I Åbo har flera fall av misshandlades sysselsatt polisen under veckoslutet.

Bland annat slogs en man till marken på salutorget i Åbo sent på fredag kväll. Polisen tog fast gärningsmannen en stund senare i centrum av stan.

Polisen påträffade också flera rattfulla och personer som körde under påverkan av narkotika på fredag och lördag.

Bland annat i Pargas på Sydmovägen tog polisen fast en man som hade körförbud och körde en stulen bil samt testade positivt för cannabis och amfetamin.

Mannen hade kört i diket på Sydmovägen och en förbipasserande larmade polisen.

Polisen hittade narkotika, mediciner och knarksvampar i bilen.

Den har använts på månen och av MacGyver, för att reparera flygplan och foga kärnkraftverk. I 75 år har silvertejpen lappat och reparerat runt om i världen. Ursprungligen var den ändå inte silverfärgad utan grön, och uppfanns för den amerikanska armén.

Tejpens anfader hette Leukoplast, och uppfanns av den tyske apotekaren Oscar Troplowitz redan år 1901 för företaget Beiersdorf. Det skulle användas inom vården av sår.

Ett steg närmare dagens jesustejp kom amerikanen Richard Drew som år 1925 uppfann ett tejp för företaget Minnesota Mining and Manufacturing (3M).

Drews tejp skulle skydda de redan målade delarna på bilar som skulle målas i två färger, men det fungerade inte riktigt.

Drew fick återgå till verkstaden och fem år senare presenterade han ett genomskinligt tejp som först användes till att tillsluta cellofanförpackningar.

Det slutliga genombrottet kom år 1942, under brinnande världskrig. Företaget Johnson and Johnson presenterade en produkt som gjorde ammunitionslådornas lock vattentäta. Jesustejpet hade uppstått.

Jeepar och flygplan fixades med tejp

Den nya tejpen fick namnet ”Duck tape” eftersom det innehöll ett kraftigt bomullstyg (cotton duck). Det bästa med det var att man inte behövde använda kniv eller sax, utan kunde riva av tejpen med bara händerna.

Soldaterna började snabbt använda jesustejpen för att reparera det mesta: vapen, bilar och till och med flygplan. Åter i det civila ville männen inte längre vara utan den fantastiska tejpen.

Duck tape eller duct tape?

Efter kriget blev olika former av ventilation vanligare i de amerikanska hemmen och på arbetsplatserna. Silvertejpen användes flitigt i installationen, och det är därför det ibland kallas ventilationstejp.

Eftersom ventilationskanalerna oftast var silverfärgade fick också tejpen byta färg från armégrön till silver.

Två män reparerar en skorsten med jesustejp efter en jordbävning i Virginia i USA år 2011. Två män reparerar en skorsten med jesustejp efter en jordbävning i Virginia i USA i augusti 2011. Virginia,jesustejp

I samma väva genomgick tejpens engelska namn också en metamorfos. ”Duck tape” blev, kanske av misstag, ”duct tape” i stället eftersom duct betyder ventilationskanal på engelska.

I dag används silvertejpen inte längre för att installera ventilation. På 1990-talet gick man över till vulkaniserande gummitejp i stället. Silver är ändå fortfarande den populäraste färgen på jesustejp, trots att den i dag finns i flera olika färger.

Jesustejpen har använts till och med på månen. Under den olycksdrabbade rymdfärden Apollo 13 var manskapet tvunget att ta till jesustejp för att reparera ett koldioxidfilter.

I samband med rymdfärden Apollo 17 år 1972 gick stänkskärmen på månrovern sönder, och även då kom jesustejpen till undsättning.

Jesustejpen landade på månen i och med Apollo 17. Jesustejp har använts till och med på månen Bild: NASA Apollo 17,jesustejp

I industrin används tejpen bland annat för att skydda vindkraftverkens blad, och med en strålsäker variant har man till och med fogat i kärnkraftverk.

Jesustejpen frälser Finland

I Finland fick jesustejpen sitt stora genombrott på 1970-talet. På några år blev tejpen grundutrustning i de finländska hemmen och bilarna. Intressant nog har den aldrig tillverkats i Finland, utan all silvertejp importeras.

I Finland är tejpens kanske populäraste smeknamn just jesustejp. Institutet för de inhemska språken ger två förklaringar till det smeknamnet. Den första, och brutalare, är att det inte skulle gå att hänga upp någon på ett kors med bara spik, det behövs tejp också. Den andra, kanske mera troliga förklaringen är att tejpen gör under, precis som Jesus.

Silvertejpen har fått liknande smeknamn i andra länder. På engelska kan man till exempel tala om MacGyver-tape, efter tv-karaktären från 1980- och 90-talen som improviserade fram de mest fantastiska lösningar för att ta sig ur kniviga situationer.

MacGyver Skärmdump. Bild: Skärmdump från Youtube. macgyver

Känn på tejpen i affären

Hur vet du då att silvertejpen i butiken är av god kvalitet? Det kan vara svårt att avgöra, men ett sätt är att studera textilväven. Den rutiga väven gör att tejpen håller och töjer, och ju tätare den är desto bättre är tejpen.

