Under de närmaste dagarna ordnas krigsmannaedgång i både Hangö och Dragsvik.
På torsdag firar underhållskompaniet vid Kustbrigaden fanedsdag i Hangö och på lördag blir det krigsmannaedgång i Dragsvik, Ekenäs.
Underhållskompaniet vid Kustbrigaden ordnar krigsmannaedgång och krigsmannaförsäkran på torsdag (17.8) i Casinoterrängen i Hangö.
Tillställningen går av stapeln mellan klockan 12 och 14.
Arrangörerna av fanedsdagen i Hangö vill uppmärksamma allmänheten att festligheterna kan orsaka rusning i trafiken nära Casino.
Också trafiken till och från staden kan påverkas.
Omkring tusen personer väntas komma till Hangö för att ta del av festligheterna under fanedsdagen.
Rekryter blir jägare
På lördag (19.8) ordnar Nylands brigad krigsmannaedgång ochkrigsmannaförsäkran för de rekryter som ryckte in i juli. Tillfället ordnas i Dragsvik i Ekenäs.
Det blir parad i Hangö och Ekenäs. Arkivbild.FörbimarschBild: Yle/Linus Hoffmanförbimarsch
Under dagen utnämner den nya brigadkommendören Arvi Tavaila rekryterna till jägare.
Lördagen fungerar samtidigt som en besöksdag för anhöriga och vänner till beväringarna.
Portarna hålls öppna mellan klockan 10 och 16. På programmet finns bland annat parad och materialutställning.
Det kan uppstå rusning i trafiken utanför garnisonsområdet. Trafiken till och från garnisonsområdet dirigeras av militärpolis.
Trafiken har löpt bra i huvudstadsregionen trots att alla tåg stått stilla under tisdagen. Den största rusningen har synats på bussarna till Helsingfors-Vanda flygplats.
- För tillfället fungerar kollektivtrafiken alldeles bra. Det har tidvis varit trängsel i bussarna till flygplatsen, men man har kunnat ta sig till flygplatsen och bort därifrån, säger Sari Kotikangas, informations- och marknadsföringschef på HRT.
Alla lokaltåg i Helsingforsregionen står stilla under tisdagen. Istället för att ta tåget till flygplatsen har resenärerna fått ty sig till buss eller taxi.
- Att få ombord alla på bussarna till flygplatsen går långsamt eftersom passagerarna har med sig mycket bagage, säger Sari Kotikangas.
Helsingforsregionens trafik har lagt in extra turer i trafiken till flygplatsen, och rekommenderar passagerarna att ta busslinje 617 från Hagnäs om 615 är fullsatt.
Vanlig eftermiddagstrafik på vägarna
På trafikkartan lyste det rött på ringvägarna i Helsingforsregionen efter klockan 16. På Trafikverket säger Tuomas Komulainen att rusningstrafiken inte varit exceptionell under tisdagseftermiddagen.
- I det stora hela kan vi tala om en vanlig rusningstrafik. Eftermiddagsrusningen kom igång lite tidigare än vanligt, men det är inte några stora skillnader i trafikmängderna jämfört med tidigare, säger Tuomas Komulainen som är cehf för trafikcentralen i Helsingfors.
Den omstridda svenska författaren Katerina Janouch är inbjuden att föreläsa för gymnasieungdomar i Raseborg under Bokkalaset (9-13.11).
Efter främlingsfientliga uttalanden och en polisanmälan ska hennes medverkan diskuteras i Bokkalasets ledningsgrupp.
Kritisk till invandrare
Tjeckiskfödda Katerina Janouch väckte uppseende med en intervju i tjeckisk webb-tv där hon beskriver sitt Sverige som alltmer otryggt och farligt.
Författaren Katerina JanouchPorträttbild av författaren Katerina Janouch.Bild: Patrik C Österberg / IBLKaterina Janouch
Hon talar om en ansvarslös svensk invandringspolitik som tillåter nästan vem som helst att komma in i landet och som heller inte tar ansvar för de som kommer.
Janouch har också kommit med delvis felaktiga uppgifter om säkerhetsläget i Sverige.
Polisanmäldes för sexism
Katerina Janouch polisanmäldes nyligen av den svenska vänsterpolitikern Rossana Dinamarca efter en sexistisk tweet.
Janouch publicerade en bild på politikern då Dinamarca samtalade med asylsökande unga män och antydde att hon var ute och raggade.
Författaren har dragit tillbaka sitt inlägg och bett om ursäkt men budskapet lever sitt eget liv i sociala medier.
Katerina Janouch är känd för sina böcker om sex och relationer och skriver ofta för ungdomar. Det var också därför hon inbjudits till Bokalaset i Ekenäs för att föreläsa på gymnasiet.
Nu diskuterar litteraturfestivalens ledning om hon ska medverka eller inte.
Bokkalaset diskuterar Janouch besök
Monica Örnmark från huvudarrangören Ekenässällskapet sade tidigare till Yle att man inte är rädd att bjuda in kontroversiella författare som skapar debatt.
Janouch bokades för Bokkalaset redan innan kontroversen ägde rum men då bara för att göra skolbesök i gymnasiet.
Den ursprungliga inbjudan skickades av Pamela Andersson vid Västnyländska kultursamfundet.
Hon säger att Janouchs efterföljande uttalanden gjorde att man blev tvungen att fundera över huruvida bokningen borde omprövas.
Enligt Monica Örnmark kommer Bokkalasets ledning att diskutera frågan på torsdag (17.8).
