Parkeringsavgift dygnet runt på planen bredvid lokstallen. Det lät markägaren Harri Kokkomäki införa efter att turister skräpat ner och låtit husvagnar stå på tomten i flera dygn.
Det har inte kostat något att parkera bilen på grusplanen bredvid lokstallen på stationsområdet i Borgå.
Tills för ungefär ett par veckor sedan då markägaren och entrepenören Harri Kokkomäki fick nog av hur turister missbrukat förmånen.
- När jag kom hit en lördag för några veckor sedan var planen full av turisters bilar och skräp. Planen är alltid full med skräp och man måste städa varje dag, säger Kokkomäki.
Harri Kokkomäki framför lokstallet.Harri Kokkomäki framför lilla lokstallet i Borgå.Bild: Leo Gammalsparkeringsplatser,parkeringsområden,avgifter,Lokstall,Borgå,grus,harri kokkomäki
För cirka tio år sedan köpte Harri Kokkomäki tomtmark vid lokstallen som han utvidgade ifjol.
Här låter han rusta upp de två karaktärsbyggnaderna som skall bli bryggeri respektive restaurang.
- Jag har köpt tomten till mig själv och betalat för att ha något eget. Man får komma hit, men nu måste betala för att lämna bilen om man vill promenera i Gamla stan, säger Kokkomäki.
Lokstallen vid stationsområdet i BorgåBild: Leo Gammalsparkeringsplatser,parkeringsområden,avgifter,Lokstall,Borgå,grus,harri kokkomäki
Parkeringsavgift bör betalas dygnet runt, alltså från klockan 00-24. Det är främst för att undvika att planen bli en sorts fordonsförvaring.
- Ifjol stod här husvagnar och husbilar parkerade i många dagar. Men det är billigt. det kostar åtta euro per dygn, konstaterar Kokkomäki.
Parkeringsskyltarna tas ner under Popkalaset den 26 augusti eftersom hela planen är en del av festivalområdet.
De Grönas nyvalde ordförande Touko Aalto säger att den senaste partimätningen visar att folk vill ha förändring och att de litar på De grönas framtidsvisioner.
Enligt mätningen är De gröna Finlands näststörsta parti, efter Samlingspartiet, med ett stöd på 17,6 procent.
Därmed har partiet gått förbi regeringspartiet Centern.
Touko Aalto skriver att partiet ska utmana regeringen inför budgetbehandlingen som står för dörren - fördelningen av varje euro är ett val mellan olika värderingar, säger han.
- Vi måste satsa på utbildning
- Vi måste satsa på utbildning, säger Aalto, och ta hand om de svaga i samhället.
Lågavlönade kvinnor utsatta
Enligt Aalto har speciellt en grupp i samhället råkat illa ut i samband med spartalkot. Det är lågavlönade personer inom den offentliga sektorn, de flesta av dem kvinnor.
- Nedskärningen av semesterpenningen har känts av just i dessa personers plånböcker, konstaterar Aalto.
Han efterlyser också en snabb reform av familjeledigheterna.
- Vi efterlyser en flexibel modell, som beaktar olika familjers behov, säger han.
Inte ett ord om miljöfrågor
I kommentaren till mätningen nämner inte De grönas nye ordförande miljöfrågor med ett enda ord.
Vänsterförbundet backar i mätningen med 1,5 procent. Det här bekymrar ändå inte partiets ordförande Li Andersson.
Hon säger sig se med tillförsikt på partiets framtid, trots att det inte är roligt då gallupsiffror visar minus.
De gröna har gått om Centern som landets näst största parti. 17,6 procent av finländarna uppger att de skulle rösta på De gröna om riksdagsvalet ordnades nu.
Rederiet Viking Line gick back 15 miljoner euro under årets första halvår, visar resultatrapporten för perioden januari-juni.
Rörelseresultatet uppgick till -15,0 miljoner euro och resultatet före skatter blev -15,6 miljoner euro.
Omsättningen ökade med en halv procent till närmare 240 miljoner. Det beror framför allt på ökat antal passagerare.
Det totala antalet passagerare ökade med drygt 178 000 till något över tre miljoner.
Konkurrensen inom sjöfarten innebär en fortsatt press på såväl priser som volymer, skriver rederiet. Stigande driftskostnader påverkar också resultatet.
I april sattes det nya fartyget Viking FSTR in på linjen Helsingfors-Tallinn, men har ännu inte gett förväntat resultat.
Viking har också beställt ett nytt passagerarfartyg från Kina. Det ska levereras 2020.
Viking Line har under rapportperioden haft en marknadsandel på drygt 55 % på linjen Åbo-Mariehamn/Långnäs- Stockholm.
På linjen Helsingfors-Mariehamn-Stockholm är marknadsandelen drygt 44 %, och på linjen Helsingfors-Tallinn drygt 24 %.
Att ta färjan till Estland är nu för första gången populärare än att ta sig till Sverige sjövägen.
Under årets första hälft gick 48,1 procent av Finlands passagerartrafik till havs till Estland, och 46,1 procent till Sverige, visar statistik från Trafikverket.
Sammanlagt ökade passagerartrafiken med drygt två procent under årets första hälft, och det var framför allt resorna till Estland som blev populärare. De ökade med över fyra procent.
Utlandsfärjorna hade sammanlagt 8,65 miljoner passagerare under perioden januari-juni.
Fler svenskar väljer Finland
Finländarna ser alltså ut att välja Estland framför Sverige, men då det gäller esters och svenskars resor till Finland går trenden samtidigt i motsatt riktning.
Svenskarnas övernattningar i Finland ökade med tio procent under årets första hälft, samtidigt som de estniska turisternas övernattningar minskade med nio procent.