Också limmet spelar en roll. Antingen handlar det om det billigare smältlimmet, eller dyrare och bättre lim av naturgummi. Smältlimmet håller i ett par år, gummilimmet håller för evigt. Frågar du i bygghandeln är det ändå sannolikt att försäljaren inte kan svara på vilket lim tejpen är försedd med.

Priset är inte heller alltid en indikator för tejpens kvalitet. Det går att få 50 meter jesustejp av god kvalitet för under sju euro. Ett bra tejp kostar oftast ungefär en tia, och de bästa runt 20 euro rullen.

Silvertejpens popularitet håller i sig, men allvarliga konkurrenter har också uppenbarat sig på marknaden i form av moderna ångspärrstejp. En ångspärrstejp med akrylatlim kan till exempel användas för att reparera gummistövlar.

Artikeln är baserad på Marcus Ziemanns artikel för Yle Uutiset

I takt med att tjänsterna för att dela videomaterial på nätet blir fler, blir youtubeartisterna allt yngre. 9-åringar filmar och delar videor till och med varje dag för att "det är roligt när andra gillar dem".

På Tubecon i Helsingfors i helgen mötte tusentals riktigt unga och äldre youtubers sina följare. På fyra år har evenemanget vuxit kraftigt, samtidigt har videon fått en allt starkare roll i sociala medier.

– Jag är överraskad över hur unga barnen är här. Jag trodde fler skulle vara lite äldre, säger en Helsingforsmamma, som kommit till Hartwall Arenan med sin nioåriga son och youtuber.

Pojken berättar att han tycker om att filma och när hans drygt hundra följare gillar det han delar på nätet.

– När jag har skola så lägger jag ut videor en gång i veckan, när jag inte har skola kan det vara varje dag, säger han.

Jättemånga riktigt unga

Youtubers ansöker om att få delta i Tubecon. Enligt producent Krista Huovinen fick man in kring 1 000 ansökningar, varav drygt 200 valdes med.

– I år var de ungas, 8-9-10-åringarnas, andel större än tidigare år. Det finns jättemånga så unga youtubers och jag tror den trenden fortsätter, säger Huovinen.

Videotrenden – och att videon intresserar unga – syns också i Facebooks nya filmtjänst. Den ska locka tv-tittare att stanna kvar på bolagets sidor och överlag ge tillgång till en yngre publik.

Om jag mår dåligt eller bra så visar jag det.― Youtubeartisten Pernilla Böckerman

Pernilla Böckermans, 17, videor kan visas flera hundra tusen gånger, men det är bara ett tjugotal av fansen som har kommit för att träffa henne på Tubecon. De får autografer och kan fotografera sig med sin idol.

- Jag får mycket hjälp och jag har en manager, men det är ändå jag själv som gör allting, säger Böckerman.

Pernilla Böckerman vill uppmuntra sina följare. Pernilla Böckerman är youtuber. Bild: Yle/ Eva Lamppu youtuber,pernilla böckerman

– Jag är en öppen person, om jag mår dåligt eller bra så visar jag det. Men det jag kanske mest gör är kämpar på människor och vill hjälpa, säger Böckerman.

Hon blev en bekant röst och ett bekant ansikte för många på tv och radio redan på 1960-talet. Ulla Gyllenberg satt länge i Helsingfors fullmäktige för SFP, bland annat som vice ordförande och kan nu blicka tillbaka på många goda minnen men också otaliga utmaningar att som kvinna göra sig hörd.

Ulla Gyllenberg tar emot i sitt hem i Stenhagen i Helsingfors, samma dag som de nordiska kungligheterna och Islands presidentpar besökt huvudstaden. Hon minns tidigare besök och våndas lite över hagelskurarna tidigare på dagen.

På 1960-talet var Ulla Gyllenberg ett bekant tv-ansikte. Ulla gyllenberg vid en brödhylla efter nio

Från Mäntsälä till elevhem i Grankulla

Ulla är född år 1929 i Helsingfors och flyttade som barn till Mäntsälä, men gick sedan i skola i Grankulla för att få utbildning på svenska.

- Mamma och pappa var finlandssvenskar och ville att deras barn skulle bli finlandssvenskar, konstaterar Ulla om flytten.

Senare kom hon att bli kommunalpolitiker i Helsingfors. Utmaningarna att som kvinna få sin röst hörd, var tidvis många.

- Det var ju ingen sak att bara vara ordförande för ett möte. Men sedan när det kom till sak så hade jag funderat på någonting och sade något. Sedan var det alldeles tyst. Så var det en av herrarna som bad om ordet, sade precis samma sak men med lite fler ord och då sade alla de andra herrarna: nå men det här var ju bra - det här borde man ha tänkt på, berättar Ulla.

Fick jobba mångfalt hårdare

Det hjälpte föga att Ulla försökte säga att hon redan sagt samma sak, hon fick uppleva det som hon påpekar att nästan alla kvinnor som jobbat inom politiken utsatts för; att hon ibland var tvungen att jobba tio gånger mer.

- Jutta Zilliacus och jag, det var ju något hemskt när vi talade för barndagvård och sådant. Och så hör vi de här herrarna säga att ni måste sluta nu med att få alla barn på barnhem. De förstod inte skillnaden på barndagvård och att man kastar barnen på barnhem för att man inte vill sköta dem mera, säger Ulla.

