Sju fackförbund inom transportbranschen meddelar att de stöder lokförarnas protest och att de är färdiga att vidta åtgärder för att få regeringen att backa i fråga om privatiseringsplanerna.

Lokförarnas demonstration stoppar tågtrafiken från klockan 18 i kväll fram till natten mot onsdag. Transportfacken deltar inte i strejken.

Transportfacken konstaterar att privatiseringsplanerna skulle ha förödande konsekvenser för bantrafikens regionala och nationella konkurrenskraft.

Bland annat Bil- och transportarbetarfacket AKT, Finlands Post- och logistikunion PAU och Sjömans-Unionen stöder strejken.

Läs mera:

Tågstrejk från och med måndag kl. 18

Tågtrafiken avstannar på måndag på grund av lokförarnas strejk. Strejken är en protest mot regeringens ägarpolitik och planerna på att öppna upp järnvägstrafiken för konkurrens.

Ett släp med grus ramlade i diket mellan Ingå och Svartå längs väg 186 tidigt på måndag eftermiddag. Trafiken var avstängd, men löper nu igen.

En lastbil lastad med grus fick punktering på sitt släp och släpet ramlade i diket. Ingen person skadades vid olyckan.

Trafikolyckan skedde i närheten av riksväg 25 mellan Svartå och Ingå vid halv ett-tiden på måndag eftermiddag (14.8).

Trafiken dirigerades genom Svartå centrum i drygt en och en halv timmes tid.

Artikeln uppdaterades 14.8 klockan 14.48 med uppgiften om att trafiken igen löper.

Riksförlikningsmannens byrå meddelar att riksförlikningsmannen inte ingriper i lokförarstrejken eftersom det rör sig om en politisk stridsåtgärd.

Riksförlikningsmannen medlar inte i politiska stridsåtgärder eftersom aktioner av det slaget är avsedda att påverka politiska beslutsfattare.

I normala fall ska facken meddela om strejker 14 dygn innan de bryter ut, men i det här fallet behövs det inte, eftersom det är frågan om en politisk stridsåtgärd, anser riksförlikningsmannen.

Facken brukar meddela om politiska stridsåtgärder fyra dygn innan de bryter ut, konstaterar riksförlikningsmannens byrå. Även Lokmannaförbundet har följt denna praxis.

Chefen för Arbets- och näringsministeriets avdelning för statens ägarstyrning, överdirektör Eero Heliövaara, har förklarat sin roll i samband med att Finnair fattade beslut om tilläggspension för sin vd, Pekka Vauramo.

Enligt Heliövaara fattade Finnairs styrelse beslut om tilläggspensionen helt och hållet självständigt.

Pekka Vauramo, Finnairs vd Pekka Vauramo Bild: Finnair Finnair

Vi diskuterade olika alternativ

Heliövaara medgav i Yles morgon-tv på måndagen att han hade diskuterat olika möjligheter att höja Vauramos lön med ordföranden för Finnairs belöningskommitté, Jussi Itävuori, i mars 2016.

- Vi gick igenom olika alternativ för att höja lönen, eftersom det fanns "ett behov att se över den".

ETT av alternativen var en tilläggspension, sade Heliövaara.

Han säger att han själv hade föredragit höjd lön för Vauramo i stället.

Sipilä informerades inte

Juha Sipilä informerades inte Juha Sipilä Bild: AOP Juha Sipilä,Finlands statsminister,Sipilä

Han informerade inte statsminister Juha Sipilä om sina diskussioner med Itävuori. Sipilä var då ansvarig för statens ägarstyrning.

- Det fanns ingen anledning att berätta om de här diskussionerna för Sipilä. Itävuori och jag hade bara diskuterat olika alternativ, vi fattade inga beslut.

Heliövaara medger ändå att han blev överraskad över beskedet om att Finnairs styrelse fattat beslut om en tilläggspension.

- Men - jag vill betona att det i principprogrammet för ägarstyrningen står att tilläggspensioner inte brukar användas, men att beslut om pensioner bör fattas i bolagets styrelse, såvida det finns andra aktieägare.

Finnair ja koivuja Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Finnair,flygtrafik,flygplan

Ingen reagerade i februari

Eero Heliövaara säger att han inte kände till Finnairs beslut förrän Suomen Kuvalehti skrev om saken i februari i år.

Det var drygt ett halvt år efter att beslutet hade fattats.

Det ska visst ha stått ett par meningar om det här på Finnairs webbplats

Finnair informerade inte sin största ägare, staten, om styrelsens beslut sommaren 2016, säger Heliövaara.

- Det ska visst ha stått ett par meningar om det här på Finnairs webbplats, men ingen reagerade. Ingen reagerade heller på Suomen Kuvalehtis artikel i februari, sade Heliövaara.

Mika Lintilä ansvarar nu för ägarstyrningen Näringsminister Mika Lintilä (C) i Helsingfors den 17 januari 2017. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa Mika Lintilä,Näringsminister,Centern i Finland

Men när Helsingin Sanomat skrev om saken tidigare i augusti blev det uppståndelse.

Näringsminister Mika Lintilä (C), som nu ansvarar för ägarstyrningen, säger att hans förtroende för överdirektör Heliovaara vacklar.

Heliovaaras mandat i sin nuvarande tjänst som chef för avdelningen för statens ägarstyrning löper ut i slutet av året.

Han var på måndagen inte säker på om han kommer att söka fortsättning.

Jussi Virkkunen/Yle Uutiset, översättning: Sara Langh

Är det faktiskt så att fiskar gärna äter vår plast och därmed dör i förtid? Frågetecken har väckts kring en uppmärksammad studie som handlar om att abborryngel tycks föredra att äta mikroplast framom sin naturliga föda.

Yle Nyheter intervjuade i fjol Oona Lönnstedt, en av forskarna bakom studien. Då sade hon till exempel så här:

– För mig var den största överraskningen med studien att fiskarna hellre äter plastpartiklar än sina naturliga födoämnen som är zooplankton. Fiskarna fick ingen energi att växa eftersom de bara hade ätit plast. Det här är ett väldigt stort problem.

Studien ledde till mycket respons, och som kronan på verket publicerades den i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.

Forskarkolleger protesterade

Men redan kort därefter började det riktas kritik mot studien. Sju forskare från olika universitet ville ha en utredning om hur den hade gått till.

Kritiken var dels att det saknades datamaterial, trots att forskarna Peter Eklöv och Oona Lönnstedt i Science-artikeln hävdade att sådant material fanns, på databaser vid Uppsala universitet.

En abborrlarv som har ätit mikroplastpartiklar. Abborrlarv Bild: Oona Lönnstedt aborrlarv,abborre

Kritiker pekade också på att statistiken var tveksamt utformad.

