden.
En av höstens stora utmaningar i Borgå blir att informera politikerna dels om vårdreformen, dels om landskapsreformen.
– Framför allt nya fullmäktigeledamöter hade inte riktigt grepp om de stora reformerna som är på kommande. Jag tror att vi måste satsa på att ge information om dem i höst och sedan ta itu med bolagiseringen.
Alla kommuner har överlag en tung höst på kommande, säger Mikaela Nylander.
Det finns ingen orsak att ta om kommunalvalet i Hangö. Det anser centralvalnämnden i Hangö som ber att Högsta förvaltningsdomstolen förkastar Juha Kaunismaas (KD) besvär.
Kaunismaa besvärade sig i våras till Helsingfors förvaltningsdomstol. Han krävde att kommunalvalet i Hangö tas om eftersom centralvalnämnden inte godkände att partikamraten och tidigare ledande läkaren Outi McDonald (KD) ställde upp i valet.
Förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut i början av juli att Hangö centralvalnämnd gjorde rätt då den beslutade att McDonald inte var valbar och förkastade Kaunismaas besvär.
Det hela handlar om huruvida McDonald fortfarande kan anses vara anställd av Hangö stad eller ej.
Förvaltningsdomstolen och Hangö centralvalnämnd anser att McDonald fortfarande är anställd av staden och att tjänsten som ledande läkare är så pass viktig att hon inte var valbar.
Kaunismaa som är ordförande för Kristdemokraterna i Hangö anser att McDonald inte längre är anställd av Hangö stad och att hon borde ha fått ställa upp i valet.
Hangö stad beslutade för några år sedan att förflytta Outi McDonald från posten som ledande läkare till en vanlig läkartjänst vid hälsocentralen. Senare beslutade staden att säga upp henne.
Det här ledde till en lång besvärsprocess och därför har Hangö stads beslut om att säga upp McDonald ännu inte trätt i kraft.
Frågan kommer slutligen att avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen.
Hastigheterna har på många håll sänkts från 100 till 80 kilometer i timmen på riksväg 25 och stamväg 51 i Västnyland. Vinterhastigheterna i augusti har väckt frågor hos bilister.
Diskussioner har uppstått i sociala medier och i en del Facebookgrupper funderar man på vad hastighetssänkningen kan bero på.
Vid Destia svarar Tom Eliasson att sänkningen beror på röjningsarbeten vid vägrenen.
Det gäller vägsträckor i Hangö, Ekenäs, Karis, Ingå och Sjundeå.
Ett vägavsnitt röjs per gång och arbetena pågår ungefär ett dygn.
Röjningsarbeten där hastigheten är sänks utförs ännu i dag (torsdag) och sedan fortsätter arbetena någon gång i nästa vecka, säger Eliasson.
Artikeln uppdaterades 17.8.2017 klockan 10.59 med mer information om röjningsarbetena.
President Sauli Niinistö ska träffa USA:s president Donald Trump i Washington om mindre än två veckor.
Presidenterna kommer att mötas i Vita huset tisdagen den 29 augusti.
Det här är första gången som president Niinistö träffar sin amerikanske kollega.
Mera information om Niinistös arbetsbesök till Washington ges närmare besöket.
Presidentens kansli avslöjar inte i det här skedet några detaljer om programmet och agendan under besöket.