Järnmalmspellets i Karleby gav godstrafiken en puff
Trafikverket presenterar också statistik över godstrafiken, som har ökat i de finländska hamnarna under årets första hälft.
Exporttransporterna inom utrikessjöfarten gick upp med 5,5 procent och importtransporterna med 3,1 procent jämfört med fjolåret.
Transittrafiken via Finlands hamnar ökade med hela 22,5 procent, eller 843 000 ton, och det var hamnen i Karleby som fungerade som motor.
Transporten av järnmalmspellets via Karleby gick upp med 641 000 ton under början av året.
Sammanlagt anlöpte 15 103 fartyg från utlandet Finlands hamnar under årets första hälft, en ökning med 2,6 procent jämfört med fjolåret.
Vänsterförbundets partiordförande Li Andersson anser att löneförhöjningar behövs för att rätta till konkurrenskraftsavtalets skadliga verkan. Statsbolagschefernas pensionsarrangemang får partiet att resa ragg.
Andersson sade på Vänsterförbundets riksdagsgrupps möte i Imatra på torsdagen att nedskärningarna i de offentligt anställdas semesterpenning bör dras tillbaka i samband med höstens förhandlingar på arbetsmarknaden.
- Löneförhöjningar är ett berättigat och naturligt sätt att öka den inhemska efterfrågan.
Andersson kritiserade regeringens skattepolitik och sade att den främst gynnar höginkomsttagare.
Vänsterförbundet vill kämpa för en inkomstbeskattning där alla slags inkomster är på samma linje.
I partiets egna skatteförslag ingår bland annat en ny inkomstklass för personer som tjänar över 100 000 euro.
Höga herrars pensionsarrangemang berömdes inte
Statsbolagens chefers förmåner och pensionsarrangemang berömdes inte på Vänsterförbundets möte.
Li Andersson sade också att den senaste tidens nyheter om statsbolagens chefers pensionsförmåner är goda exempel på att regeringen och företagsledarna snackar strunt då de säger att alla bär ansvar tillsammans och sitter i samma båt.
Regeringens beslut att spjälka upp VR och öppna persontrafiken för konkurrens var också ett populärt tema i Imatra.
Enligt partiets ledamöter har regeringen och kommunikationsminister Anne Berner (C) bråttom att föreslå galna åtgärder så länge tid i regeringen ännu finns.
Pensions- och utbildningsprogram behövs
Vänsterförbundet presenterade i Imatra sitt nya pensionspolitiska program. Enligt programmet ska bland annat garanti- och folkpensionen höjas.
Vidare vill partiet att löne- och pensionsinkomsternas beskattning förenhetligas.
Enligt riksdagsgruppens ordförande Aino-Kaisa Pekonen stöder Vänsterförbundet Centerns förslag inför budgetförhandlingarna om att höja garantipensionen.
Pekonen ironiserade ändå över att regeringens pensionsbeslut hittills gått i en annan riktning.
Li Andersson kommenterade också utbildningspolitiken och sade att det behövs en ny vision i samhället.
- Uppskattningen av kunnandet måste synas konkret i nästa regeringsprogram.
Ingen oro över gallupsiffror
Vänsterförbundarna uttryckte ingen större oro över resulatet i Yles senaste partimätning. I mätningen får partiet ett stöd på 7,7 procent.
Li Andersson sade att hon aldrig är nöjd då gallupar visar minus, men att hon ser med tillförsikt på Vänsterförbundets framtid.
Vänsterförbundet vill att Finland efter riksdagsvalet 2019 har en regering med rödgrön bas.
Ett frågetecken är enligt Andersson ändå hur De gröna väljer att orientera sig i framtiden.
De gröna har gått om Centern som landets näst största parti. 17,6 procent av finländarna uppger att de skulle rösta på De gröna om riksdagsvalet ordnades nu.
Flera nya jobb kan skapas i Ingå hamn om hamnen börjar leverera sten till gasrörsprojekten Nord Stream 2 och Balticconnector. Nu behövs lov för den utökade verksamheten.
Inkoo shipping ansöker om lov av Regionförvaltningsverket för att tillfälligt få lasta stenmaterial dygnet runt.
I dag får hamnen lasta från klockan 6 till 22.
- Projekt som Nord Stream 2 och Balticconnector pågår dygnet runt, förklarar hamnens vd René Fagerström. Därför måste hamnen kunna leverera sten dygnet runt.
Hamnen ansöker också om lov för att öka antalet fartyg i hamnen med cirka 50 fartygsanlöp per år.
Ökning med över en miljon ton
I dag lastar Inkoo Shipping cirka 300 000 - 500 000 ton sten per år. Mängden skulle som mest uppgå till 1,7 miljoner ton.
Fagerström beskriver projektet som synnerligen betydande för hamnen.
Inkoo Shippings vd René Fagerström säger att underhandlingar pågår hela tiden med gasrörsprojekten.Vd René Fagerström är nöjd över att Inkoo Shipping får mera plats för båtar då bolaget hyr kolkraftverkets gamla hamn.Bild: Yle/Marica Hildéninkoo shipping hyr kolkraftverkets hamn i ingå
Lastningen av sten kunde uppskattningsvis sysselsätta fem till sju nya arbetare i hamnen under projektets gång.
I dag jobbar 40 personer på Inkoo Shipping.
Ny lastplats längre bort från bosättning
Stenmaterialet skulle komma till hamnen från Rudus stenbrott som ligger i närheten.
En del av stenmaterialet skulle lastas direkt medan en del blir lagerhögar.
Stenmaterialet skulle lastas ombord på fartyg på ett nytt område som ligger öster om hamnens nuvarande verksamhetsområde. Då ökar avståndet till de närmaste bostads- och fritidshusen något.