Uppsala universitet tillsatte en extern utredningsgrupp, som kom fram till att det inte krävdes åtgärder. Parallellt med det här höll ändå Centrala etikprövningsnämnden i Sverige på med att förbereda sin utredning.

Nämnd kom fram till "oredlighet"

Nämnden genomför etikprövning av forskning som avser människor. Det här omfattar forskning på levande och avlidna personer, på biologiskt material från människor, samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter.

Inom nämnden finns en expertgrupp som på begäran av ett universitet eller högskola ska yttra sig i ärenden som rör utredningar av misstankar om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning eller utvecklingsarbete.

Den här expertgruppen inom Centrala etikprövningsnämnden fann att forskarna i flera fall hade gjort sig skyldiga till oredlighet. Oredlighet i det här fallet betyder helt enkelt slarv.

Inga rådata

– Det allvarligaste är avsaknaden av originaldata, säger Jörgen Svidén, kanslichef på Centrala etikprövningsnämnden.

Det är ju två saker som nämner kritiserar. Det ena är att det inte finns några bakgrundsdata, eller rådata som det kallas.

– Ska du presentera forskning i en publikation så måste du naturligtvis ha på fötterna att du har gjort den här forskningen, fortsätter Svidén.

Nämnden säger alltså inte att forskningen inte skulle ha gjorts, men att forskarna inte kan visa att de har gjort den.

– Och det ska ha berott på en stöld av en dator som dessutom saknar säkerhetskopia, för det var också strul med det. Det är vetenskaplig oredlighet. Man måste ha koll på rådata till forskningen som man presenterar, kommenterar Svidén.

Var forskarna på plats?

Dessutom har forskarna inte kunnat bevisa att de befann sig på den ö där viktiga mätningar gjordes; bland annat har man inte kunnat visa upp kvitton på transport dit eller tillbaka, eller på annat sätt kunnat styrka sin närvaro på platsen.

Oona Lönnstedt, en av forskarna bakom studien, kommenterade till Science att experimenten faktiskt gjordes och hon menar att kritiker som hävdar något annat drivs av avundsjuka.

Den andra forskaren Peter Eklöv sade i en kommentar till Sveriges radio att han är kritisk till Centrala etikprövningsnämndens yttrande.

Universitetet och tidskriften i skottgluggen

Och det är inte bara forskarnas agerande som nämnden klandrar.

– Vi tycker det är märkligt att Uppsala universitet friade forskarna i sin undersökning, för de har ju haft samma material, eller brist på material, som vi har haft, säger Svidén på Centrala etikprövningsnämnden.

Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp anser dessutom att det är anmärkningsvärt att artikeln alls publicerades i tidskriften Science. De fann att den innehåller så allvarliga brister att den bör återkallas. Och Science drog faktiskt också tillbaka studien kort efter nämndens yttrande.

Det är kanske det som gör den här historien extra speciell, att det inte bara är själva forskarna i sig som är föremål för etikprövningsnämndens yttrande, utan att även Uppsala universitet och en så pass inflytelserik publikation som Science får sig en känga.

Hur allvarligt är det här?

– Forskarna är inte fällda för forskningsfusk. Rent formellt är alltså expertgruppen för oredlighet i forskning en expertgrupp som universitet och högskolor kan använda sig av inom ramen för sin egen utredning, så det här är ett yttrande, det här är inget beslut, kommenterar Svidén.

Enligt expertgruppen har de här två forskarna alltså gjort sig skyldiga till vetenskaplig oredlighet men det är universitetet som sedan beslutar vilka eventuella åtgärder som ska vidtas.

– Det är inte gruppens sak att värdera forskningen, men hur den har gjorts tillägger han.

Svidén påpekar också att de här incidenterna inte ska ses som ett tecken på något slags omfattande fusk i forskarvärlden.

– Det finns inga som helst belägg för det i det här skedet, säger han.

En version av den här uppföljande nyheten ingick också i vetenskapsprogrammet Kvanthopp.

Fem östnyländska barn i 13 till 14-års åldern har utnyttjats sexuellt via sociala medier. Polisen utreder om det finns fler offer.

Polisen kom den misstänkte på spåren i januari tack vare en förälder till en av de fem barnen.

Den misstänkte har uppträtt som en tonårsflicka och har lockat de fem barnen att skicka avslöjande fotografier av sig själva. Ju längre kontakten fortskred, desto mer avslöjande bilder ville den misstänkte få se.

Krävde alltmer vågade bilder

Senare hade offren utpressats till den grad att fallet nu utreds hos polisen som sexuellt utnyttjande av barn.

Den misstänkte hade troligen fortsatt att utpressa barnen om inte föräldern av en händelse hade hittat bilderna i sitt barns telefon.

Den misstänkte är en 16 år gammal pojke från Egentliga Finland. Pojken förhördes av polisen förra veckan.

Försiktighet på sociala medier

Den misstänkte har för polisen uppgett att han inte kände offren och att han hade valt ut dem slumpmässigt.

Polisen kom den misstänkte på spåren med hjälp av bland annat ip-adressen. Polisen fortsätter med att försöka ta reda på om det möjligtvis finns ytterligare offer.

Polisen vill påminna om att inte skicka känsliga bilder av sig själv ens till sina vänner via sociala medier. Inte bör man heller godkänna främlingar som sina vänner på till exempel Facebook eftersom personen inte nödvändigtvis behöver vara just den som profilbilden ger vid handen.

- Det är bra med nya kompisar för då har man flera att leka med på rasten och då blir ingen utanför. Det ska bli roligt att börja skolan igen, säger Melanie Mérus som ska börja i årskurs fyra i Mattlidens skola i Esbo.

Hemma hos familjen Mérus är hela familjen i startgroparna inför skolstarten. Familjens minsting ska börja i förskolan och Melanie hör till de elever som får testa på nystöpta klasser i Mattlidens skola.

I Mattlidens skola testar man i år för första gången på att göra om klassernas sammansättning i årskurs fyra.

Grundtanken är att eleverna får nya klasskamrater i årskurs fyra i stället för att vänta till årskurs sju. Det innebär alltså att den klass som eleverna haft sedan ettan, görs om.

Cecilia Mérus har inget emot att barnens klasser byggs om till årskurs 4. Cecilia Mérus i Olars Bild: YLE / Mathias Gustafsson mamma till Melanie

- Jag känner faktiskt alla i min nya klass förutom en som är ny. Från min gamla klass kommer fem andra förutom jag. Vi har ju redan tidigare i vissa ämnen varit blandade så det blir nog inga problem, säger Melanie.

- Det återstår att se i höst hur det blir och hur det fungerar, men så här långt ser det nog bra ut, säger Cecilia Mérus, mamma till Melanie.

Kommunikationen fungerade dåligt

Alla är inte lika nöjda med förändringarna i Mattlidens skola. För många kom beskedet om att barnens klasser görs om som en överraskning.