Frågan om Katerina Janouchs medverkan har också väckt diskussion på Facebook.
Författaren Monika Fagerholm förhåller sig kritisk till Janouchs medverkan och frågar sig om författarens inbjudan ska stå fast
Viking Line avbryter samarbete
Tidigare i år valdes Katerina Janouch in i Viking Lines expertgrupp för att motverka sexuella övergrepp på kryssningar och har sedan dess kritiserats för att ha kontroversiella åsikter.
Efter Janouchs inlägg på Twitter om riksdagsledamoten Rossana Dinamarca har Viking Line valt att avbryta samarbetet, skriver Aftonbladet.
I ett Facebookinlägg understryker Viking Line alla människors lika värde. Rederiet motiverade valet av Katerina Janouch i expertgruppen utifrån hennes gedigna kunskaper om relationerna mellan män och kvinnor.
Från rederiets sida poängteras att de uttalanden i sociala media som Katerina Janouch gjort är hennes privata och inte omfattas av Viking Line.
Viking Line anser att Katerina Janouch publiceade bilden på Rossana Dinamarca tillsammans med kommentarerna inte är förenliga med grunden för och syftet med rådets uppdrag.
Arbetsmarknadsorganisationerna är av olika åsikt med statsminister Juha Sipilä (C) om behovet av skattesänkningar för löntagarna i nästa års budget.
Både Finlands näringsliv (EK) och tjänstemannacentralen STTK anser att löntagarna har rätt till en skattesänkning för att kompensera för konkurrenskraftsavtalet.
Sänkningen borde vara 300-400 miljoner euro beroende på om den också berör pensionärer eller inte.
På fredagen sade Sipilä till FNB att kompensationen redan är gjord för i år och nästa år, medan Petteri Orpo (Saml.) har sagt att skattesänkningar måste göras eftersom konkurrenskraftsavtalet för med sig höjningar i beskattningen av arbete.
- Det verkar finnas oenighet inom regeringen i fråga om hur det här ska räknas, säger EK:s vd Jyri Häkämies till FNB.
Behovet av kompensation beror på att löntagarnas pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter har stigit i samband med konkurrenskraftsavtalet.
Häkämies tror att oklarheterna kring behovet av kompensation beror på att det i årets budget gjordes en överkompensation.
- Skattekompensationen för i år var större än avgiftshöjningen. Det skedde alltså en lite överkompensation.
Snart lanseras en ny tjänst som gör det möjligt att nå 112 med ett textmeddelande. Tjänsten kan vara bra för sådana som behöver be om hjälp obemärkt.
Om någon bryter sig in i ditt hus och du gömmer dig, kan det löna sig att vara så tyst som möjligt.
I en sådan situation kan det vara svårt eller rentav farligt att ringa efter hjälp.
112:s nya tjänst som gör det möjligt att kontakta nödnumret med ett textmeddelande ska lanseras i december.
Vissa risker med att sms:a
Motsvarande tjänster har testats internationellt. Främst är det personer som inte kan höra eller prata som har använt funktionen.
Marko Nieminen, direktör på avdelningen för nödcentralstjänster, hoppas ändå att människor ringer i mån av möjlighet.
- Det är både snabbare och säkrare att ringa.
Att sms:a efter hjälp bär med sig vissa risker som bör uppmärksammas.
Bland annat kan det ta längre för nödcentralsoperatörer att hantera en nödsituation genom att sms:a, eftersom diskussioner per sms går långsammare än vid ett telefonsamtal.
Det kan också förekomma fördröjningar i hur länge det tar för ett textmeddelande att nå mottagaren.
Trots det här finns det ändå efterfrågan på tjänsten.
- Det här hjälper mycket i situationer där det är omöjligt att ringa. För att försäkra sig om att man snabbt får hjälp lönar det sig att skicka så mycket information som möjligt i det första meddelandet, säger Nieminen.
Registrering krävs
För att använda tjänsten måste man registrera sig med sina kontaktuppgifter och sitt personsignum.
Det rekommenderas att registrera sig i god tid så att man inte behöver göra det mitt i en nödsituation.
- Att registrera sig är oundvikligt. I andra länder har man noterat att det förebygger busringningar.
Möjligheten att registrera sig öppnar på hösten. Nieminen säger att nödcentralen kommer att meddela när tjänsten är redo att användas.
Polisinrättningens rättsenhet har nu gett sitt utlåtande till riksdagens justitieombudsman (JO) om hur förundersökningen sköttes i fallet med den svårt misshandlade 15-åringen i Nickby i Sibbo i januari.
- Jag kan inte själv kommentera detaljerna i fallet eftersom jag är part, säger kriminalkommissarie Leif Malmberg vid Borgåpolisen.
Förundersökningen blev klar i våras och då klarnade det att ett klagomål över hur förundersökningen hade skötts hade lämnats in till riksdagens justitieombudsman.
"JO tar ställning till om det finns brister eller fel"
Malmberg kan inte kommentera vilka frågor klagomålet handlar om, men enligt en tidigare artikel i Sipoon Sanomat handlar det om att polisen inte har skött förundersökningen tillräckligt effektivt och noggrant.
Enligt klagomålet blir en stor del av händelseförloppet oklart i förundersökningen, skriver tidningen.
- Jag har gett mitt genmäle och efter det har vår rättsenhet med polischefen gett sitt, där de tar ställning till frågorna i klagomålet och till mitt svar. Sedan är det upp till JO att avgöra om det har funnits brister eller fel i förundersökningen.