Det blev många år inom kommunalpolitiken: från år 1968 till år 2000. På frågan om vad Ulla minns kommer svaret snabbt: det väldigt goda kamratskapet.

I Finland bränns det mer avfall än vad den statliga avfallsplanen kräver.

Enligt Statistikcentralen hamnade över 1,3 miljoner ton kommunalt avfall i brännugn år 2015. Det är ungefär hälften av allt kommunalt avfall.

Målet med den statliga avfallsplanen, som avslutades i fjol, var att 30 procent av avfallet skulle brännas.

Miljöministeriet har nu gjort upp en ny avfallsplan för att minska på avfallsmängden och öka återvinningen.

Planen syftar till att fram till år 2023 återvinna 55 procent av det kommunala avfallet.

Avfallsplanen är nu ute på remiss och det är meningen att den ska komma till riksdagen i höst.

Tågtrafiken avstannar på måndag på grund av lokförarnas strejk.

Strejken är en protest mot regeringens ägarpolitik och planerna på att öppna upp järnvägstrafiken för konkurrens.

Tågen upphör att gå på måndag klockan 18. Aktionen avslutas vid midnatt på tisdag och tågtrafiken kommer i gång på onsdag morgon.

Det kan ändå förekomma störningar i trafiken under ett par dagar, uppger VR.

Strejkaktionen omfattar alla VR:s och HRT:s lokaltåg samt VR:s fjärr- och godståg.

Det enda undantaget är Allegro- och Tolstoj-tågen till Ryssland, som avgår normalt.

VR ordnar inte med någon ersättande trafik, men taxi- och bussbolag sätter in extra fordon.

En redan köpt tågbiljett kan användas senare, eller annulleras utan kostnad.

De som använder säsongbiljetter kan ansöka om och få ersättning för en summa som motsvarar två dagar.

Lokförarna protesterar mot regeringen

Lokmannaförbundet kritiserar regeringens besked om att järnvägarnas passagerartrafik ska konkurrensutsättas samtidigt som järnvägsbolaget VR spjälks upp.

Enligt Lokmannaförbundet är den finländska järnvägstrafiken helt i egen klass i Europa vad gäller förmånlighet.

Förbundet anser att regeringen nu vill skrota detta samtidigt som stora börsbolag får tillgång till marknaden utan att behöva investera i materiel.

Förbundet säger att börsbolagen bara är ute efter att maximera vinsten för sina aktieägare.

Försäljningen av elnätet till Caruna ges som exempel: Elpriserna steg och Caruna betalade bara 0,28 procent av sin vinst i form av skatt till Finland, skriver Lokmannaförbundet.

Fiberkablarna sprider sig i Västnyland samtidigt som elöverföringsbolaget Caruna gräver ner jordkablar för att ersätta gamla luftkablar. Att bygga tillsammans skulle vara praktiskt för fiberföretagen, men i praktiken trissar elbolaget upp kostnaderna.

Vart fjärde hushåll är redan anslutet till fiber i Västnyland, vilket gör att man till skillnad från många andra regioner i landet håller sig på nordisk fiberanslutningsnivå.

Elöverföringsbolaget Caruna har bytt ut luftkablar till jordkablar i Västnyland i några år.

I Västnyland är det för tillfället två aktörer, Karis Telefon och det i Tenala och Bromarv verkande andelslaget Optowest, som gör långsiktiga fiberinvesteringar i det fasta nätet.

Dyrare att bygga tillsammans med Caruna

Optowest har inte fått ihop någon överenskommelse med Caruna gällande att man tillsammans skulle bygga el- och fiberkablar i Tenala och Bromarvtrakten.

- Vi har skickat in en förfrågan till Caruna och besvärstiden är en månad. Vi hoppas på ett bra svar. Meningen är att man ska komma överens om de här sakerna, säger Yngve Källberg som är projektchef på Optowest.

- Det har visat sig att det skulle vara 50 procent dyrare att bygga tillsammans med Caruna, med samma entreprenör, som om vi skulle bygga själva. Då är nog någonting fel, säger Källberg.

Optowest: Blir alltid problem när elbolagen är med

Nu väntar alltså Optowest på att Carunas entreprenörer grävt ner jordkablarna innan de i sin tur plöjer ner fiberkablarna i marken.

- Inte går det riktigt rätt till. Det är skattebetalarna som står för det offentliga stöd vi får för projektet. Det ska inte behöva bli högre kostnader än vad som är nödvändigt. Därför gick vi vidare med det här, konstaterar Källberg.

Det blev billigare för Optowest att inte lägga ner fiberkablar i samarbete med Caruna. Arkivbild. Vessönet och Borgå Energi gräver ned kablar i Sondby Bild: Yle/Sune Bergström vessönet

Källberg berättar att allt gått bra när andelslaget själv har valt entreprenör till sina projekt.

- Men så fort elbolagen har huvudentreprenaden och vi har försökt komma med, så har det inte gått. Så har det alltid varit. Det var det här problemet som den nya lagen skulle rätta till.