- Informationen nådde ju nog dem som deltog på föräldramötet där saken behandlades, men problemet var det att skolan inte i sin inbjudan till mötet alls nämnde att det skulle handla om klassförändringarna.

Det talades bara om tillvalsämnen. Så de som inte kom till mötet fick säkert en liten chock när de fick bud om det hela skriftligen, berättar Cecilia.

Årskurs fyra får nya klasskamrater i Mattlidens skola. Lektion ute på Mattlidens skolgård Bild: YLE comeniusprojekt

- Vi gjorde en enkät bland föräldrarna och en klar majoritet av familjerna som deltog var nog av den åsikten att kommunikationen från skolan kunde ha varit bättre. Vad gäller själva tanken att kasta om klasserna är familjerna mycket delade.

Enligt enkäten förhöll sig 54% negativt till ändringen och 39% förhöll sig positivt. 7% var neutrala.

På skolan anser rektor Laila Andersson att enkäten innehöll frågeställningar som kunde tolkas på olika sätt, och visar på ett större missnöje än vad skolan upplevt att var fallet.

- Det är alltid svårt att veta hur information skall ges på rätt sätt, vi valde att ge den så att vi själva var på plats och kunde svara på frågor då informationen gavs på ett föräldramöte. Efteråt kan vi vara efterkloka och lära oss till ett annat år. Vi skall vara tydligare då vi bjuder in till ett föräldramöte om vad som skall behandlas och även se över vilka kanaler vi använder för information i skolan, säger rektor Laila Andersson.

Rättelse 14.8. kl. 19:30: ordförande ändrat till styrelsemedlem.

Läs mera:

Eleverna i Mattlidens skola omgrupperas till årskurs fyra – Rektor Andersson: "Jag kan lova att de allra flesta får det bättre"

Till hösten har eleverna i årskurs fyra i Mattlidens skola i Esbo möblerats om och ska bilda nya klasser. Eleverna, som har haft en klassindelning i de tre första årskurserna, har omgrupperats, så att det i augusti är tre nya sammansättningar som startar det nya skolåret.

Nu kan du köpa din tågbiljett i biljettautomaten vid Sjundeå järnvägsstation. I kväll stannar ändå tågtrafiken i nästan hela landet på grund av tågstrejken.

Biljettautomaten har funnits i Sjundeå sedan i juli, men den har inte varit installerad.

Nytt system efter årsskiftet

Biljettautomaten är VR:s, men det går också att köpa HRT-biljetter i den.

VR ändrar ändå på sina biljettsystem efter årsskiftet och då försvinner det här samarbetet.

Det innebär att HRT måste installera en egen automat i Sjundeå.

I Storbritannien har antalet arresterade för att de varit för berusade på flygplan ökat med över hälften på ett år. De nordiska flygbolagen har delade meningar om utvecklingen i Norden.

Totalt 387 människor arresterades mellan februari 2016 till februari 2017 i Storbritannien på grund av att de varit för fulla på flygplan. Det är en ökning på 132 stycken jämfört med i fjol skriver BBC.

I en brittisk undersökning uppger mer än hälften av kabinpersonalen att de vid något tillfälle har sett störande beteende från berusade passagerare.

Delade meningar om läget på nordiska bolag

Patrik Henriksson, presschef på SAS i Sverige säger att scenariot dessvärre är bekant.

- Generellt har antalet passagerare som beter sig störande eller hotfullt mot andra passagerare eller personal ökat. I vissa fall beror det på alkohol, i andra på flygrädsla eller stress, säger Henriksson.

Andrea Stenbock är chef för kabinpersonal och allt som sker bland passagerare ombord på Finnairs flyg. Hon håller ändå inte med om att läget skulle ha blivit sämre.

- Jag tycker att det har lugnat sig. Vi flyger 100 000 flyg per år och det är nog relativt sällan vi har problem med folk som är för berusade. Det var nog värre förr, säger Stenbock.

Förbjudet dricka egen sprit

Det är förbjudet att dricka egen sprit ombord på flygplan. Många missar att tax free spriten som man får ta med sig ombord inte får öppnas förrän man nått slutdestinationen. Om du ändå öppnar den så kan kabinpersonalen konfiskera spriten. Det är ändå inte straffbart att göra det, något som organisationen Trade Body Airlines UK skulle vilja se en ändring på så att folk skulle ta förbudet på större allvar.

Till kabinpersonalens uppgifter hör att hålla koll på vad passagerarna gör för att se till att alla har en trevlig och trygg flygresa.

- Vi är alla utbildade och det hör till jobbet att hålla utkik efter sådant som är förbjudet, jag har inte upplevt det som ett problem nu på sistone men nog händer det alltid nu och då, säger Stenbock.

Kabinpersonalen har i första hand ansvar över säkerheten ombord.

- Passagerar som är överförfriskad kan bli en fara för sig själv eller sina medpassagerare, då är det kabinpersonalen som bestämmer om passageraren i fråga serveras mer att dricka eller inte, säger Henriksson.

Risk att bli portad

Ingen kan precis bli utkastad från ett flygplan, oavsett hur grisigt full hen är, men om en passagerare redan vid incheckningen är märkbart berusad kan det bli en ofrivilligt förlängd semester på Mallorca.

- Är du för full när du kommer ombord så behöver vi inte ta med dig. Då talar jag med kaptenen och markpersonalen och kan fatta beslutet att neka en passagerare att komma med på flyget, säger Stenbock.

Varför tror du alkohol och flygresor hör ihop? Tar du en öl för att lugna nerverna eller ett glas champagne för att fira semestern?

Åbo stad ska bli en världsberömd urban skärgårdsstad med gågator, smidiga förbindelser och 20 000 nya invånare fram till 2050. Bland annat de visionerna presenterades av en arbetsgrupp på måndagen.

Arbetsgruppen, som leds av professor Markku Wilenius vid Åbo universitet, funderade på flera olika sätt att liva upp Åbo centrum. Bland annat borde området kring Gamla Stortorget, den historiska delen av staden, utnyttjas på ett bättre sätt, anser arbetsgruppen. Även östra delen av åstranden borde utvecklas.

Arbetsgruppens vision för Åbo centrum. Slottsgatan är en gågata och flera broar har också ritats in. Visioner för Åbo centrum. En flygbild på Aura å. Bild: Åbo stad visioner för åbo centrum

Meningen var att ta reda på hur Åbo centrum ska bli attraktivare för turister, invånare, arbetsgivare och investerare samt fundera hur man kunde utveckla utbudet på kulturevenemang.

Finns mycket potential vid Gamla Stortorget och östra åstranden

Utvecklandet av centrumområdet var ett av de fyra spetsprojekt som stadsfullmäktige i Åbo fastställde i fjol.