Malmberg tror att JO:s utlåtande är att vänta inom en snar framtid.
Om JO finner brister i hur förundersökningen har skötts kan det handla om att fästa uppmärksamhet vid sakerna i framtiden, säger han.
- JO kan inte göra så mycket annat, men förstås kan mina egna chefer ge order om att jag ska utföra andra åtgärder i det här fallet, eller så kan det handla om att byta förundersökningsledare. Det är chefernas sak att avgöra.
Misshandeln ägde rum vid Leppätien koulus skolgård i januari 2017 (arkivbild).Skolgård i solsken och snö.Bild: Yle/Mikael KokkolaNickby,Sibbo,skolhus
"I medeltal tio fall per år"
Malmberg konstaterar också att var och en dessutom har rätt att göra en undersökningsbegäran gällande en enskild polisman, om man anser att personen har begått något fel.
Är det ofta som någon gör klagomål till JO gällande Borgåpolisens förundersökningar?
- Jag har inga exakta uträkningar, men det handlar om i medeltal tio fall per år då någon klandrar ett av våra beslut eller våra förundersökningsåtgärder.
Ofta kan det handla om ett klagomål gällande polisens beslut att inte inleda en förundersökning, efter att polisen ansett att det inte har funnits skäl att misstänka något brott.
- I sådana fall kan en berörd själv anse att den råkat ut för ett stort brott, och godkänner inte polisens beslut. Då tar JO ställning till om polisen ändå borde ha inlett en förundersökning.
"Utgångsläget är att polisen är opartisk"
Malmberg konstaterar att han i rollen som förundersökningsledare längs med åren har skrivit ett hundratal svar på klagomål.
- Oftast har de inte lett till några åtgärder. Två gånger har det fästs uppmärksamhet vid små nyanser med tanke på framtiden, men utlåtandena har inte lett till att en ny förundersökning skulle ha påbörjats.
Malmberg säger att utgångsläget är att polisen är opartisk.
- Vi har inget intresse av att göra arbetet fel eller dåligt, utan gör så gott vi kan med de uppgifter vi har och försöker motivera åtgärderna. Ofta handlar klagomålen enligt min uppfattning om en känslomässig reaktion på ett beslut, och därför klandrar man det.
Personen som handlägger det nu aktuella misshandelsärendet vid JO är för tillfället på semester.
Offrets mamma, som står bakom klagomålet, har avböjt möjligheten att ge en kommentar till Yle Östnyland om detaljerna i fallet i väntan på JO:s beslut.
JO tar ställning till om det finns brister i polisens förundersökning.Polis i uniformBild: Yle/Fia Doepelpolisen,Ekenäs
Hälsovårdare på landets rådgivningar förhåller sig överlag positivt till vaccinering och är inte problemet bakom vaccineringsfientligheten i landet.
- Man ska komma ihåg att vaccinationstäckningen nog är god i medeltal i Finland och just tack vare det goda jobb man gör på rådgivningar och har gjort länge, säger Jonas Sivelä, specialforskare på Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Sivelä kommenterar den färska omsorgsministern Annika Saarikkos (C) uttalande i tisdagens Helsingin Sanomat om vaccineringsmotståndet i Finland. I 60 kommuner har täckningen för MPR-vaccinet - mot mässlig, påssjuka och röda hund - sjunkit under 95 procent, som är statens målsättning.
Saarikko lyfter fram motståndet mot vaccineringar bland rådgivningspersonal och kastar bollen till rådgivningarna.
Specialforskaren Jonas SiveläJonas SiveläBild: Ylethl
Enligt Sivelä är det viktigt att komma ihåg att de flesta hälsovårdare förhåller sig positivt till vaccinering.
- Det finns inga tecken på att mängden av hälsovårdare som ställer sig kritiskt till vaccinering skulle vara speciellt stor eller ha vuxit, säger Sivelä.
THL har undersökt attityder till vaccinering bland hälsovårdspersonal och enligt Sivelä förhåller man sig till frågan överlag mycket positivt.
- Det vi däremot saknar är forskningsbaserad information om olika mekanismer bakom vaccinationsmotståndet, till exempel attityder, folks rädslor, och hur familjer fattar beslut om vaccinering.
Vi diskuterar naturligtvis en del, speciellt om det har funnits fall där någon inte har velat ta vaccin― Sonja Lindén, hälsovårdare
I Tölö i Helsingfors säger rådgivningshälsovårdaren Sonja Lindèn att de flesta föräldrar tar alla vaccin i vaccinationsprogrammet till sina barn.
- Folk förhåller sig kritiskt och frågar främst om biverkningar, men mest är det positivt, säger Lindén.
Hur tänker personalen om vaccinering?
- Vi diskuterar naturligtvis en del, speciellt om det har funnits fall där någon har ställt svåra frågor, undrat eller kanske inte har velat ta vaccin, säger Lindén.
De som redan har bestämt sig är svåra att påverka, säger Lindén. Om personen är osäker, kan hälsovårdaren däremot påverka med att gå igenom information om vaccinering.
Är det en känslig fråga för personalen?
- Inte alls, inte bland mina kollegor åtminstone. Säkert någonstans i landet, vi är ju så många olika personer.
Lindén ser ändå gärna att rådgivningspersonal får tillgång till mera fortbildning kring vaccinering.
Vi är inte immuna mot internationella strömningar.― Jonas Sivelä, specialforskare, THL
THL:s uppgift är att övervaka och stöda det nationella vaccinationsprogrammet som kommunerna förverkligar.