Elkablar och fiberkablar läggs ner i jorden på olika sätt. En grävskopa gräver upp en massa sten i diket där Caruna sätter ner jordkablar. Bild: Marica Hildén / Yle raseborg

Det finns väsentliga skillnader mellan att lägga ner en elkabel och en telekabel. En elkabel kan läggas så att man gräver ett dike, sätter ner kabeln och täcker igen. En telekabel plöjer man ner i jorden och det är billigare att göra.

I Optowests och Karis Telefons fall plöjs 80-90 % av kablarna ner i jorden på glesbygden, medan resten grävs ner.

Karis Telefon har upplevt samma sak

Caruna har haft en tajt tidtabell med att byta sina högspänningsledningar från luft- till jordkablar. Det har varit en utmaning för Karis Telefon att hänga med i den raska takten.

- Helst skulle vi bygga ut fibernätverket så att man drar både stamkablarna och anslutningarna till hushållen på en och samma gång, by för by, säger Patrik Gustafsson, teknisk direktör på Karis Telefon.

I Brunkom i Karis har Carunas luftkablar grävts ner i marken under sommaren. En grävskopa som gräver ett dike. Gult band ovanför jordkabeln visar att det finns en kabel om någon börjar gräva. Bild: Marica Hildén / Yle raseborg

Men Caruna gräver endast ner högspänningsledningarnas stamkablar under denna runda, det vill säga fram till 2019. Och lågspänningskablarna byts först ut under ett senare skede.

Det innebär uteblivna inkomster för Karis Telefon att vänta flera år innan resten dras, så man drar de kvarstående själv.

Gustafsson bekräftar att det ekonomiskt sett inte alltid är lönsamt att bygga i samarbete med Caruna.

Caruna: Vi erbjuder en lönsam modell

Caruna är en stor aktör med många olika underleverantörer. Dessa leverantörers intresse kan variera när det gäller prisvillkor.

Vid Caruna säger projektchefen Joonas Hämäläinen att bolagets utgångspunkt är att försöka skapa en sådan kostnadsnivå att det är lönsamt för operatörer att vara med och lägga kablar i samma dike.

- På alla ställen går det inte, eftersom de tekniska kraven på elkablar är större än för fiberkablar. Men i vissa situationer är det säkert vettigt och kostnadseffektivt att bygga tillsammans, säger han.

Åtminstone i Borgå leder lördagens Kiira-storm till korta elavbrott ännu under måndagen. Träd ligger på elledningarna och strömmen måste stängas av tillfälligt medan Borgå elnät röjer upp. Också räddningsverket har varit fullt sysselsatt under veckoslutet.

Enligt Borgå energis avbrottskarta är ungefär 30 hushåll fortfarande utan el på måndagsmorgonen.

Magnus Nylander, vd för Borgå elnät, säger att det ändå rör sig om fler kunder än så. Kartan visar bara en del av avbrotten.

– Vissa hushåll har el men det fattas faser och sådant. Och så har vi fel ute på holmar. Jag vet inte om vi hinner få dem reparerade i dag (läs: måndag). Det kan hända att det går in på morgondagen, säger Nylander.

Som mest var cirka 7 000 hushåll utan el efter stormen. Räknar man med korta avbrott kan det röra sig om ännu fler.

Mycket jobb återstår

Enligt Magnus Nylander har Borgå elnät mycket personal på jobb för att reparera felen. Felreparationerna kommer antagligen att pågå hela måndagen.

På vissa ställen är nätet totalförstört. Stolpar ska resas och transformatorstationer byggas och det gör man inte i en handvändning, säger han. Det handlar om ekonomiska förluster på cirka 200 000 euro.

– Skadorna blev nog stora. Speciellt i Hindhår och Kullo handlar det om totalförstörelse och de fick vara utan el länge på söndagen. Vi har fått det mesta fixat men en hel del återstår.

Magnus Nylander säger att det kommer att bli nya avbrott under måndagen. Träd ligger på linjerna och strömmen måste tillfälligt stängas av medan de åtgärdas.

Borgå elnät försöker meddela kunderna per SMS på förhand men lyckas tyvärr inte nå ut till riktigt alla.

Då avbrotten har varat över 12 timmar har kunderna rätt till standardersättningar som betalas ut automatiskt. Enligt Nylander har flera hundra kunder rätt till ersättningarna.

Elavbrotten fortsätter också på andra håll

I östra Sibbo och Nickby är en del hushåll fortfarande utan el på måndagsmorgonen. Felet lokaliserades redan sent på lördagen men tar över 24 timmar att reparera enligt Kervo energis avbrottskarta.

Kymmenedalens el meddelar att man vid 18-tiden på söndagskvällen har hunnit fixa majoriteten av de skador stormen orsakade. På söndagskvällen var kunder i bland annat Mörskom fortfarande utan el.

Reparationsarbetena fortsätter under måndagen.

De senaste uppgifterna för elavbrott på området för Kymmenedalens el finns här.

Mycket jobb för räddningsverket

Också räddningsverket i östra Nyland har haft fullt upp med att städa upp efter stormen under veckoslutet.

Jourhavande brandmästare Mika Kynsijärvi säger att det är svårt att uppskatta hur många uppdrag räddningsverket har haft. Det rör sig om ett hundratal, men räddningsverket måste göra upp närmare statistik senare i veckan.