De närmaste husen finns i Karlsberg ungefär en kilometer från lastningsområdet.
Hamnen: Bullernivån överskrids inte
Lastningen av sten ger inte upphov till damm. Det här för att det inte innehåller fint stenmaterial. Verksamheten medför inte heller några utsläpp i vattendrag, enligt hamnens ansökan.
Enligt de utredningar hamnen låtit göra överskrids inte bullernivån även om stenlastningen ökar.
Stenmaterialet ska lastas på en ny plats i hamnen. På bilden hamnbassängen i Ingå.Den nederländska båten Lauwersborg förtöjd vid Fortums kajplats i Ingå hamn.Bild: Yle/Marica Hildénbåten lauwersborg ingå hamn inkoo shipping
Verksamheten skulle uppskattningsvis inledas i vår och pågår under cirka tre år.
Planerna för projektet finns till påseende fram till den 4 september.
Miljöchefen: Mera omfattande bullerutredning behövs
Byggnads- och miljönämnden ska ge ett utlåtande i saken på onsdag (22.8).
Enligt beredaren, Ingås miljöchef Patrik Skult, är det eventuellt möjligt att ge lov för ett tillfälligt undantag för Inkoo shipping.
Hamnen borde ändå komplettera ansökan med en bullermätning som räknar det sammanlagda bullret från hamnarna, Rudus krossverksamhet och rivningen av Fortums kolkraftverk som också kommer att pågå under den närmaste tiden.
Ålänningarna har drabbats hårt av att universitet och högskolor i Sverige justerat sina poängskalor vid intagningen.
70 procent av eleverna på Ålands lyceum brukar söka sig till Sverige för att studera.
- Det har drabbat oss rejält i och med att man ändrade gränserna. Det stora problemet är att det kom så sent till vår kännedom, vad det innebar och vilka de nya gränserna är, säger rektor Marcus Koskinen-Hagman på Ålands lyceum.
Sverige populärt för studier
Upp till 70 procent av skolans elever, cirka 200-300 personer, brukar ansöka om en studieplats på svenska universitet och högskolor. Hur många ansökte i år är ännu oklart.
Till skillnad från svenskar ansöker ålänningarna på basis av sitt gymnasieexamensbetyg och inte studentbetyget.
För att få maximala poäng har åländska tidigare behövt 9,50 poäng. Nu har gränsen höjts till 9,73.
- Det är väldigt väldigt få som når upp till det här, säger Koskinen-Hagman.
Man kan spekulera om det till och med varit för lätt för ålänningarna att få en plats i Sverige.― Marcus Koskinen-Hagman, rektor
Koskinen-Hagman säger att det hittills har varit förhållandevis lätt för ålänningar att få en studieplats i Sverige.
- Man kan spekulera om det till och med varit för lätt för ålänningarna att få en plats i Sverige. Har man i Sverige varit lite väl hård mot sina egna studerande?
Mycket hallå
Frågan har väckt stor uppståndelse på Åland. Arga insändare har publicerats i Nya Åland och skribenter har vädjat till den så kallade Ålandsöverenskommelsen för att garantera de unga en studiemöjlighet i Sverige.
Är Sverige på något sätt skyldig att garantera ålänningar plats på högskolor och universitet?
- Nej, inte garantera en studieplats, men nog att vi ska beredas plats på lika villkor till de svenska universiteten och högskolorna. I det större perspektivet skulle jag säga att det är lika villkor att de svenska eleverna behandlas lika som de åländska eller finska, säger rektorn.
Enligt Koskinen-Hagman finns det också förståelse för förändringen bland hans elever. Det han själv ställer sig kritiskt till är den korta framförhållningen i beslutsfattandet.
Åländska elever kan ansöka om studieplats också genom att delta i det svenska högskoleprovet.
I år har det blivit betydligt svårare för finländska studenter att komma in på högskolor och universitet i Sverige. Poängskalorna för utländska gymnasiebetyg har justerats för att gynna svenska studenter.
Mängden näringsämnen i Aura ås vatten minskade i fjol, visar en årlig undersökning.
Mängden fosfor (32 ton) och kväve (390 ton) i vattenföringen i Aura ås hela avrinningsområde vart klart mindre än tidigare år. Största delen härstammar från flera olika källor, till exempel lantbruk.
Varje år undersöks hur avfallsvatten från tätorter påverkar Aura å.
Nöjaktiga havsområden
Åbos havsområden har utvärderats enligt miljöförvaltningens skala. Ytvattnet delas in i fem klasser: utomordentlig, god, nöjaktig, försvarlig och dålig. I Åbo klassades vattenområdena som goda, nöjaktiga, försvarliga.
Den största delen av vattenområdena klassades som nöjaktiga, endast mera öppna områden klassades som goda. Havsområden som klassades som försvarliga var små.
Saroudde i Åbo.Utsikt från Saro udde över Erstan en kall vinterdag i januari.Bild: Yle/Linus Hoffmansaaro udde,Saaronniemi,Erstan
Ytvattnets ekologiska tillstånd var enligt Finlands miljöcentral dåligt i Långvattnet, på gränsen mellan dåligt och försvarligt i Resoviken, mellan försvarligt och nöjaktigt i Kotkanaukko och på övriga områden närmast försvarligt.
Belastningen från hela havsområdets avrinningsområde uppskattades vara 62 ton fosfor och 1 049 ton kväve.
Syrebrist i Kakskertasjön
Syrehalterna i Kakskertasjön var goda ännu i maj 2016, i juni hade syresituationen nära bottnen blivit dåligt och vid månadsskiftet var syret förbrukat. Vid provtagningsstället i Myllykylä rådde syrebrist redan vid 10 meters djup. I september 2016 var situationen aningen bättre.