Hur förklarar Jonas Sivelä den svagare vaccinationstäckningen?
- Ingenting har skett dramatiskt, utan det är frågan om små förändringar. Också vi påverkas av internationella strömningar, men problemet måste ses i rätt perspektiv. Och att skapa stor uppståndelse kring det är inte så bra för vaccinationstäckningen, säger Sivelä.
Sivelä säger att motståndet i första hand växer via nätverk, sociala medier och internet. I USA finns en kraftig motståndsrörelse som påverkar, och i andra länder, som Tyskland, finns ett vaccineringsmotstånd som relaterar till "mera ekologiskt och naturnära tänkande". Däremot tror han inte att motståndet finns inbyggt i någon religion.
- Snarast kan det vara frågan om stora familjer där ett beslut att låta bli att vaccinera barnen kan ha större effekt. I en mindre kommun kan förändringar synas mycket tydligare.
Vi berättar vad som har hänt medan du sov och uppdaterar dig för dagen.
Inrikes
Tågstrejken har nu avslutats. Tågtrafiken inleddes under natten, men förseningar kan förekomma under morgonen och förmiddagen. VR tror att trafiken återgår till det normala under dagen.
Det finns inga tecken på att motståndet mot vaccin skulle ha ökat på rådgivningarna, säger forskare Jonas Sivelä vid Institutet för hälsa och välfärd. THL har undersökt attityder till vaccinering bland hälsovårdspersonal och överlag förhåller man sig mycket positivt till frågan. Vad som saknas är information om olika mekanismer bakom vaccinationsmotståndet, säger Sivelä.
Ministeriernas och finansministeriets budgetförhandlingar inleds i dag. Förhandlingarna pågår i två dagar. De egentliga förhandlingarna, alltså regeringens budgetförhandlingar, inleds i slutet av augusti.
Utrikes
Båda sidorna gjorde sig skyldiga till våld, sade USA:s president Donald Trump på tisdagen om den högerextrema demonstrationen i Charlottesville där en kvinna dog. Uttalandet har fått hård kritik. Bland annat har Richard Trumka, generaldirektören för USA:s mest inflytelserika fackförening AFL-CIO, meddelat att han avgår från Trumps rådgivande panel eftersom han inte kan vara med i en panel för en president som tolererar fanatism och inrikes-terrorism.
Grekland ber EU om hjälp för att släcka en omfattande skogsbrand nära huvudstaden Aten. Sedan söndagen har nästan 150 skogsbränder brutit ut på olika håll i Grekland. Grekland hoppas framför allt att EU-länder kunde bistå med fyra specialtillverkade flygplan.
Storbritanniens regering säger att några fysiska gränshinder eller gränsposter inte ska införas vid gränsen mellan Irland och Nordirland efter brexit. Kring 30 000 personer korsar gränsen varje dag. Storbritannien publicerar i dag officiellt sitt förslag för hur gränsen ska hanteras.
Nu skall processen kring sammanslagningen av Vörå utvärderas. Resultatet kan var till nytta för både Vörå och andra kommuner.
Förslaget kommer från Rainer Bystedt, i dag styrelseordförande. Kommunstyrelsen sänder en förfrågan till Åbo akademi om studerande kan göra utvärderingen.
- En utvärdering är bra för framtida kommunfusioner. Men framförallt behöver befolkningen få veta hur det hela utfallit, säger Bystedt.
Den nuvarande Vörå kommun bildades genom att Vörå och Maxmo slogs ihop år 2007. År 2011 fusionerades även Oravais med Vörå-Maxmo.
- Jag vill se på helheten och inte utvärdera någon enskild del. Vårt samgångsavtal byggde på en del inbesparningar tack vare synergier, säger Bystedt. Lagstiftningen har dock ändrat under gången så det är lite svårt att kunna mäta inbesparningarna i årsverken.
Rainer Bystedt tror att Vörås utvärdering kan vara ett bra hjälpmedel för kommunstrukturerna i hela landet.
- Teori och praktik kan vara helt skilda saker.
Bystedt tror inte att något i resultatet kommer att överraska honom. Däremot kan det vara en ögonöppnare för invånarna.
- Folk kan ha förutfattade meningar om att det inte blev som politikerna utlovat. Den här utvärderingar tar kanske bort en del av det.
I frågan om en eventuellt fusion mellan Korsholm och Vasa menar Rainer Bystedt att Vörå och Korsholm borde fundera över sitt vårdsammarbete.
- Det har ingen nämnt med ett ord hur det blir med vårdsammarbetet. Jag har efterlyst ett möte i frågan.
- Själv är jag lite trött på fusionsfrågor just nu. De sliter på både personal och politiker, säger Rainer Bystedt.
Nöjda kommuninvånare
Sammanslagningen av de gamla kommundelarna Vörå, Maxmo och Oravais har gått över förväntan och många av kommuninvånarna är tämligen nöjda. Det menar Vöråbon Bror Blusi.
Inför en fusion mellan Korsholm och Vasa blir verklighet anser Blusi att Vörå bör följa Korsholms exempel.
- Jag ser inga direkta fördelar för Vörås del men däremot ser jag nackdelar med att bli utanför, säger Blusi.
Bror Blusi och Caj Sippus.Bror Blusi och Caj Sippus i Vörå.Bild: Yle/Pia Laguskaffe
Caj Sippus delar långt Blusis tankar om den egna kommunens sammanslagning.
- Den kunde ha skett lite tidigare, säger Sippus.