- Åbo stad borde satsa på att liva upp kärncentrum och utveckla den historiska delen av staden. Staden borde också investera i de offentliga utrymmena. Det säger arkitekt Eero Lundén, som hördes som expert av arbetsgruppen.

Enligt de nya visionerna borde kärncentrumområdet utvidgas längs Eriksgatan, både mot Åbo hamn och mot universitetsområdet. I nuläget finns Åbo kärncentrum kring Salutorget, men enligt arbetsgruppen räcker det inte.

Det finns mycket potential vid högskolorna, här en vision över Tavastgatan. På Tavastgatan planeras en allé med cykelväg. Bild: Åbo stad visioner för åbo centrum

- Vi är säkert Finlands vackraste stad. Det är vår styrka. Åstranden blomstrar och centrumområdet är levande, på ett sätt. Men utgångspunkten för det här arbetet är att utvidga det här kärnområdet, för det finns potential. Vi ska inte endast finnas på ett litet område, utan centrum kunde utvidgas på ett större område, så att den positiva förändringen som har varit på gång kunde fortsätta, säger Lundén.

Bussarna bort från Salutorget - Eriksgatan blir centrum för kollektivtrafiken

För att det här ska bli möjligt måste förbindelserna till Åbo centrum förbättras, anser arbetsgruppen. All kollektivtrafik från och till Åbo skulle enligt visionen gå via Eriksgatan, som skulle ha flera hållplatser eller stationer där alla bussar stannar.

Vid de här stationerna skulle det också finnas exempelvis butiker och andra sätt att fördriva tiden. Samtidigt skulle det vara smidigt att byta buss, då alla linjer åker förbi samma ställe.

Flera större stationer kunde finnas vid Eriksgatan, där all kollektivtrafik skulle köra. Nya hus planeras på skolgatan. Bild: Åbo stad visioner för åbo centrum

- Det centrala är att förbättra tillgängligheten till Åbo centrum och att fundera på trafikförbindelserna. Vi har utgått från att Salutorget inte är en central punkt för kollektivtrafiken, utan den ska fördelas på fem stationer i staden. Eriksgatan skulle bli en gata för kollektivtrafiken. På det sättet centraliseras inte all kommersiell verksamhet på ett ställe, fortsätter Lundén.

Parkeringshus under Vårdbergsparken - Slottsgatan blir gågata?

Samtidigt borde också antalet parkeringsplatser öka i Åbo centrum. Parkeringshuset Louhi borde utvidgas och underjordiska parkeringshus kunde också byggas under Samppalinnaparken och Vårdbergsparken, anser arbetsgruppen. På det sättet blir det lättare att köra till centrum och hitta en parkeringsplats.

Visioner för Åbo centrum. Bild: Åbo stad visioner för åbo centrum

Men Åbo centrum ska inte bara vara till för bilar och bussar. Enligt arbetsgruppen är cyklisterna en viktig grupp, och därför borde staden satsa på cykelvägar och underlätta möjligheterna att cykla till centrum.

Enligt visionen ska Slottsgatan bli en gågata från Lilltorget fram till Martinsbron. Hela östra åstranden, där åbåtarna nu finns är väldigt populär, men samtidigt utnyttjas området inte tillräckligt, anser arbetsgruppen.

Nya hus vid Spindeltomten och Samppalinnaparken?

Det här betyder att man exempelvis kunde bygga ut längs Östra Strandgatan vid Samppalinnaparken och Spindeltomten intill. Flera gångbroar från Martinsbron mot åmynningen är också inritade i visionen.

Vision över Salutorget. Visioner för Salutorget i Åbo. På bilden syns toget i vinterlandskap med en skridskorink mitt på torget. Bild: Åbo stad visioner för åbo centrum

- Vi borde fundera var bilarna ska finnas och var folk rör sig och spenderar sin tid. Vi borde fundera på några av de strategiska ställena i Åbo centrum och på det sättet kan vi sprida på den positiva utveckling som är på gång just nu.

"För 15 år sedan trodde man inte att åstranden skulle se ut som den gör i dag"

Området kring Lilltorget, som har gjorts om till en gågata och där det finns både grönområden, uteserveringar och restauranger är ett positivt exempel på hur det kunde se ut också på andra håll i staden, anser arbetsgruppen.

Meningen är också att planera nybygge och bostadshus, så att invånarantalet i centrum ökar med 20 000. Det betyder att centrum ska göras attraktivare för barnfamiljer.

Visioner för Åbo centrum. En flygbild på stadskärnan. Bild: Åbo stad visioner för åbo centrum

Åbo centrum ska kännas som ett vardagsrum med grönområden, promenadstråk, goda förbindelser och ett mångsidigt utbud av service.

- Om vi lyckas få invånarna att bli ivriga över det här så hittar vi nog på sätt att förverkliga det. Vissa projekt kan genomföras i en mycket snabbare takt än vad man nu tror. Ingen kunde väl ana att åstranden skulle bli vad den är i dag för 15 år sedan. Men då började man utveckla och satsa på det och förbättra området, och nu finns inget liknande i Finland, konstaterar Lundén.

Vision: nya broar över Aura å, flera byggnader för evenemang och kultur

Enligt Lundén finns det flera ställen i Åbo som har potential att bli ett sådant område som Lilltorget är nu.

Så här kunde det se ut vid östra delen av åstranden i framtiden, vid Åbo stadsteater. Visioner för Aura å. Bland annat planeras en simbassäng i ån. Bild: Åbo stad visioner för åbo centrum

- Det ena är området kring Gamla Stortorget, som vi kallar för gamla staden. Där finns redan gallerier och restauranger, men parkerna borde slås ihop. Ett annat område som kunde ha internationell dragningskraft är östra åstranden vid Åbo stadsteater och Wäinö Aaltonens museum. Det gatuutrymmet borde förbättras, där borde finnas fler byggnader för kultur, nya broar... Det skulle ge oss helt nya möjligheter att utvidga centrumområdet, menar Lundén.

Åbo - en skärgårdsstad?

Skärgården borde också synas på ett bättre sätt i centrum, anser arbetsgruppen. Exempelvis så att centrumområdet utvidgas mot Åbo hamn. Arbetsgruppen har sökt inspiration av exempelvis Reykjavik i Island och Bergen i Norge, där skärgårdsprägeln är stark, berättar Lundén.

Visionerna presenteras för Åbo stadsstyrelse på måndagseftermiddagen.

Därefter ordnas en information om visionen för allmänheten klockan 17.30 på Kaskisgatan 5, i samma hus där Åbo arbetarinstitut finns. Enligt stadsdirektör Aleksi Randell fortsätter diskussionerna kring visionen under höstens lopp.