Blågröna alger förekom i sjön hela sommaren och algblomningen var speciellt riklig i augusti.
Stadsplanerings- och miljönämnden i Åbo tar del av vattenrapporten på sitt nästa möte 22.8.
På onsdag morgon den 16 augusti sände Yle Åboland direkt från sommartorget i Dalsbruk på Kimitoön. Gäster avlöste varann i tältet och många torgförsäljare och torgbesökare pratade om aktuella frågor och sitt Dalsbruk.
Här kan du se bilder från torget och lyssna på intervjuerna!
Benita Laaksonen säljer grönsaker på torgetBerit Laaksonen blir intervjuad i sitt grönsaksstånd på Dalsbruks torgBild: Yle/Nina BergmanTaalintehdas - Dalsbruk,torg,dalsbruks torg
Laaksonens har sysslat med torgförsäljning i trettio år och tror fortfarande på en framtid för torgförsäljning. Det finns kunder som uppskattar närodlade och garanterat färska grönsaker.
Carina Holmberg fixar caféet i ordningCarina Holmberg står utanför Holmbergs four i DalsbrukBild: Yle/Nina BergmanTaalintehdas - Dalsbruk,holmbergs fisk
Carina Holmberg har fullt upp tidigt på morgonen med att baka och att fixa caféet igång inför torgdagen som brukar vara livlig.
Niklas Hollsten trivs på KimitoönSnowboardaren Niklas Hollsten på Dalsbruks torgBild: Yle/Nina BergmanNiklas Hollsten
Niklas Hollsten har säsongsjobbat många år på båtvarvet i Dalsbruk och konstaterade att sommaren har varit livlig. Ännu livligare blir det på båtvavet då sommaren börjar gå mot sitt slut. Under vintern satsar han stenhårt på att åka snowboard med världseliten. Just nu åker han hellre snowboard i de norska bergen än i Alperna eftersom det är klart mindre folk i de norska backarna.
Helena Fabritius talade om eko-odlingHelena Fabritius reder när.Bild: Yle/Monica Forssellhelena fabritius
Helena Fabritius, verksamhetsledare för lantbruksproducenternas förbund (SLC) i Åboland, tror att ekologisk odling kommer att öka markant i Åboland de närmaste åren. Då eko-bönderna blir allt fler kan de också stöda varann. Utbyte av kunskap och idéer är viktigt då man börjar odla på ett nytt sätt, menar Fabritius.
Lefa Lindgren och Sylvan Fagerström från Dalsbruks byalagLeif Lindgren och Sylvan Fagerström i DalsbrukBild: Yle/Nina BergmanLeif Lindgren,Taalintehdas - Dalsbruk,Sylvan Fagerström
Dalsbruks byalag är en drivande kraft i Dalsbruk och en förening med många järn i elden. Under Forneldarnas natt dukar byalaget upp ett långbord för över hundra personer som vill äta fisksoppa tillsammans.
Torbjörn Kevin på Dalsbruks torgBild: Yle/Nina BergmanTorbjörn Kevin
Journalisten och debattören Torbjörn Kevin tillbringar en stor del av sin lediga tid på sommarstugan i Dalsbruk. Stämningen i Dalsbruk är unik menar Kevin, som flera gånger i veckan åker från stugan till Dalsbruk för att träffa folk och debattera stort och smått. Humorn är rå men hjärtlig i Dalsbruk, säger Kevin.
Polisens utredningar kring de två dödsfallen i Runsala i Åbo fortsätter. Det var vid lunchtid på onsdagen som polisen fick en anmälan om att två skjutna personer har hittats i Runsala.
Enligt polisen var det frågan om ett äldre par, polisen misstänker att mannen har dödat sin fru och sedan begått självmord. Dödsskjutningarna skedde efter klockan 11 på onsdagsförmiddagen.
Fallet utreds som mord, eftersom polisen misstänker att gärningen var överlagd. Polisens utredningar visar att ingen utomstående var inblandad, personernas identitet har också säkerställts.
Polisens utredningar fortsätter för att få säkerhet i händelseförloppet.
Yles partimätning visar att De gröna är Finlands näststörsta parti. Valet av Jyväskyläbon Touko Aalto har lockat nya väljare, säger professor Göran Djupsund.
De gröna har länge fört en tydlig oppositionspolitik i motsats till socialdemokraterna, påpekar Djupsund.
Touko Aalto lockade väljare
Touko AaltoTouko AaltoBild: Markku Rantala / Yle
Bytet av ordförande, från Ville Niinistö till Touko Aalto, har gett De gröna en liten skjuts till.
- Den nye ordföranden hör inte hemma innanför Ring 3 utan från Jyväskylä, och det kan ha breddat partiets regionala stöd, säger Djupsund.
Så lär de ha fått en hel del nya, kvinnliga sympatisörer och det kan bero på missnöje med Socialdemokraterna och ordföranden Antti Rinne.
- Jag kan tänka mig att det har glidit över en del kvinnliga väljare från SDP till De gröna.
Annorlunda ledare
På frågan om Touko Aalto kan jämföras med sin företrädare Ville Niinistö svarar Djupsund så här:
- Det beror på vilken måttstock du har. Han har inte samma profil som Ville Niinistö men han kan vara lika bra som partiledare, med lite andra kvaliteter.
Touko Aalto röjer marken för De gröna utanför storstäderna
Han är en partiledare som åtminstone inte stöter bort någon, utan snarare drar till sig nya väljare, säger Djupsund.
- Touko Aalto röjer marken för De gröna utanför storstäderna, och lockar lite nya, manliga väljare också.
Viktigt att bredda paletten
De som tappade i den här gallupen är ju vänsterpartierna så rimligen är det därifrån som det har glidit över ganska mycket stöd till De Gröna, konstaterar Djupsund.