- Så där öppet är de flesta med på noterna men nog hör man ju ibland några småknepiga kommentarer. Men inga större problem.
Sippus anser att Vasa förlorat många fördelar på grund av att folkmängden inte vuxit mer än den gjort.
- Mycket möjligt bör Vörå ansluta sig till Vasa men klarar vi ekonomin kan vi gärna vara självständiga, säger Caj Sippus.
Styrkor och svagheter
Johanna Liljeström-Kontor i Vörå ser många fördelar efter kommunsammanslagningen. Man har kunnat ta tillvara de olika kommundelarnas styrkor och samtidigt kunnat hjälpa varandra i svagheterna.
- Sen har det ju varit en omställning att vissa saker bytt placeringsort. Det blir ju en del extra kilometrar när man skall till en viss instans, säger Liljeström-Kontor.
- Men för kommunen och de anställda är det ju en inbesparning att de som jobbar med samma saker sitter i samma hus.
Johanna Liljeström-Kontor.Johanna Liljeström-Kontor i Vörå.Bild: Yle/Pia Lagusjohanna liljeström-kontor
Inför en eventuell samgång med Vasa menar Liljeström-Kontor att det behövs skinn på näsan och god förhandlingsförmåga.
Ingen fusion med Vasa
Håkan Nylund i Maxmo är också nöjd med utgången av kommunsammanslagningen.
- Det lyckades jättebra med sammanslagningen av Vörå och Maxmo. Kanske det var lite motigare när Oravais kom med. Men jag tror att vi så småningom finner de rätta formerna.
- Det är viktigt att vi ser kommunen som en helhet. För Maxmos del tror jag inte vi skulle ha klarat det på egen hand, säger Nylund.
Håkan Nylund.Håkan Nylund i Maxmo.Bild: Yle/Pia Lagushåkan nylund
Rent ekonomiskt är Nylund nöjd ifall servicen bibehålls.
- Lägre skatt har vi ju dock inte fått.
Håkan Nylund tror inte att en eventuell samgång mellan Korsholm och Vasa påverkar Vörå så mycket. Förutom att det stärker regionen.
- Men jag tror inte Vörå bör gå samman med Vasa. Vi har mindre att vinna på det med tanke på avstånd och annat, säger han.
Esbobarnen fortsätter i samma skolor som förr åtminstone det här läsåret och troligen också nästa. Lokalutredningarna på finska sidan kommer igång i höst och beslutet om svenska skolnätet kommer att dröja.
Hur skolnätet ska se ut i Esbo diskuterades intensivt under förra läsåret. Förslaget var att Smedsby skola skulle läggas ner, Bemböle skola slås ihop med Lagstads skola, och Rödskogs skola flytta till Kalajärvi skolas lokaler.
- Det man beredde under förra året har man nu parkerat för en längre stund, säger Bo Lönnqvist (SFP), ordförande för nämnden Svenska rum.
Nu ska det startas en ny och bredare utredning över alla lokaler för skolor och daghem i Esbo, på både finska och svenska sidan.
Det svenska skolnätet kommer knappast att diskuteras förrän våren 2018.
- Vad man än gör så sker det inte några akuta förändringar, säger Lönnqvist.
- Det här skolåret och med stor sannolikhet nästa skolår också sker det inga förändringar. Det är nog på längre sikt man funderar ut hurdant skolnät vi ska ha.
Nytt gymnasium i Otnäs
Gällande det finska skolnätet är det flera frågor som ska redas ut.
Aulis Pitkälä som är bildningsdirektör i Esbo förklarar att skollokalerna ska användas mera effektivt.
En stor sak som påverkar skolnätet är att en kontorsbyggnad på Datavägen 6 i Otnäs ska börja inhysa stadens verksamhet. Byggnaden ska troligen bli ett finskspråkigt gymnasium.
Frågan om Datavägen 6 är tänkt att behandlas i nämnderna redan i september, och först efter det kan man ta itu med resten av skolnätet på finska sidan.
Problem med inneluften på finska sidan
Dessutom tyngs även Esbo av problem med inneluft, i flera skolbyggnader på finska sidan.
- Vi har så många byggnader som tas ur undervisningsbruk på grund av inneluftproblem, och vi behöver också hitta tillfälliga lokaler. Allt hänger ihop.
Så för de svenska skolornas del verkar det bli beredning först på våren?
- Ja det kan nog bli så att det går till våren, säger Pitkälä.
En ny färja står högt på önskelistan på Bergö i Malax. Den nuvarande färjan är över 40 år gammal och behöver bytas ut, anser både invånarna och kommunen.
På Bergö är den livligaste sommarsäsongen förbi och många har återgått till vardagen. För de knappt 500 fast bosatta invånarna på ön är en bra färjförbindelse till fastlandet avgörande för att vardagen ska fungera.
"Vi vill inte bli strandsatta"
Nu behövs en större färja med bättre kapacitet att klara olika slags väderförhållanden, anser öborna.
- Ska vi bo här så vill vi att färjetrafiken ska fungera för den är ju vår väg om vi ska någonstans. Om färjan inte fungerar blir vi strandsatta, säger Ann-Louise West som kör taxi till vardags.
Ann-Louise West.Ann-Louise West, taxiföretagareBild: Yle/Anna Kurténann-louise west
- Fungerar inte färjan så betyder det att mina kunder blir lidande. De har kanske en läkartid på centralsjukhuset eller på hälsocentralen. Om jag inte kommer iväg blir många länkar lidande.