- Först måste vi komma överens om att det här är vår målsättning. Det är också viktigt att komma ihåg att den här visionen blir tydligare under arbetets gång. Men de första konkreta sakerna som staden borde ta itu med är Salutorget och området kring Saluhallen. Men vår uppgift är inte att bestämma, utan vår vision gör det möjligt för andra att komma med och delta, fortsätter Lundén.

Mängden träd som fallit i Östnyland varierar från by till by, men de hårda vindarna under lördagens storm verkar ha varit väldigt lokala, säger Ove Simosas som är skogsrevirinstruktör i Borgå. I Andersböle föll många träd och en lekstuga blåste iväg i den hårda stormen.

Pyre Eriksson från Andersböle i Borgå hörde till en av dem som med hjärtat i halsgropen körde hem på lördagskvällen för att se vilka skador stormen åstadkommit.

– När vi körde hem insåg vi att det kanske är någonting mer att vänta än det normala. Det var mörkt och regnande och det var förstås spännande att se vad som hade hänt.

Då hon kom hem vid tiotiden höll grannen på att dra bort ett träd från vägen. Längre fram dök det upp fler träd så att hon inte kunde köra fram till sitt hus.

Vid husknuten hade en enorm björk fallit ner och missat huset med en hårsmån. Björken hade dragit med sig elledningarna och dessutom hade köksfönstret krossats och gått sönder.

På baksidan av huset hade också en grantopp brutits av och fallit ner, men till all tur hade också den missat huset.

Lekstuga flög iväg

Tyvärr klarade sig inte alla lika lindrigt undan som Eriksson.

– En massa träd har fallit i min grannes skog och flera stora björkar har fallit på hans bastubyggnad och på hans gård. Dessutom flög deras lekstuga iväg.

På tisdag vid lunchtid hade Pyre Eriksson precis fått tillbaka elektriciteten efter ett avbrott på ett och ett halvt dygn.

– Vi fick tillbaka elen för 15 minuter sen. Jag håller just på att koka saft på bär som smultit i frysen.

Lokala variationer

Vissa byar i Östnyland drabbades hårdare än andra under lördagens storm och variationen är stor, konstaterar Ove Simosas som är skogsrevirinstruktör i Borgå.

– Vissa byar har drabbats ganska hårt och vissa byar har inga skador alls. De hårdaste vindbyarna verkar ha varit otroligt lokala.

Skadorna är märkbara och i Borgå där Simosas hunnit bedöma läget ser man vindfällen överallt. På skogsreviret vet man ännu inte hur många kubikmeter fallna träd det är fråga om.

– Det finns mycket vindfällen i Gammelgård, Kerko och Siggböle. Jag har just besökt ett ställe i Kerko där det fallit 20-30 stammar per hektar så mycket måste åtgärdas.

Där nya gallringar utförts på vintern och våren har stormen orsakat störst skada. Också åkerkanter är sårbara och tar lätt skada.

– Vinden kom västerifrån och den har nog varit grym då den fått fart över sjöar eller åkrar.

Eftersom lövträden för tillfället står i full skrud faller de som furor i hård vind.

– Stormen kan nog riva av vilken björk som helst i det här skedet.

På skogsägarens ansvar

Skogsreviret har inte möjlighet att se över skogarna i Östnyland, utan det är på skogsägarens eget ansvar att ta sig ut och kolla vad som skett. Simosas uppmanar alla skogsägare att gå ut och se vad som hänt.

– Vi gör vad vi kan och det vi hinner med. Vi meddelar nog skogsägare om vi ser att där finns mycket vindfällen. Men det är på skogsägarens eget ansvar att gå och se över sin skog.

För småsaker behöver man inte oroa sig, och enligt Ove Simosas är det alldeles normalt med ett och annat vindfälle.

– Om det är frågan om tiotals träd på ett område så tycker jag att det är skäl att agera

Antalet träd som fallit varierar lokalt. Omkullfallna träd på stig i Sibbo storskog Bild: Yle/Carmela Walder byabäcken

Ove Simosas säger att stormen var den hårdaste på tio år, och därmed kan skogsägare räkna med extra kostnader.

– Har man inte en försäkring så är det här en tilläggskostnad. Men fast man också har en försäkring så harmar det om skogen är välskött.

Enligt Simosas är det ofta de välskötta skogsområdena som drabbas under stormar. De områden som nyligen gallrats och är i bra skick brukar ta mest skada och då kan man som skogsägare räkna med att skogen producerar mindre under de tio kommande åren.

– Försäkringen täcker ju virket men det är svårt att få tillväxten värderad rättvist.

Nu är det läge för var och en att se över hur väl förberedda de är för nästa storm, tycker räddningsverket i Helsingfors.

Det var sommarens kraftigaste åskväder som drog över Helsingfors under lördagskvällen. Räddningsverkets utryckningar i stormens spår är nu uppe i över 500.

När kommunikationschef Taisto Hakala på Helsingfors räddningsverk sammanfattar kvällen är han uppriktigt förvånad över att inte fler än fem skadades, och ingen allvarligare.

Alla ingredienser för större skador fanns, förklarar han. Det var väldigt många människor på stan på lördag, med ett maratonlopp och en stor musikfestival.

Dessutom var vädret under dagen så varmt och somrigt att folk inte tog varningsmeddelandena om storm på allvar.

- Det fanns potential för betydligt fler farosituationer.

Stora träd knäcktes i Kajsaniemiparken. Flera träd som knäckts i Kajsaniemiparken. Bild: Lehtikuva / Teemu Salonen storm,Helsingfors,stormen kira

Under lördagskvällen och -natten var antalet utryckningarna 250 stycken. När folk började vakna på söndag morgon och såg vad vinden åstadkommit behövdes lika många utryckningar till.

Bra läge att gå igenom sin beredskap

Paul Nyberg som var jourhavande brandchef på lördag kväll räknar upp vad den hårda vinden åstadkom: hundratals träd som föll, både över vägar och på bilar och byggnader.

På några ställen plåttak som rivits upp och fallit ner. Och mycket lösöre - bland annat trädgårdsmöbler - som flugit omkring.

Både Nyberg och Hakala påpekar att det går att förbereda sig för storm. På Twitter uppmanar Helsingfors räddningsverk nu alla att gå igenom hur väl förberedda de är.

Bland annat är det viktigt att se över husbolagens räddningsplaner.

Hoppa över Twitterpostning

Och när vädertjänsten varnar för hård vind ska man ta det på allvar.

- Det flög både trädgårdsmöbler och annat kors och tvärs och då kan ju var och en fundera på hur de kan förhindra att deras saker inte flyger iväg och söndrar något fönster.

Det flög både trädgårdsmöbler och annat kors och tvärs och då kan ju var och en fundera på hur de kan förhindra att deras saker inte flyger iväg och söndrar något fönster.― Paul Nyberg, jourhavande brandchef i lördags

Träd som är i dåligt skick ska man förstås ta ner - det är också ofta av den orsaken Helsingfors stad gallrar bland träden i stadens parker och gatuområden.