De grönas stora utmaning är att bredda sin palett, säger Djupsund.
- De är redan starkt positionerade som ett miljöparti och nu är deras stora utmaning om de vill bli ett riktigt parti att bredda paletten av frågor och få väljare som bryr sig om annat än miljön.
Professor Djupsund noterar att Vänsterförbundet backar i mätningen och säger att Li Andersson-effekten kanske nu börjar avta.
Sossarna har problem
Sosseledaren har skäl att vara bekymradRiksdagsledamot Antti RinneBild: Jarno Kuusinen / AOPriksdagen,politik,Antti Rinne,Finlands Socialdemokratiska Parti,oppositionen
- De som utan tvekan har mest huvudbry nu är Socialdemokraterna, som kryper neråt mätning för mätning.
De har helt klart blivit i lä för De gröna, säger professor Djupsund.
Antingen är profilen och programmet och/eller ordföranden Antti Rinne inte ett vinnande koncept.
De har inte fört en tillräckligt tydlig oppositionspolitik där det egna alternativet och den egna visionen skulle ha förts fram.
De har helt klart blivit i lä för De gröna, säger professor Djupsund.
De Grönas nyvalde ordförande Touko Aalto säger att den senaste partimätningen visar att folk vill ha förändring och att de litar på De grönas framtidsvisioner.
Projekt Västerbrinken i Ingå börjar ta form. Westerkullaborna får grannar då ett nytt bostadsområde med ekologiska hus ska växa fram. Återkommande nyheter om mögelhus har fått allt fler att fundera på nya bygglösningar.
Invid Westerkulla i en skogsdunge ungefär en och halv kilometer från Ingå centrum är 14 tomter redo att planeras med boendeyta. Ett hus är sålt och ett par till är på gång.
Infrastrukturen i området ska förhoppningsvis vara färdig i oktober 2017.
- Det är ett stort steg för oss att vi nu erbjuder naturligt material till alla. Inte bara de som är "gröna" och de som vet att de vill ha det. Det är nu ett alternativ för alla, säger Paul Lynch, vd på Billnäsföretaget The Natural Building Company.
Kommunal mark
Ingå kommun har skött planläggningen av området. Nu återstår att ordna infrastruktur och marknadsföring.
- För oss är det en jättekul sak och en grön fjäder i hatten att det kommer ett sånt här spännande projekt. Det är unikt i Finland och därför nappade vi på det, säger Benjamin Lundin, informatör för Ingå kommun.
Vd Paul Lynch, Ingås informatör Benjamin Lundin och ekoarkitekt Kati Juola-Alanen står vid en modell som visar hur ekohusets vägg ser ut i genomskärning.tre personer står kring en modell för en vägg. bakom dem ett hus och träd.Bild: Anna Björkqvist / YleIngå,Västnyland,bostadsområden,ekologiskt byggande,kati juola-alanen
Idén uppkom för ungefär två år sedan då Paul Lynch började fundera på ett samarbete med sin hemkommun gällande ekologiska hus.
- Från början var tanken att vi bygger några hus och forskar i olika naturliga material. Nu har det vuxit och kommunen har vuxit med oss. Nu har vi ett område som vi kan bygga 14 hus på, säger Lynch.
Byggföretaget ansvarar för allt som berör husbyggena ifall man köper via dem.
Benjamin Lundin är positivt överraskad av att ingen har varit direkt negativ till projektet.
- Ingen har sagt att vad bygger ni för konstig hippieby, utan folk har förstått att det är ett seriöst och spännande projekt.
Välbesökt presentation
För att introducera det nya projektet för gamla och potentiella nya invånare ordnade kommunen en infokväll som hade fler deltagare än väntat. Närmare fyrtio mötte upp och extra stolar plockades in.
Bland besökarna fanns Kyrkslättborna Kaisa Kallioniemi och Tomi Honkasalo. De ser det inte som en omöjlighet att flytta till Ingå.
- Ingå gav en bra bild av sig själv, säger Kallioniemi.
Kaisa Kallioniemi och Tomi Honkasalo är potentiella blivande Ingåbor.en kvinna och en man som står bredvid varandra. I bakgrunden en parkering och trädBild: Anna Björkqvist / YleIngå,Västnyland,bostadsområden,tomi honkasalo
Honkasalo jobbar i byggnadsbranschen och var nöjd med byggföretagets presentation. Han gillar att de har tänkt på hela byggnadsprocessen.
- Jag har sett hur mycket det slösas. Först spränger man berg och forslar bort det och sen hämtar man tillbaka gruset.
Kaisa Kallioniemi tycker att det är positivt att kommunen är med och ser till att projektet blir av.
Under kvällens lopp märkte det finskspråkiga paret att det talas mycket svenska i Ingå. Svenska och finska blandades också fritt.
- Men det var en bra atmosfär så språket borde inte vara något problem, säger hon.
Många var på plats vid presentationen på Wilhelmsdal i IngåPersoner sitter på stolar och lyssnar under ett möte.Bild: Anna Björkqvist / YleIngå,Västnyland,möten,wilhelmsdal
För paret Kallioniemi - Honkasalo är det viktigt att bo i ett hälsosamt hus.
- Lyckligtvis har vår hälsa ännu inte påverkats. Men vi känner människor som har råkat illa ut. Så det är viktigt att ha ett hälsosamt hus, säger Kallioniemi.
- Ungefär hälften av alla de projekt där vi reparerar hus handlar om mögelskador och chockerande byggfel, säger Honkasalo.
Han vill aldrig någonsin flytta in i ett passivt hus som är beroende av ett ventilationsystem. Honkasalo stötte på ekohusen för tio år sedan.
- Jag blev intresserad eftersom personer som bodde i dem upplevde att till exempel deras astma lindrades.