– Mest handlar det om träd som har fallit på vägar eller hustak. Vi har också röjt några träd som har hotat att falla över hus. Östnylänningarna har också själva röjt upp efter stormen så vi måste inte göra riktigt allt.

Röjningsarbetena pågick ännu sent på söndagen men enligt Kynsijärvi började situationen lugna ner sig till kvällen.

På lördagen fick räddningsverket rycka ut för att släcka ett par bränder i Östnyland. Kynsijärvi säger ändå att det är svårt att uppskatta om de berodde på åskan eller inte.

Artikeln uppdaterad 14.8.2017 kl. 7:10 med räddningsverkets kommentar och 7:30 med Borgå elnäts kommentar.

I höst får eleverna i ett par finskspråkiga lågstadier i Vasa lära sig svenska redan i årskurs ett.

Länsimetsän koulu i Gerby är er av dem - och där är intresset för tidig språkundervisning stort både bland föräldrar och personal.

Skolan har redan språkbadsundervisning, men i höst får alla elever lära sig svenska från ettan. Det här är möjligt tack vare pengar från utbildningsstyrelsen.

- Det här är viktigt för det är en jämnställdhetsfråga, säger språkbadslärare Lotta Sundell.

Intresset för att satsa på språkundervining kommer såväl från föräldrarna som personalen.

- Intresset för svenskan är stor i Gerby och projektet har väckt enbart positiva reaktioner bland föräldrarna, säger rektor Matti Autio.

Fyra miljoner på språkundervisning

Utbildningsstyrelsen delar ut över fyra miljoner för att stöda en tidigarelagd språkundervisning i kommunerna. Bland de som satsar på språk finns utöver Vasa även Vörå, Nykarleby och Karleby.

I Vörå vill man satsa sitt bidrag, 30.000 euro på att få in finskan redan i förskoleundervisningen.

Enligt bildningschef Helena Emaus kommer de stora riktlinjerna att dras upp i slutet av augusti. Kommunen har redan nu tagit tvåspråkigheten i beaktande vid nyanställningar.

Vi berättar vad som har hänt medan du sov och uppdaterar dig för dagen.

Inrikes

Tågtrafiken avstannar på måndag på grund av lokförarnas strejk. Tågen upphör att gå på måndag klockan 18. Aktionen avslutas vid midnatt på tisdag och tågtrafiken kommer i gång på onsdag morgon.

Samlingspartiets ministergrupp och Nytt alternativs riksdagsgrupp inleder sina sommarmöten i dag.

Utrikes

Minst 17 människor har dödats och flera har skadats i en terrorattack mot en turkisk restaurang i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou. Misstänkta jihadister stormade restaurangen vid niotiden på söndagskvällen.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström säger att Sverige är redo att axla ett större ansvar i medlingen mellan USA och Nordkorea. Sveriges ambassad i Nordkorea sköter redan kontakter mellan länderna som inte har diplomatiska förbindelser med varandra.

USA:s vicepresident Mike Pence fördömer amerikanska högerextremister i hårda ordalag, i motsats till president Donald Trump. Pence sade under sitt pågående besök i Colombia att USA inte har någon tolerans för hat och våld, nynazister, vita högerextremister eller Ku Klux Klan.

Vädret

Ganska soligt i landets södra och mellersta delar, i norr växlande molnighet. Regnskurar förekommer lokalt. Dagens högsta temperatur är 17 till 21 grader.

Digitaliseringsprocessen i skolorna har löpt långsamt, men potentialen är enorm, anser direktören för svenskspråkig utbildning Gun Oker-Blom. Det kan vara nyckeln till avgiftsfria läromedel för andra stadiet.

Digitalisering av läromedel och undervisning var en av de största reformerna i den nya läroplanen som trädde i kraft för ett år sedan.

Processen har ändå kommit igång långsamt och i många klassrum innebär digitalisering att pappersböcker bara ersätts med pdf-versioner.

Enligt Gun Oker-Blom, direktör för Svenskspråkig utbildning på Utbildningsstyrelsen, är det frågan om ett led i digitaliseringsprocessen – men vidare utveckling behövs.

- Pdf-format innebär att man behöver en dator för att använda materialet och det är det första steget. Men idén är nog att via hyperlänkar och liknande kunna komma vidare då man hittar något intressant och på så sätt utveckla sitt lärande. Det ger ett mervärde till materialet, säger hon.

Den nya läroplanen, som togs i bruk i fjol, ska stärka elevernas digitala kompetens och samtidigt utveckla inlärningen.

Hur dessa mål i praktiken ska uppnås, det bestämmer den enskilda läraren.

- I Finland skriver vi ju inte metoder i läroplanen utan vi utgår från att lärarna är professionella i sitt yrke. Det är de som avgör hur de undervisar, hur de uppnår de här olika målen, säger Oker-Blom.

Gratis digitala läromedel ett möjligt scenario

Trots att digitaliseringsprocessen i skolorna har kommit igång långsamt tror Oker-Blom att man så småningom börjar inse potentialen.

- Det finns enorma möjligheter att utveckla digitala läromedel så att de stärker motivationen och inlärningen.

Förra veckan rapporterade Yle Nyheter om en kampanj, som arbetar för att läromedlen för alla andra stadiets studerande ska bli avgiftsfria.