- Men nu var ju vinden så stark, över 30 meter i sekunden ibland, att den knäckte också träd som var i bra skick, säger Nyberg.

Största delen av utryckningarna har gällt träd som fallit. Träd som fallit nära bostadshus, så att rötterna rivit upp en stor bit av marken. Bild: Lehtikuva / Roni Rekomaa storm,Helsingfors,stormen kira

Taisto Hakala påpekar att säkerheten ligger på var och ens ansvar, inte bara myndigheterna.

Husbolag, privatpersoner och evenemangsarrangörer ska se till att de gjort allt de kan - enligt lagen kan man hållas ansvarig för olyckor om man skött sin fastighet oaktsamt.

- Men har man förberett sig och minimerat riskerna borde allt vara i sin ordning. Olyckor händer ju och det kan man inte mycket åt.

Det är bra att det gick så bra som det gjorde, att ingen skadades allvarligare eller omkom.― Taisto Hakala, Helsingfors räddningsverk

Just nu har försäkringsbolagen fullt upp med stormskadorna. Hur stora ekonomiska följder ovädret i lördags hade kommer det att ta en tid att reda ut.

Hakala är också skärrad över att nödcentralen överbelastades.

- Det är bra att det gick så bra som det gjorde, att ingen skadades allvarligare eller omkom, säger Hakala.

Lokmannaförbundets strejk påverkar tågtrafiken från klockan 18.00 framåt på måndag kväll. Från och med tisdag morgon upphör all tågtrafik.

Lokförarna börjar jobba igen natten mellan tisdag och onsdag.

Biljetter går att annullera

På grund av strejken kan man nu annullera sina biljetter gratis. Det här gäller alltså biljetter som skulle användas under tiden som strejken är i gång.

Biljetterna kan också ändras om till en annan tidpunkt utan extra kostnader - förutsatt att man använder dem innan slutet av oktober.

All biljettförsäljning för tågresor under strejkens gång har upphört.

Trafikuppföljning i realtid

VR strävar efter att kunderna hålls uppdaterade om alla trafikändringar under strejkdygnet.

Man kan följa med situationen här.

VR informerar också på Facebook och Twitter.

Bussar till undsättning

Du kan ändå ta dig längre sträckor med hjälp av fjärrbusstrafiken.

Pohjolan Liikenne ökar mängden bussar som rör sig mellan Helsingfors och Åbo samt Helsingfors och Kuopio.

Alla bussbiljetter går inte att köpa på nätet. En liten mängd reserveras för att kunna köpas på plats.

Onnibus bidrar också med ökade transportmöjligheter, särskilt i huvudstadsregionen.

Onnibus vd Lauri Helken säger att man strävar efter att ha så många bussar i rörelse som möjligt så att alla resor inte blir slutsålda.

Till flygfältet

Till Helsingfors-Vanda flygfält kommer man med bussarna 415, 561, 562, 615 och 617. Också Finnairs bussar åker till flygfältet.

Buss nummer 562 kör en alternativ rutt för att ta sig till flygfältet, och bussrutt 617 har fått en förstärkning på tre bussar.

I Vanda har Vantaan Taksi 440 bilar i bruk.

HSL trappar upp trafiken

Det kan bli trångt på bussarna i huvudstadsregionen. Ungefär 200 000 människor reser dagligen med tåg och nu måste de förlita sig på andra transportmedel.

På tisdag och onsdag har HSL 11 extra bussar i bruk.

Man kan kolla upp en alternativ rutt åt sig på HSL:s reseplanerare.

HSL har också listat upp alternativa rutter på sin webbsida.

Det lönar sig också att beakta att det har skett vissa ändringar i spårvagnstrafiken i Helsingfors.

Taxi i Helsingfors

I Helsingfors rör sig ungefär 2 500 taxibilar på tisdag.

Samåkning också ett alternativ

Trafikverket råder människor att samåka så att det inte uppstår alltför mycket trafikstockningar.

Man kan till exempel komma överens om samåkning på samåkningstjänster eller olika Facebook-grupper för samåkning som går att hitta under sökordet "kimppakyyti".

Undvik rusningstid och ta till cykeln

Trafikverket rekommenderar att resa före eller efter rusningstid samt att gå eller åka cykel.

Också arbete på distans rekommenderas på tisdag.

Orden dålig tajming beskriver kanske bäst situationen. Gatuarbeten har lagom inför skolstart stängt av Andersbergsgatan invid Kvarnbackens skola i Borgå.

Kvarnbackens skolas rektor Anne Smolander har inte informerats om gatuarbetet av Borgå stad.

Smolander har därför själv varit på plats för att få information av de som håller på med arbetena på Andersbergsgatan. Enligt arbetarna ska beläggningen göras på tisdag morgon.

Föra och avhämta på annan plats

Rektor Smolander har naturligtvis haft en brådskande dag inför den första skoldagen.

Ett extra uppdrag har på grund av gatuarbetet varit att försöka få tag på skoltaxitrafikanterna för att informera dem om gatuarbetena vid Andersbergsgatan. Ännu klockan 17 hade det inte lyckats.

- Skoltaxibilarna brukar lämna eleverna just vid Andersbergsgatan, vilket inte kommer att lyckas imorgon, men det går ju att köra in på parkeringsplatsen bakom skolhuset också via Karlsborgsgatan, säger Smolander.

gatuarbete vid andersbergsgatan i borgå 14.08.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,andersbergsgatan

Gatan fixas ännu på måndag kväll

Trafikingenjör Hanna Linna-Varis vid Borgå stad kan bara beklaga. Hon är mycket medveten om att en stor del av trafiken till och från skolan sker just längs den aktuella gatan.

- Vi kommer att arbeta långt in på kvällen på måndag, så tanken är nog att det inte mera på tisdag ska se ut som det ser ut idag, men om gatan är farbar från ända till ända återstår att se, säger Linna-Varis.

Beläggningsarbetena kommer alltså om allt går väl att inledas på Andersbergsgatan ännu på måndag kväll. Skyddsvägsmarkeringarna kommer man dock knappast att hinna måla på måndag.

Farthindret och övergångsstället på Anderbergsgatan invid Kvarnbackens skola är inte ännu återställt. gatuarbete vid andersbergsgatan i borgå 14.08.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,andersbergsgatan

Kommuntekniken övervakar

Personal vid Borgå stads kommunteknik kommer att finnas på plats vid Kvarnbackens skola på morgonen.

Också kring de andra skolorna i centrum ska personalen vid Borgå stads kommunteknik övervaka trafiken och hjälpa skolelever över gatan.

Ett tiotal personer från avdelningen kommer att patrullera vid skolorna i centrum mellan klockan 8.15 och 9.30.