En annan deltagare vid informationen var Björn Wallén som bor i Westerkulla. Området ligger alldeles invid det blivande bostadsområdet. Han tyckte att kvällen var inspirerande.
- Även om jag bor granne så säger jag inte ”not in my backyard.” Det är bara bra att det kommer en ekoby nära oss. Jag tänker själv i samma banor.
För tillfället bor Wallén i ett tegelhus från 1980-talet.
- Jag skriver under principerna vi hörde om. Det verkar heller inte vara speciellt dyrt att bygga ekologiskt.
Energisnålare än stockhus
Byggföretaget Natural building company har jobbat med naturliga material i närmare tio år. Paul Lynch restaurerar också gamla hus.
- Nu med alla problem med mögel i skolorna så har människors ögon öppnats. Man funderar på hurudana hus man ska bygga. Många ringer och frågar och vill bygga mera hälsosamt.
Företaget har hämtat mycket inspiration från gamla hus och från Europa då de utvecklat sina ekologiska hus. Lynch tycker att det är viktigt att bygga med material som vi vet att kommer från naturen och kan återvända dit.
Viktigt med markering på man flyttar stockhusBild: Yle/Johanna Ventusflytta stockhus
Husen byggs av bland annat halm och lera. Även cellulosaisolering och trä används.
- Vi vet att naturligt material är bättre för människans hälsa, det går tillbaka till jorden. Varför då använda plast?
Husen har en livslängd på ungefär 200 år.
Är det här annorlunda än ett stockhus? Varför ska man använda lera och halm istället?
-- Den stora skillnaden handlar om energin. 2020 ska stockhusen också vara nollenergihus. Halmhus är det direkt. I stockhus måste man lägga mera isolering eller bygga med tjockare stock och det är inte idealiskt det heller.
Det finns så mycket halm så varför inte använda den, säger Lynch. Han tillägger ändå att stockhus nog också är bra och skapar god inomhusluft.
Lera reglerar fukten i huset och därför sätter man också lera vid öppningar i lägenheter och på kontor.
Inspektören knackar på dörren
Under infokvällen lyfte vissa deltagare fram byggnadsinspektionen.
- I Ingå kräver inspektörerna all information men är lite mer öppna. I Finby och i Ekenäs har det också varit ganska lätt. De vill ha certifikat och det har vi, säger Lynch.
- De vill inte ta risker när det i dag finns mögel och sådant i hus, säger han.
Genomskärning av en vägg - dold på vänster sida finns husets insida och höger sida visar husets fasad.bild på en genomskuren vägg. Bild: Anna Björkqvist / YleLera,byggmaterial,ekologiskt byggande,Ingå,Västnyland,halm,ekologiskt boende,natural building company
De har byggt ungefär 10-12 hus och restaurerat ett tjugotal.
Skapa byagemenskap
Byggföretaget vill att det ska skapas en bra byagemenskap i bostadsområdet.
- Förut i Finland sprang barnen ut och lekte, man badade bastu tillsammans - så var det förut. Varför inte ta det tänkesättet till heders igen, men på ett modernt sätt.
Västerbrinken kommer mestadels att bestå av hustomter men en del av området viks som samlingsplats.
- Det ska bli plats för en lekpark för barnen och trädgårdar där människor kan odla och då träffa varandra. Vi har diskuterat att man också kan ha en butik, café eller eftis där.
I folkmun har området börjat kallas för en ekoby.
- Vi vill inte kalla det en ekoby för vi vill öppna upp konceptet för alla människor. När man säger ekoby tänker människor på en hippieby. Tanken är att alla människor ska se att de kan bygga med naturligt material.
Industri i närheten
Industriområdet Rudus och hamnen ligger en bit från Västerbrinken. Mätningar visar att ljud från området inte ska störa.
- Jag har svårt att se att det skulle störa då man också behåller skogen och den fungerar som en naturlig ljudvall. Det här byggs inte bredvid ett hål i marken utan man får nog promenera en rejäl bit innan man kommer dit. Man får nog ta bilen till och med, säger Benjamin Lundin.
Benjamin Lundin pekar ut var området Västerbrinken kommer att finnas på en karta.En man pekar på en stor skärm ut det område som ska bli bostadsområdeBild: Anna Björkqvist / Yleekologiskt byggande,Ingå,Västnyland,benjamin lundin
Tomter i Västerbrinken kan köpas av kommunen. Det finns också möjlighet att arrendera tomten under 50 år, något som kanske kan passa unga köpare.
- Det här är ganska smart om man inte har råd att köpa tomten genast och vill satsa pengarna på att bygga ett fint hus.
Lundin tycker att det passar bra med ett ekologiskt projekt i Ingå.
Bildkonstnären och Ekenäsbon Larson Österberg öppnar sin ateljé under årets Konstrunda 19-20.8
Han kommer också att måla tillsammans med barn på Rådhustorget i Ekenäs på fredag mellan klockan 12 och 15.
- Det är fråga om en gemensam målerisession där vi målar med vattenfärger på ett stort papper. Både vuxna och barn får vara med. Det är bara att doppa penslarna i färgen och kludda på.
Måste inte kunna rita
Österberg beklagar att många människor hämmas av ett osynligt krav på att "kunna rita".
- Man kan ju också bara blanda färger och måla stämningar. Ett gott färgöga bär långt, det kan dessutom tränas upp.
Larson Österberg håller ofta kurser i måleri för vuxna och har noterat njutningen som upplevs då man vågar ge sig hän.
Det tänket får gärna smitta av sig på skolornas konstundervisning, tycker han.
- I Sverige undervisar man i Bild, inte Bildkonst, som vi fortfarande kallar det här. Bild är mer frigörande och rymmer också mycket mer, som video och formgivning. Det går i en bra riktning.