Enligt kampanjens organisatörer skulle digitalisering kunna vara ett redskap för att sänka kostnaderna för läromedlen och göra dem mer tillgängliga.

I till exempel Danmark och Sverige är andra stadiets läromedel redan gratis för eleverna. Där har man i allt större utsträckning övergått till digitalt material.

Även Oker-Blom ser det som en möjlighet att också staten i Finland skulle kunna stå för digitala läromedel.

- Om staten tog ett större ansvar i att i samarbete med andra aktörer utveckla webbplatser med läromedel som inte kostar. Satsar man på det är ju tanken att materialet ska vara gratis.

Enligt Oker-Blom är digitaliseringen en stor och aktuell fråga för läromedelsbranschen.

- Nog ser jag det som ett alldeles möjligt scenario, att läromedlen just genom digitalisering blir gratis. Vi vet ju hur det i Finland ser ut med statliga pengar just nu, men man vet aldrig vad som kommer att hända, det är svårt att spå i framtiden.

Läs mera:

2 500 euro för gymnasieböcker tvingar familjer i trångmål – ”Utbildningen är inte gratis”

2500 euro. Ungefär så mycket kostar det att skaffa alla de böcker som krävs för en gymnasieutbildning i Finland. För många familjer kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop.

Fler söker hjälp vid skyddshem när vardagen återvänder. Ändå råder det brist på resurser vid skyddshemmen. Det här kan bli en utmaning i höst.

Det säger Sari Laaksonen som är utvecklingschef på Förbundet för mödra- och skyddshem.

– Skyddshemmen planeras få understöd på ytterligare fyra miljoner euro. Huruvida det blir verklighet eller inte återstår ännu att se, säger Laaksonen.

Frågan om skyddshemmens finansiering kommer att klarna när statsbudgeten presenteras i september. Hittills har resurserna inte varit tillräckliga.

– Alla säger att det är viktigt att hjälpa personer som lever ett otryggt liv. Ändå är det svårt att få resurser till arbete som förebygger just det här. Vi behöver beslut som gör det möjligt att hjälpa de som lever under svåra omständigheter, menar Laaksonen.

Antalet skyddshemsplatser har enligt Laaksonen ändå ökat för varje år. Det här beror på att Finland omfattas av Istanbulkonventionen.

Enligt konventionen, som bekämpar våld mot kvinnor och våld i hemmet, måste det erbjudas hjälp och husrum för personer som utsätts för våld hemma.

Alla säger att det är viktigt att hjälpa personer som lever ett otryggt liv. Ändå är det svårt att få resurser till arbete som förebygger just det här. Vi behöver beslut som gör det möjligt att hjälpa de som lever under svåra omständigheter.― Sari Laaksonen, utvecklingschef på Förbundet för mödra- och skyddshem.

Problemen dyker upp när vardagen återvänder

Orsaken till att fler söker hjälp mot hösten är enligt Laaksonen att folk helt enkelt har lättare att klara av svårigheter på sommaren.

– Under semestern umgås många mer med släkt och vänner. Då spenderas det kanske inte lika mycket tid tillsammans med enbart den egna familjen. Det är helt enkelt lättare att undvika svåra situationer på sommaren, säger Laaksonen.

När semestern tar slut och man återgår till vardagen dyker svårigheterna ofta upp igen. Då är det många som söker hjälp vid skyddshemmen.

– Skydds- och mödrahemmen är ändå öppna året om, också på sommaren, poängterar Laaksonen.

Mer resurser krävs för att skyddshemmen bättre ska kunna hjälpa personer som inte lever ett tryggt liv, säger Sari Laaksonen. Porträtt på Sari Laaksonen, utvecklingschef vid förbundet för mödra- och skyddshem. Bild: Hedvig Sandell skyddshem,mödrahem,familjevåld,våld i närrelationen

Fler som söker hjälp nu än tidigare

Laaksonen säger också att antalet personer som söker hjälp vid skyddshemmen ökar konstant.

– Varje år ser vi en liten ökning i antalet besökare.

Laaksonen tror inte att det här beror på att det skulle förekomma mera våld och problem i hemmen.

Hon tror istället att det främst beror på att tröskeln till att söka hjälp nu har blivit lägre.

– Jag tror att människor har börjat våga söka hjälp bättre än förut. Det har också blivit lättare att prata om våld och andra svåra situationer, säger Laaksonen.

Hon framhåller ändå att det förstås ännu finns många som ogärna pratar om sina svårigheter.

– Ju mer vi vågar prata om svåra saker, desto mer vågar personer också söka hjälp, menar Laaksonen.

Antalet personer som söker hjälp hänger också ihop med hurudan hjälp mödra- och skyddshemmen har att erbjuda.

– Ju mer och ju bättre hjälp vi kan erbjuda, desto mer besökare har vi, säger Laaksonen.

Laaksonen poängterar att det är viktigt att de olika mödra- och skyddshemmen kan samarbeta och på det sättet erbjuda besökarna bättre hjälp.

– Vi behöver samarbeta så gott det går för att undvika att de som söker hjälp hos oss ska behöva berätta om sina problem varje gång de träffar ny personal, medger Laaksonen.