Riksdagsgruppen Nytt alternativ ändrar sitt namn till Blå riksdagsgruppen, meddelar gruppens ordförande Simon Elo på Twitter.

I tweeten skriver Elo att beslutet var enhälligt.

Elo sade redan tidigare i dag att han under gruppens möte tänker föreslå att riksdagsgruppen byter namn när partiet har registrerats.

Gruppen samlar för tillfället anhängarkort för att registrera partiet Blå framtid.

Enligt Elo har man fått ihop ungefär hälften av de 5 000 anhängarkort som krävs för registrering.

Text: FNB

För tolv år sedan blev Karisbon Tuula Starck-Schreiber biten av westernridningsflugan. Hon säger att den hästsportsgrenen är väldigt fascinerande och omväxlande.

Tuula Starck-Schreiber säger att westernridning kommer från cowboyer och deras vardag.

- Det är frågan om det arbete som hästar och cowboyer gjorde och gör än i denna dag. Därifrån kommer westernridningen. Deras jobb tog länge och mellan att de samlade ihop boskapen hittade de på att sysselsätta sig, förklarar hon.

Uppspelt stämning på tävlingarna

Hon berättar att cowboyerna började jämföra sina prestationer, vem som rider bäst och vem som hanterar saker och ting bättre.

- Därifrån har westernridning och westerntävlingar fått sin början.

Tuula Starck-Schreiber. Porträttbild på Tuula Starck-Schreiber. Bild: Yle/ Bubi Asplund hästsport,Hästar,Ridsport,Karis,Raseborg,Västnyland,westernridning,tuula starck-schreiber

För publikens trivsel på tävlingarna ordnas det en del verksamhet på sidan om och countrymusiken är en del av det.

- Det är väldigt uppspelt och ”relax” stämning på tävlingarna, säger Tuula Starck-Schreiber.

Började av misstag

Hon säger att hon började med westernridning av misstag.

- Jag har liksom de flesta andra som är med i westernridning en bakgrund i så kallad vanlig, normal ridning. Min gren var dressyr .

Tuula Starck-Schreiber berättar att hennes granne var den som invigde henne i westernridning.

- För ungefär tolv år sedan frågade grannen mig om jag kunde komma med och motionera hennes hästar. På den tiden hade jag inga egna hästar.

Hon säger att hon då fick känna av den här westernrasen av hästar och själva grenen westernridning.

- Och då var det kört.

Alla hästar passar för westernridning

Det går att syssla med westernridning med hästar av alla raser. Det finns ändå en egen hästras också för den här typen av ridning.

- Till exempel American quarter horse som används i westernridning skiljer sig till vissa delar från till exempel en dressyrhäst.

Skolningen av hästarna som används i westernridning påbörjas redan när de är föl.

- Det gör man givetvis också med dressyrhästar, men med westernhästar gör man det lite på ett annat sätt. Också sadeln är av annan modell. I westernridning används också en hel del annan utrustning som inte används i så kallad vanlig ridning, berättar Tuula Starck-Schreiber.

Hon nämner som exempel den knopp som finns för lasson längst framme på sadeln.

- Tyglarna är också längre och tudelade och oftast rider man med en hand. Man håller alltså i tyglarna med ena handen.

Möjlighet att bekanta sig med grenen

I westernridning tävlas i många olika moment, det ordnas också såväl FM-tävlingar som EM-tävlingar i westernridning.

I Finland har westernridning ännu inte vunnit särskilt mycket mark, men till exempel i USA är sporten stor.

Den lokala föreningen WR South Coast Sliders ordnar ett tillfälle då det går att bekanta sig med westernhästar under ledning av ridlärare Johanna Hytönen.

Tillfället ordnas på lördag (19.8) i Leuran talli vid Manngårdsvägen 610.

- Den här formen av ridsport passar nog vem som helst. Det lönar sig att prova på det. Det är super, säger Tuula Starck-Schreiber.

De Sannfinländska utbrytarnas politiska rörelse Blå framtid är ännu ett frågetecken på den politiska kartan. Ledningen undviker skarpa linjedragningar i ideologiska frågor.

Blå framtids sammanhållande kitt utgörs tillsvidare av den egna skapelseberättelsen:

I begynnelsen splittrades Sannfinländarna och de rättrogna tvingades ut i diasporan. Nytt alternativ som de kallade sej räddade Finland från regeringskris och tryggade den ekonomiska tillväxten.

Till berättelsen hör ett martyrinslag eftersom man sätter sin egen politiska framtid på spel.

"Vi tryggade 10.000 finländska arbetsplatser, men inte våra egna jobb" som Blå framtids ordförande, Sampo Terho formulerade det på föreningens och riksdagsgruppens sommarmöte i Esbo stadsfullmäktige.

Odramatiskt möte i Esbo

Själva sommarmötet var en rätt odramatisk historia.

Sällan har en nygrundad politisk rörelse hållit så lite låda om sina krav som nu.

Orsaken stod att se bland deltagarna, de flesta av dem riksdagsledamöter och deras assistenter, kanske ett förtiotal allt som allt.

Var och en satt i salen på grund av att de stöder regeringsprogrammet, åtminstone formellt, och inte vill hamna i opposition tillsammans med halla-ahoiterna.

Med den utgångspunkten är det svårt att föreställa sej revolutionära brandtal och radikala linjedragningar.

Skatteuppror och övre gäns för valfinansiering

Men visst kom man med några utspel:

Simon Elo uppviglade medelinkomsttagarna till skatteuppror i bästa Mogens Glistrup-anda. Visserligen ville varken Elo eller Sampo Terho definiera vem som hör till medelinkomsttagarna ("en stor del av finländarna").

Dessutom konstaterade Elo i nästa andetag att regeringen i och med aviserade skattesänkningar redan kommit emot medelinkomsttagarna.

Ett mera konkret krav är utgiftgränser för kandidater i val. Ett budgettak på 15.000 euro i kommunalval och 40.000 euro i riksdagsval ska förhindra att pengarna styr chansen att bli invald.

I frågan om EU:s framtid säger rörelsen nej till federation men ja till en "handelsunion".

Simon Elo "Gamla politiska linjedragningar är inte relevanta för de flesta väljare" simon elo Simon Elo

Svåra frågor är förhandlingsbara

Rörelsen är förståeligt nog försiktig att dra allt för hårda linjer i fördelnings- och skattefrågor. Om några veckor samlas regeringen för slutliga budgetförhandlingar och Blå alternativ är som ett småsyskon bredvid de två stora, Samlingspartiet och Centern.

En förlängning av den utökade solidaritetsskatten, familjestödsreformen... Allt det är saker man ska förhandla om sägs det.

Samtidigt borde man ändå visa inför sina potentiella väljare att man sätter foten ner där det behövs.

Tiina Elovaara "Vi behöver inte placera oss på en politisk skala" tiina elovaara Tiina Elovaara

Är den politiska kartan förlegad?