Öppet under veckoslutet
På lördag och söndag mellan 11 och 17 kan man hälsa på i Larson Österbergs ateljé i Gamla bastun vid Västvallen i Ekenäs. Det han ägnar sig åt betecknar han som måleri. Han experimenterar med många olika stilar.
- Jag undviker att nischa in mig och håller istället hela tiden dörren öppen för nånting nytt.
Österberg har haft ateljédörren öppen också under sommaren och uppskattat den respons han fått av människor som tittat in.
- Det är roligt med konstruktiv kritik, när någon säger att "där kunde du bättra på litet eller göra si eller så".
Österberg har målat i 20 år och vartefter hittat det han tycker om att göra. Han skriver under att det han skapar kan kallas abstrakt landskapsmåleri.
Att leva och försörja sig som konstnär kan vara en utmaning, säger bildkonstnären Larson Österberg.
- Det har aldrig varit enkelt för någon. Är man trygghetsnarkoman ska man inte bli konstnär. Jag ser det här som ett serviceyrke som vilket som helst. Det är ingenting märkvärdigt med att måla.
Som konstnär får man ofta frågan hur man klarar sig. Den ställer man knappast till en jurist, funderar Österberg.
- Samtidigt finns det ju konstnärer som klarar sig riktigt bra, vars verk kostar en årslön. Det är helt möjligt att komma upp i Formel 1- klassen.
Hur man sätter prislapp på sin konst är ett kapitel för sig. Delvis handlar det om kvalitet, delvis om ett eventuellt framtida investeringsvärde.
Kär i en tavla
- Jag tycker bäst om när människor köper ett verk helt på magkänsla; den här tavlan vill jag ha. Jag siktar inte på muséerna utan på människors hem.
Konstens fredag uppmärksammar att Konstrundan nu firar 10 år.
På lördag är det dags för Matglädje i Houtskär. Det är tredje gången evenemanget ordnas och i år ska gästerna bland annat få smaka på sälkött.
- Det är meningen att alla som vill ska få provsmaka. Sälen var lite svårfångad då det blåst mycket men i helgen blev den skjuten och den är nu rensad och färdig i kylskåpet, berättar arrangör Therese Skaag.
Sälköttet måste testas för att det ska vara tillåtet att bjuda på det.
- Jag fick just reda på att allting är okej med de här proverna man måste ta, så nu vet vi med säkerhet att vi kan bjuda på sälkött i helgen.
Folkvimmel på evenemanget Matglädje i Houtskär.Bild: Matglädjematglädje
Förutom sälkött finns det också mycket annat att smaka på, till exempel läckerheter tillredda av så kallad skräpfisk. I år gästas Matglädje av svenska stjärnkocken Nils Molinder, känd för sina framgångsrika restauranger och framträdanden i tv-programmet Kockarnas kamp. Också i Houtskär blir det en kocktävling då Molinder tävlar mot en ännu hemlig mästerkock i en lekfull kamp.
På smakgatan hittas närproducerade läckerheter och också hantverkare är på plats med sina alster.
Traktorkavalkad i Houtskär i samband med matglädje.Bild: Matglädjematglädje
Allt program är inte matrelaterat. Traktorkavalkaden visar upp traktorer och redskap från då och nu, Art Teatro uppträder med cirkus och på eftermiddagen kan man prova skjuta med en jaktsimulator. Till dagen hör också musik och hela evenemanget avslutas med skärgårdsdans i Vesterlid.
Programmet kör i gång klockan 11 på lördag. Busstransport ordnas från Åbo och Pargas.
När Barnmorskeinstitutets sjukhus stängs i höst blir Kvinnokliniken det enda förlossningssjukhuset i Helsingfors. Nu larmar personalen om att inomhusluften också där är dålig.
I våras fattades beslut om att Barnmorskeinstitutets sjukhus måste stänga sin förlossningsavdelning på grund av problem med inomhusluften.
En rapport från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt visar att också Kvinnokliniken har problem med inneluften. A-flygelns tredje våning nämns som ett utrymme med akuta problem.
Barnmorskan Mariette Pontán har jobbat på Kvinnokliniken sedan i våras.Barnmorskan Mariette Pontán.Bild: Yle/ Christoffer Gröhnbarnmorska,föda,förlossning,mariette pontán
Personalen på Kvinnokliniken har känt av den dåliga inomhusluften.
- Det är flera som har astma och problem med andningsvägarna. Många får eksem och huden kliar. Det är flera som har neurologiska problem också. En konstig känsla inne i huvudet, och det att musklerna rycker. Ledproblem är det flera som också lider av, säger barnmorskan Mariette Pontán.
Pontán har jobbat på Kvinnokliniken sedan mars 2017. Före det jobbade hon på Barnmorskeinstitutets sjukhus.
Hon har själv fått symptom av inomhusluften i byggnaderna. Det började med att hon var förkyld oftare.
- Jag har nu fått astmadiagnos och är på den vägen att det håller på att utredas om det beror på jobbet eller inte.
I maj 2017 reparerades en vattenskada på Kvinnokliniken.Reparation av fuktskada vid KvinnoklinikenBild: Yle/Marga Sandströmvattenskada på kvinnokliniken
Enligt Mariette Pontán lider också patienterna av den dåliga luften. Störst har problemen varit i den orenoverade delen av Kvinnokliniken.
- Men det finns också personal som inte kan jobba i de nyrenoverade utrymmena, säger Pontán.
Kvinnokliniken fick en splitterny förlossningssal i mars.
- I den nyrenoverade förlossningssalen på Kvinnokliniken kan det finnas byggdamm, som det finns i nya fastigheter - det är en möjlighet, men vi vet inte säkert, säger sektorchef Seppo Heinonen på HNS.