Samtidigt poängterar hon att det här är något som mödra- och skyddshemmen har blivit allt bättre på.

Oro för våld, hjälp i vardagen och råd för barnuppfostran

Skydds- och mödrahemmen används årligen av över 10 000 personer. Av dem är ungefär 4 000 barn.

– Det är alldeles vanliga människor som söker hjälp hos oss. Vem som helst som har blivit utsatt för våld eller oroar sig för hur de ska klara av vardagen som förälder vänder sig till oss, menar Laaksonen.

Enligt henne är ensamhet också något som drabbar många av de barnfamiljer som söker hjälp.

– Ofta vill familjerna ha mera människor runt omkring sig, mera hjälp i vardagen eller råd för hur man uppfostrar barn, säger Laaksonen.

Förbundet för mödra- och skyddshem ordnar också gruppträffar som till exempel äger rum på caféer.

– På gruppträffarna kan man dyka upp utan att anmäla sig och utan att ha varit i kontakt med skyddshemmen tidigare, menar Laaksonen.

Sex klasser vid Winellska skolan i Kyrkslätt inhyses i den byggnad där problemen med inneluften varit värst och där det finns mögel i konstruktionen. Byggnaden borde ha ersatts med baracker vid skolstarten på tisdag men de har försenats. Rektorn fick reda på förseningen i mitten av juli, men informationen gick ut till allmänheten flera veckor senare.

Grunden för barackerna på skolgården till Winellska skolan är färdig, men där finns inga baracker och heller ingen som håller på och bygger några.

- Grunden var färdig i början av juli, vilket var efter den ursprungliga tidtabellen. Det företag som levererar barackerna kunde därför inte bygga dem när det var planerat och därför gjordes hela tidtabellen om. Nu försöker vi så fort som möjligt inleda byggandet av dem, säger Kyrkslätts byggchef Jarno Köykkä.

- Winellska skolan är inte den enda skola som behöver baracker och när det blir en försening syns det direkt. Företaget har inte tillräckligt med personal för att bygga en barack nu, säger Köykkä.

Enligt Köykkä kan byggandet av barackerna inledas så småningom och målsättningen är att den ena baracken ska stå färdig efter höstlovet i oktober. Den andra byggs därefter. Byggandet av en barack räcker omkring fem veckor. Kommunen betalar en månadshyra på 40 000 euro för barackerna.

Rektor: Allting fick rivas upp

För Winellska skolans rektor Kristiina Koli har förseningen av barackerna, där årskurserna ett till sex ska inhysas, lett till extra arbete under sommaren.

- Allting fick rivas upp. Beskedet kom den 11 juli och jag fick då tillsammans med lokalförvaltningen snabbt lösa dilemmat med att placera 400 elever i våra nuvarande utrymmen, säger Koli.

- Jag hade ingen plan B. Hela våren jobbade vi utgående från att barackerna skulle vara inflyttningsklara i augusti när skolan börjar.

Förutom årskurserna ett till sex är tanken också att inhysa tre språkbadsklasser från Gesterbyn ala-aste i barackerna.

Rektor Kristiina Koli fick kännedom om förseningen den 11 juli men föräldrarna informerades först flera veckor senare. Kristiina Koli är rektor vid Winellska skolan. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn winellska skolan i kyrkslätt

Räckte flera veckor innan föräldrarna informerades

Fastän Koli fick reda på förseningen den 11 juli blev allmänheten inklusive föräldrar medvetna om den först flera veckor senare. Yle Huvudstadsregionen berättade om förseningen i slutet av juli och den kom till föräldrarnas kännedom genom ett Facebookinlägg av en lokalpolitiker, som hade frågat kommunen om saken.

- Juli är en exceptionell tid i Finland. Landet är helt tyst. Då jag fick reda på att barackerna försenas började jag fundera med lokalförvaltningen hur vi gör. Jag måste fundera var vi får in 400 elever.

- Informationsgången till föräldrar och allmänheten är bekymmersam i juli. Jag hade inte tillgång till skolkansliet då det renoverades och att få information till samtliga berörda, 70 lärare och 800 barns föräldrar, är inte så enkelt i juli. Vår informationskanal till föräldrar fungerar inte under sommaren och till exempel de nya ettorna finns inte med där, förklarar Koli.

Bland annat gymnastiksalen har blivit klassrum i Winellska skolan. Gymnastiksal i Winellska skolan. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Klassrum,winellska skolan i kyrkslätt

Alla klassrum har nya inomhusluftsputsare

Undersökningar som gjordes av B-byggnaden i fjol under hösten visade att det finns mögel i konstruktionen och att luftkonditioneringen inte fungerar. Yle Huvudstadsregionen har tidigare berättat om flera elever som har fått svåra symptom när de har vistats i byggnaden. Elever har också tvingats till distansundervisning eller skolbyte på grund av situationen.

I B-byggnaden kommer nu sex klassrum att vara i bruk. Årskurserna fyra och fem ska ha dem som sina hemklassrum.

- I alla klassrummen finns inomhusluftsputsare. De är av annan kaliber än vad vi använt tidigare. Övre våningen stängs av och lufttrycket justeras så att nedre våningen har övertryck och de delar av byggnaden som är avstängda har undertryck. Det här görs för att inget från konstruktionen ska ta sig till inomhusluften, säger Koli.