Reservfärja under sommaren
Under sommaren var den ordinarie färjan ur bruk i några veckor på grund av reparation. Den mindre reservfärja som då var i bruk orsakade fördröjningar i trafiken för många, säger Ann-Louise West.
- Nästan varje tur var det någon som inte rymdes med och färjförarna måste till och med köra på pauserna vilket de ju inte heller ska göra.
Ska klara isar och hård sjögång
Bergö har ett utmanande läge med tanke på färjetrafik. En färja ska klara av både isar och hård sjögång.
- Vi kan ju inte köra med 40-eller 50-åriga färjor här, säger David Nyback.
- Blir det storm så är den här färjan borta. Den har så gamla motorer att de kan stanna när som helst.
David Nyback.David NybackBild: Yle/Anna KurténDavid Nyback
Torolf West håller med.
- Vi vill ha en ny färja. En färja som är av sådan klass att den kan gå i alla väder. Färjan är lika viktig för oss som motorvägen är för Vasaborna.
Torolf West.Torolf WestBild: Yle/Anna Kurténtorolf west
Avtal i kraft till 2019
Färjetrafiken till Bergö upphandlas av NTM-centralen i Egentliga Finland.
Avtalet med det statsägda rederiet Finferries löper fram till slutet av år 2019. Inför nästa upphandling lobbar Malax kommun för en färja med minst 120 tons bärkraft. Det är 30 ton mer än den nuvarande färjan har.
Eirik Klockars (SFP) är en av Bergös ledamöter i Malax kommunfullmäktige och har länge talat för en ny färja till Bergö.
- Nu är det problem genast då en stockbil eller en grusbil med släp kommer. Då är det begränsat antal mindre bilar som får åka med.
Bergö växer
När det är trångt på färjan lider också säkerheten.
- När det blir för många bilar ombord klarar man inte av att uppfylla kravet på att man ska kunna ta sig ut ur sina bilar. Många gånger är det inte möjligt att ta sig ur bilen.
Bergö är en välmående och växande del av Malax kommun. Det är också ett av argumenten för en ny färja.
- Här byggs nya egnahemshus och vi har just fått äldreboende och en ny skola. Det finns företagare som vill fortsätta utveckla sin verksamhet. Sedan kanske också turismen kan utvecklas, säger Eirik Klockars.
Eirik Klockars.Eirik Klockars, Bergöbo och fullmäktigeledamot för SFP i MalaxBild: Yle/Anna KurténEirik Klockars
Malax kommun står bakom Bergöborna
Eirik Klockars är glad över det stora stödet Bergöborna har fått av Malax kommun i frågan om färjetrafiken.
- Kommunen stöder oss enhälligt i den här frågan. Med hjälp av kommunen hoppas jag att vi kan komma fram till ett resultat med NTM-centralen och antingen ett nytt rederi eller det nuvarande.
Prislappen är 10-12 miljoner euro
En ny färja beräknas kosta 10-12 miljoner euro.
Klockars är medveten om att en sådan summa inte kommer ur luften, men han tror ändå att det är realistiskt att Bergö kunde få en ny färja inom 1,5 - tre år.
- Skjuts det upp längre än så innebär det stora problem.
Tre av fyra finländska barn får vecko- eller månadspeng av sina föräldrar. För lågstadiebarn är den vanligaste veckopengssumman fem euro medan högstadiebarn för det mesta får 9-15 euro. Finländska föräldrar belönar dessutom skolframgång oftare än föräldrar i andra nordiska länder.
I Finland betalas veckopengen fortfarande i kontanter betydligt oftare än i övriga Norden. Det här kommer fram i en undersökning som Nordea i våras gjorde i Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Hos oss får över 80 procent a 6–11-åringarna sin fickpeng helt i kontanter. Över hälften av 12–17-åringarna får däremot åtminstone en del av summan insatt på ett konto.
För små barn är kontanter ett konkret medel för att lära sig om pengars värde och sparande.― Olli Kärkkäinen
Ekonom Olli Kärkkäinen vid Nordea påminner om att veckopeng är ett bra sätt för barn att öva sig på att använda pengar.
– För små barn är kontanter ett konkret medel för att lära sig om pengars värde och sparande.
Bankkort blir vanligare från tolv år och uppåt. Hälften av alla 14-åringar har ett bankkort medan bara en av tio 11-åringar har ett. Vid 17-årsåldern har så gott som alla ett bankkort i användning.
Det blir allt vanligare att unga spenderar sina pengar via nätet.Händer som håller i en smarttelefon och ett bankkort.Bild: Mostphotos/ lev dolgachovsmarttelefoner,Kredit,Uppkopplad,internet,pengar,telefoner,E-handel,ungdomar,bankkort,kreditkort,näthandel,bank,apparat,Transaktion,nätshopping
Kärkkäinen tror att det kommer att bli vanligare också bland finländska föräldrar att flytta över pengarna till barnens konto istället för att använda sig av kontanter.
– Ungas spenderande håller på att gå över till nätet. På nätet köper man underhållning, till exempel spel och musik. Biobiljetter köps också på förhand via nätet.
I Finland belönas goda vitsord
Utöver vecko- eller månadspengen belönar finländska föräldrar också barnens skolframgång. Ungefär hälften av 7-17-åringarna får pengar då de kan visa upp goda vitsord.
Priset för ett bra vitsord är i medeltal fem euro.
Kanske föräldrarna här tycker att pengar måste förtjänas.― Olli Kärkkäinen
I Norge, Danmark och Sverige är det knappt var femte förälder som betalar extra för skolframgång.