HNS: mera information om inneluften på kommande
På Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt säger man att en rapport om inomhusluften ska bli klar inkommande vecka, och då informeras personalen.
- På HNS har vi ett tiotal barnmorskor som haft långa sjukledigheter på grund av symptom som beror på dålig inneluft. Vi har hittat vikarier som sköter deras jobb.
Kvinnoklinikens källare hade en fuktskada i våras.Reparation av fuktskada vid KvinnoklinikenBild: Yle/Marga Sandströmfuktskada i kvinnokliniken
Personer som inte har kunnat jobba på Barnmorskeinstitutets sjukhus har placerats om.
- Enligt min uppfattning är det en rätt så liten grupp som fått symptom av inneluften, vi har möjlighet att placera om dem. I början av nästa år får vi nya utrymmen i Esbo sjukhus, säger Heinonen.
Personalen ska informeras om inneluftsproblemen på Kvinnokliniken den 22.8.
Enligt Seppo Heinonen ska Kvinnokliniken inte behöva stängas. Huset renoveras fortlöpande, badrum förnyas och ventilationen ska effektiveras.
- Med små åtgärder borde vi få läget i ordning. Dessutom har vi planer på att utlokalisera en del av verksamheten såsom patienthotell, säger Heinonen.
Ett tjugotal provrör med blodprover har blivit liggande på marken vid deponiplatsen för riskavfall vid Storkohmo avfallsanläggning i Karleby. På provrören stod bland annat patienternas namn, personbeteckning och datum för provtagning.
Jukka Mäkelä är sjukhusingenjär på Mellersta Österbottens centralsjukhus. Han säger att det är ett allvarligt fel att personuppgifter på det här sättet har lämnats oskyddade.
- Såna här allvarliga fel ska inte få ske, säger Mäkelä som inte känner till att liknande fall tidigare har kommit till sjukhusets kännedom.
Även medicinalråd Mikko Paunio på social- och hälsovårdsministeriet säger att personuppgifter inte får synas på det här viset. Riskavfall ska begravas så djupt att ingen kommer åt patienters personuppgifter.
Saken ska utredas
Storkohmo avfallsanläggning drivs av Ekorosk. Företaget har haft undantagslov att gräva ner riskavfall, ett undantagslov som löpte ut i slutet av juni.
De blodprover som hittades ovan jord härrör alltså från tiden före månadsskiftet juni-juli. Från och med juli förs riskavfall till en förbränningsanläggning i Riihimäki.
- Nu är processerna i skick, säger sjukhusingenjör Jukka Mäkelä.
Centralsjukhuset kommer ändå att utreda i vilket skede och varför felet har gjorts.
Blodprovernas väg till avfallshangeringen går i flera steg. I laboratoriet sorteras avfallet i exempelvis riskavfall och energiavfall.
Jukka Mäkelä säger att riskavfallet sätts i en plastpåse i en sophink. Därifrån förs de till ett större kärl som finns bakom lås i en avfallssorteringscentral.
Från centralen körs riskavfallet numera med sopbil till förbränningsanläggningen, men fram till utgången av juni gick transporterna till Storkohmo. Där grävdes påsarna innehållande bland annat blodprover i marken.
Mäkelä misstänker att blodproverna i misstag kan ha hamnat utanför påsarna. De prover som hittades på Storkohmo är bara en liten del av det riskavfall som uppstår i laboratorierna.
- Man kan dra den slutsatsen att alla påsar inte har åkt ner i gropen då de skulle grävas ner. Det är tunga arbetsmaskiner som hanterar avfallet och påsarnas hållbarhet går inte att garantera, säger han.
Ekorosk: inte ett problem
Driftschef Tommy Nordström på Ekorosk säger att avfallstransportörerna hämtar avfallet till deponigropen packat i påsar. Då de dumpas eller förflyttas är det möjligt att påsarna går sönder.
Det enda Ekorosk kunde göra bättre är att täcka deponigropen ännu mera, säger Nordström. Han anser ändå inte att de icke nedgrävda personuppgifterna är en säkerhetsrisk utan påpekar att det är är fråga om ett bevakat område på en avskild plats.
- Det går en allmän väg här förbi, runt omkring finns skog och sankmark. Området är delvis ingärdat och porten är stängd utanför våra öppettider. Här finns kamerabevakning och väktare övervakar området, säger Nordström som säger att man har gjort en höna av en fjäder.
Tommy Nordström har inte sett några "roskisdykare" på Storkohmo. Det beror på att allt av värde tas om hand redan före avfallsanläggningen.
- Där finns bergull, en del plast och andra rester. Där finns inga hela föremål, inget som skulle intressera någon.
Nordström jämför fallet med provrören att en påse innehållande kvitton, fotografier och liknande går sönder vid hanteringen i sorteringshallen.
- Även det sker på att stängt område dit ingen obehörig har ärende, säger Tommy Nordström.
Inrikesminister Paula Risikko (Saml) har oroat följt med händelserna.
- Enligt de nuvarande uppgifterna är situationen väldigt allvarlig. Det här kom nära igen. Många som har besökt Barcelona känner till La Rambla, säger Risikko till Yle.
Utrikesministeriet följer med händelserna från ett situationsrum, berättar utrikesminister Timo Soini för Yle Uutiset.
Soini säger att det inte går att utesluta att det finns finländare på plats, men Utrikesministeriet har inga uppgifter om att det skulle finnas finländare bland offren.
En paketbil körde på torsdag eftermiddag in i en folkmassa på den kända turistgatan La Rambla i Barcelona. Den katalanska polisen betraktar händelsen som en terrorattack. Enligt polisen har 13 personer dödats. Lokala myndigheter talar om 100 skadade.