Ledargestalterna för Blå framtid säger att väljarna numera tycker det är irrelevant var man står på den politiska kartan. Endast handlingarna räknas och har man en positiv attityd så får man understöd.

Då missar man idén med att ha en uttalad politisk ideologi, d.v.s. att väljaren redan i förväg vet ungefär vilka handlingar man kommer att skrida till i oväntade situationer.

Jari Lindström "Vårt sociala samvete ska synas, men vi är inte socialister" jari lindström Lindström

Blå framtids gallupsiffror av juli gav ett understöd på 0,7%. Det är helt klart att det realistiska understödet är större, redan Terhos och Timo Soinis personliga röstmängder 2015 skulle ha gett ca 1,5%.

Men håller man fast vid att "handlingarna räknas" och att man därmed inte behöver placera sej ideologiskt finns det en risk att väljarunderstödet inte växer mycket mer än det.

Ishallen i Karis öppnar sina dörrar för säsongen på måndag (14.8). I hallen tränar i dag ishockeyspelare och konståkare från Hangö i väster till Esbo i öster.

Ishallen i Karis blev klar för ungefär fem år sedan.

Den lokala klubben Ice Team Raseborgs verksamhet omfattar i dag konståkning och ishockey för både juniorer och vuxna, berättar ordförande Christian Wikström.

- Både på konståknings- och ishockeysidan har vi deltagare från Hangö till Ingå, säger han.

Ice Team Raseborg har tre juniorlag i ishockey och tre grupper som tränar konståkning. Publikskrinningen i Raseborgs ishall 6.10 var populär. Bild: Yle/Sofia Söderlund karis ishall

I huvudstadsregionen råder skriande brist på tider i ishallar.

Det har ishallen i Karis dragit nytta av och i dag tränar flera ishockey- och formationsåkningslag från huvudstadsregionen i hallen, bland annat lag från Esboklubben Blues.

- Vi har en beläggning på 80 procent när det gäller istider på kvällar och helger, berättar Jan Lindholm, styrelseordförande för ishallen.

Bättre ekonomi sedan satsningar i våras

Rent operativt sett har hallen varit lönsam redan i två år.

Hallbolagets ekonomi har ändå tyngts ner av de stora lån som togs när hallen byggdes. Bygget blev dyrare än vad man hade tänkt.

- Det var höga räntekostnader och amorteringar, vi klarade inte av det, konstaterar Lindholm.

Jan Lindholm är styrelseordförande för ishallen och Christian Wikström är ordförande för Ice Team Raseborg. Porträttbild på Jan Lindholm och Christian Wikström. Bild: Yle/ Christoffer Westerlund Karis,Raseborg,Västnyland,ishallar,styrelseordförande,Jan Lindholm,ice team raseborg

Bolaget förhandlade därför med sponsorer som sköt till mera pengar i projektet. Hallbolaget fick också banken att sänka räntan på lånen.

- Med den här satsningen kom vi till en hållbar lösning, säger Jan Lindholm.

Avsikten är nu att hallen ska vara självförsörjande.

Öppet hus på lördag

På lördag (19.8) mellan klockan 10 och 13 har allmänheten möjlighet att bekanta sig med verksamheten i ishallen.

Bland annat ordnas en bytesbörs där man kan köpa all sorts sportutrustning på loppis.

Man kan också titta på konståkningsuppvisningar och mellan 10 och 12 är det möjligt att åka skridsko på isen.

Det blir enklare att vara vegan. Utbudet växer och blir allt mångsidigare. Allt fler veganska delikatesser som bland annat glass dyker det upp hela tiden.

Marjo Ahola från Uleåborg säger att utbudet vuxit under de senaste åren.

- Bara fyra år sedan var det knepigt att hitta veganprodukter. I dag kan man hitta allt man behöver så länge man vet var man ska söka.

Veganförbundets matansvariga Petja Viitanen berättar man tidigare inte behövde fundera vad man som vegan skulle beställa i restauranger.

- På den tiden var sallad det enda alternativet. Och så åt jag franskisar eftersom de är veganska.

Vardagsmaten är lättare att fixa

Tidigare var man tvungen att laga all mat från början till slut med receptboken i handen.

- Min vardag har blivit lättare när jag inte behöver laga allt själv.

Till och med mikropizzor finns nu tillgängliga för veganer.

Nya produkter sprids genom sociala medier som en löpeld

När nya produkter dyker upp på butikshyllan delar kunderna informationen om dem på sociala medier.

- Nya produkter väcker stor uppmärksamhet. Människor hjälper varandra på sociala medier för att ta reda på var man kan köpa dem, berättar Merja Shemeikka som också är bosatt i Uleåborg.

- När människor blir medvetna om produkten rusar de genast iväg efter den, säger Marjo Ahola.

Också kritik av butiker och restauranger med dåligt utbud eller en nedlåtande attityd mot veganer sprids på sociala medier.

Det växande utbudet har höjt på kundernas krav.

Först var de femton, sen blev de sju och sen fem. Nu är det tre kandidater kvar som tävlar om stadsdirektörstjänsten i Lovisa.

Till följande skede, ett lämplighetstest, fortsätter Tuula Jäppinen, Jan D. Oker-Blom och Ralf Sjödahl. Den intervjugrupp som Lovisa stadsfullmäktige tillsatt, valde på måndag (14.08) de tre kandidaterna.

Tuula Jäppinen. Tuula Jäppinen Bild: Kommunförbundet Lovisa,stadsdirektörer,kommunförbundet

Jan D. Oker-Blom. Jan D. Oker-Blom Bild: Yle jan oker-blom

Ralf Sjödahl. Ralf Sjödahl Bild: Yle/Hanna Sihlman Lovisa,östnyland

Framställning och följdfrågor

Under intervjuomgången på måndag skulle kandidaterna först förbereda och hålla en framställning för intervjugruppen och efter det fick gruppen ställa följdfrågor.

I den andra intervjuomgången deltog fyra kandidater, eftersom den femte - Anna Mäkelä - drog sig ur för en vecka sedan. De fyra återstående var Jarmo Härkönen, Tuula Jäppinen, Jan D. Oker-Blom och Ralf Sjödahl. Jarmo Härkönen föll bort på måndag.

Lämplighetstest följande skede

Lämplighetstesterna görs veckorna 33 och 34. Intervjugruppen möts i slutet av vecka 34 när resultaten av lämplighetstesterna är klara och måndagen den 21 augusti intervjuar fullmäktigegrupperna de tre kandidaterna.

Tanken är att valet av stadsdirektör behandlas på stadsstyrelsens möte den 28 augusti. Stadsfullmäktige väljer ny stadsdirektör den 13 september.

Stadsdirektörstjänsten i Lovisa är en visstidstjänst på sju år.