– Jag blev förvånad över hur vanligt det är att belöna goda vitsord i Finland jämfört med andra nordiska länder. Kanske föräldrarna här tycker att pengar måste förtjänas.
Flickor förväntas göra mer hushållsarbete än pojkar
Hälften av de finländska föräldrarna är av åsikten att barnen måste delta i hushållsarbetet för att få sina fickpengar.
Flickor i högstadieåldern förväntas i högre grad delta i hushållsarbetet än pojkar i samma ålder.
Många unga förväntas hjälpa till hemma för att få sin veckopeng.Någon dammsugar ett golv där det ligger en nalle, kläder och en bok.Bild: Mostphotossoffor,bostäder,dammsugare,städning,hembiträde,nallar,kläder,hemarbete,hushåll,Golv,böcker,städare,hushållsarbete,dammsuga
Att ge pengar som motprestation för hushållsarbete har enligt Kärkkäinen två sidor.
– Jag förstår att pengar uppmuntrar till att göra hushållsarbete men å andra sidan så kan det hända att man då aldrig lär sig att alla borde delta i hushållsarbetet också utan att få någon särskild belöning.
Tusen finländare med barn under 18 år svarade på Nordeas enkät. Motsvarande förfrågningar gjordes i Sverige, Danmark och Norge i april och maj.
En hundklubb i Ingå vill köpa skolningsplanen vid Västankvarnvägen. Ingå kommunstyrelse föreslår däremot att föreningen i stället får ett arrendeavtal på tio år.
Hundklubben Canidae är redo att lösa in området vid Västankvarnvägen för en summa på max 1 000 euro. Hundföreningen har för tillfället ett hyreskontrakt med kommunen för det 0,4 hektar stora området.
Föreningen har piffat upp området med bland annat staket, lager och wc. Föreningen har även ordnat belysning.
Kommunfullmäktige har sista ordet
Förslaget var att kommunstyrelsen skulle föreslå att sälja ett outbrutet område från lägenheten Tallbacka till hundföreningen för 3 000 euro. Styrelsen beslutade sig ändå för att i stället föreslå ett arrendeavtal.
Det är kommunfullmäktige som tar det slutliga beslutet i ärendet.
Stockmann litar på att dess varuhus- och näthandelsenhet blir lönsam nästa år. Stockmann uppger att omsättningen utvecklas stabilt och att försäljningen har ökat en aning både inom mode och inom kosmetika.
Stockmanns korrigerade rörelsevinst i april-juni uppgick till 14,6 miljoner euro, jämfört med 17,5 miljoner ett år tidigare.
Koncernens resultatprognos för hela året hålls oförändrad och den korrigerade rörelsevinsten väntas blir bättre än i fjol.
Omsättningen väntas sjunka eftersom affärsnätet och produktsortimentet förändras.
Stockmann kom i juni överens om att sälja sina Delikatessen-affärer i Finland till S-gruppen. Stockmann uppger att affären kan genomföras i slutet av året om Konkurrens- och konsumentverket godkänner den.
En allt större del av finländarnas inkomster kommer att gå till boendekostnader de kommande åren. Det visar en utredning gjord av det ekonomiska forskningsinstitutet Pellervo och som omfattar 21 städer.
Under åren 2017-2018 stiger boendeutgifterna med omkring 2,5 procent per år. Boendeform, hemort och typ av hushåll gör förstås att situationen varierar.
Kostnaderna ökar framför allt för dem som äger en lägenhet i ett höghus på grund av underhålls- och reparationskostnader.
För dem som bor i ägarbostäder i höghus ökar utgifterna med i snitt 2,9 procent och med 2,5 procent för dem som bor på hyra.
Lofthus på rad.Bild: Yle/Jonas Blomqvisthus
De som bor i egnahemshus kommer att se en ökning på 2,1 procent i genomsnitt.
För egnahemshushållen är det priserna på el och olja som är orsaken till de ökande utgifterna.
I huvudstadsregionen ökar boendekostnaderna snabbast och boendet är klart dyrast jämfört med övriga landet.
I utredningen har man inkluderat låneamorteringar, eftersom de ingår i det belopp ett hushåll måste betala för boendet, även om amorteringarna i sig är en form av sparande.
Kostnaderna öka mera än inkomsterna
Den trend som är gemensam för alla hushåll, oberoende av boendeform, är att kostnaderna ökar snabbare än inkomsterna.
2017 går i medeltal 27 procent av inkomsterna till boendet, men variationen mellan hemort och bostadstyp är stora, enligt utredningen.
Till exempel för en medelinkomsttagare som bor i Helsingfors går 37 procent av lönen till boendeutgifter.
Norra hamnen i Helsingfors.Norra hamnen i HelsingforsBild: MostphotosHelsingfors,städer,arkitektur,Panorama,stadsbild,båtar,egnahemshus,höghus,Finland
Att boendekostnaderna ökar i högre takt än inkomsterna oroar Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet.
- Högre boendeutgifter ökar endast behovet av bostadsstöd, som redan nu uppgår till nästan 2 miljarder euro per år, säger Kaija Savolainen, verksamhetsledare vid Egnahemsförbundet som representerar småhusägare.
Ökad fastighetsskatt medför risker
Enligt Fastighetsförbundet är risken att högre utgifter blir ett hinder för dem som flyttar på grund av jobb.
Speciellt utvecklingen av fastighetsskatterna borde dämpas, anser förbunden.
De är bekymrade över att bland annat social- och hälsovårdsreformen, samt landskapsreformen, skapar ett tryck på fastighetsskatten i många kommuner.
- Det är helt klart att de som betalar fastighetsskatt inte kan betala hur mycket som helst. Alla reformer inom finanspolitiken kan omöjligt finansieras med hjälp av högre fastighetsskatt, säger Fastighetsförbundets chefsekonom Jukka Kero.
Det japansk-finländska rallystallet Toyota planerar att flytta en stor del av verksamheten från Finland till Estland, skriver Ilta-Sanomat. Stallchefen Tommi Mäkinen motiverar flytten med logistiska orsaker.
Toyota, som har varit ett piggt inslag i årets rally-VM, har långt gångna flyttplaner.
Ilta-Sanomat skriver att stallet kommer att flytta verksamheten till Estland på grund av skatteskäl. I Estland är beskattningen för företag mer gynnsam än i Finland.
Stallchefen Tommi Mäkinen bekräftar flyttplanerna.Tommi Mäkinen ler.Toyota Yaris WRC,rally,Toyota Gazoo Racing,Tommi Mäkinen
Mäkinen: Det har med logistik att göra
Stallchefen och tidigare världsmästaren Tommi Mäkinen säger att flytten inte har med beskattningen att göra utan med logistik.
– Det är lättare att bedriva verksamheten från Estland än från Mellersta Finland.
Esapekka Lappi triumferade i Jyväskylä i en bil byggd i Puuppola.Esapekka Lappi vann Finlands VM-rally.Bild: Vesa Pöppönen / AOPEsapekka Lappi,Toyota Yaris WRC,Rally-VM,rally,Janne Ferm
Mäkinen säger att stallet sparar in två dagar i frakttid per VM-deltävling genom flytten.
I dagsläget bedriver Toyota huvudsakligen verksamheten i Mäkinens hemby Puuppola, som ligger nära Jyväskylä.
Toyota planerar att genomföra flytten i början av nästa år.
Stormen Kiira ställde till det för flera skogsägare i Östnyland. Tomas Nyström kör skogsröjningsmaskin och röjer upp i Gammelgård i Borgå.
Stormen slog till extra hårt på vissa ställen i Östnyland.
Bland annat i Gammelgård i norra Borgå har nästan alla träd på ett cirka fem hektar stort område antingen blåst omkull eller brustit av på några meters höjd.
Tomas Nyström jobbar på.Skogsarbetare Tomas nyströmskogsarbetare,skogsarbete,skogsbruk,stormskador,gammelgård
Tomas Nyström jobbar på med sin skogsröjningsmaskin.
- Här såg nog hemskt ut då jag kom hit på tisdagen. Hela skogsvägen hit var tilltäppt av nerfallna träd som måste tas bort, säger han.
Slagfält
Nyström hade inte förväntat sig så stora skador efter stormen.
- Det såg ut som ett slagfält. Jag blev lite överraskad då jag kom hit.
Nyström kör en stor maskin med en griparm som kan såga av, lyfta upp och kvista träden.
I Gammelgård jobbar han tillsammans med skogshuggare och en maskinförare som samlar ihop stockarna.
Skogsmaskinen i skogenBild: Yle/Stefan Paavolaskogsbruk,stormskador,skogsmaskiner,skogsmaskinsförare,Skogsmaskin,gammelgård
- Tre, fyra dagar går säkert åt på det här området. Längs med vägen finns det också några andra ställen som vi ska röja upp. Nu arbetar vi säkert på tills halva nästa vecka i de här byarna.
Pappersmassa och sågvirke
Svenska Yle skrev på tisdagen att WWF rekommenderar att stormfällda träd ska lämnas kvar i skogen för att bidra till skogarnas mångfald.
Enligt WWF är minst 5 000 arter beroende av rötfällda träd.
Gripklon kan hyvla av kvistarna från stockarna.Harvesterns mongsysslarkloBild: Yle/Stefan Paavolastormskador,skogsbruk,skogsindustri,gammelgård
Träden som stormen fällt i Gammelgård ska inte lämnas kvar i skogen. De blir pappersmassa och sågvirke.
Det är frågan om cirka 30-åriga träd som egentligen borde ha fått växa till sig minst lika länge till innan avverkning.
Det är så många friska träd som fallit att det inte går att lämna kvar dem.
Det behövs stora hjul för att kunna ta sig fram i skogen.skogsmaskinens kedjor på däckenBild: Yle/Stefan Paavolaskogsarbete,stormskador,skogsmaskiner,gammelgård
- Man kan kanske lämna några träd, men inte så här många.
Skogsägaren har ingen glädje av området då det ser ut så här. Han kommer inte åt att plantera ny skog, säger Nyström.
Stormskador
Nyström tror också det kan bli problem med ohyra om man lämnar alltför många stormfällda träd kvar.
- Då kan vi om några år ha en stor mängd skadeinsekter som angriper stående, frisk skog också.
Vanligtvis jobbar Tomas Nyström med gallring och avverkning.Skogsarbetare Tomas nyströmBild: Yle/Stefan Paavolastormskador,skogsarbetare,gammelgård
Nyström tror att åtminstone en eller två av de kommande månaderna går åt till att jobba med stormskadorna.
Det är inte ofta Nyström behöver jobba med att röja upp efter oväder. Vanligtvis består arbetet av vanlig maskinell skogsvård och skogsskötsel.
- Jag gallrar och gör förnyelseavverkningar. Att röja upp efter stormen är betydligt besvärligare och mer tidskrävande.