Men barn vistas alltså nu i den byggnad där det har konstaterats mögel och där flera har fått symptom?

- Inomhusluftsproblemen har konstaterats men alla har inte fått symptom. Enligt en rapport från Esboregionens miljö- och hälsoskydd kan vi använda de här utrymmen och vi måste lita på det. Jag känner mig trygg med de åtgärder vi har vidtagit.

Största delen av klasserna ett till sex kommer ändå att vistas i andra utrymmen än i B-byggnaden. Den stora gymnastiksalen i skolcentret ska inhysa flera klasser och både biblioteket och matsalen ska bereda plats för klasser.

- Att gymnastiksalen används för undervisning leder igen till problem för gymnastikundervisningen. Vi får använda sportplanen på skolgården, ishallen och bombskyddet i centrum av Kyrkslätt istället.

Varje klassrum i B-byggnaden har en inomhusluftsputsare. Luftrenare i Winellska skolan. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Luftrenare,Klassrum,winellska skolan i kyrkslätt

"Äldsta dottern sade att hon inte vill ha hemundervisning igen"

Nina Johansson har tre barn som ska börja läsåret i Winellska skolan, varav en på första klass. Båda hennes döttrar fick symptom av inomhusluften under förra läsåret. De gick då på årskurserna två och fem. Hon säger att beskedet att barackerna försenas kändes som en mardröm.

- Äldsta dottern sade direkt att hon inte vill ha hemundervisning igen, som i våras. Den yngre dottern önskade sig bara normal skolgång med sina kompisar. Ingen av dem behöver trots allt vistas i den byggnad som är i sämst skick. Jag är ändå orolig för dem som ska vistas där.

- Och mitt yngsta barn, som nu ska börja årskurs ett, kommer att ha sitt klassrum i gymnastiksalen som tidigare har konstaterats hälsovådlig. Vissa åtgärder gjordes i fjol men döttrarna fick ändå symptom under vårfesten. De fick bland annat hudproblem och slemhinnorna i näsan svällde upp och den ena blev illamående.

Kritisk till informationsgången

Johansson är kritisk till informationsgången angående förseningen av barackerna.

- Jag hörde om det i slutet av juli. Vi hade önskat att kommunen meddelat om saken då man kände till det på kommunen.

Rektorn förklarade informationsgången med att det är svårt att informera föräldrar i juli.

- Jag tror att om man vill informera så går det. Man kan inte försvara det så, nätet i Finland fungerar också i juli, säger Johansson.

Johansson säger att hennes barn blev som förbytta under sommarlovet.

- De har orkat en massa, både leka och springa och har inte haft hudproblem. De har fått färgen tillbaka och det är fantastiskt.

- Nu är jag rädd att de barn och vuxna som ska vistas i byggnaderna med dålig inomhusluft ska få symptom, säger Johansson.

Finnairs styrelse beslöt för cirka ett år sedan självständigt att vd:n Pekka Vauramo ska få tilläggspension, säger Eero Heliövaara, chef för statsrådets enhet för ägarstyrning.

Heliövaara besökte i mars 2016 ordföranden för Finnairs kompensationskommitté Jussi Itävuori. Enligt Heliövaara handlade diskussionerna om olika sätt att höja Vauramos lön, eftersom "det uppkommit ett behov att granska lönenivån."

– Ett av alternativen var tilläggspension. Jag rekommenderade själv en löneförhöjning eftersom vi vet att tilläggspension är ett mer känsligt ämne, även om användandet av tilläggspensionen i det här bolaget är helt inom det ägarpolitiska principbeslutet.

"Tilläggspensionen var ett alternativ bland andra"

Eero Heliövaara säger att han inte underrättade statsminister Juha Sipilä (C) om tilläggspensionen till Finnairs vd Pekka Vauramo eftersom tilläggspensionen i det skedet bara var ett alternativ och inget beslut hade fattats.

Sipilä var den minister som ansvarade för statens ägarstyrning vid den tiden. Heliövaara kommenterade ärendet i Yles morgon-tv på måndagen.

Heliövaara påminner om att en tilläggspension vid samma tid skulle införas vid Fortum, där staten är majoritetsägare. Han tror att man vid Finnair tänkte att man skulle kunna göra likadant.

Styrelsen för ett statsägt börsbolag får på egen hand bestämma om tilläggspensioner - om bolaget också har andra ägare.

Däremot kan man enligt Heliövaara ifrågasätta om flygbolagets beslut om tilläggspension var fiffigt.

(FNB,Yle)

Anonyma överätare har precis som Anonyma alkoholister ett tolvstegsprogram. Det har hjälpt Erika att kontrollera sin ätstörning.

När Petra Signell kämpade med sin övervikt önskade hon att det funnits ett sorts AA, alltså anonyma alkoholister, men för matberoende. Det visar sig att en sådan organisation faktiskt existerar.

Den heter Overeaters Anonymous och möten ordnas över hela världen. Vi har pratat med en av medlemmarna, som i enlighet med verksamhetens praxis vill vara anonym, men vi kallar henne för Erika.

När vi pratar med Erika poängterar hon att det hon säger är hennes egna uppfattningar och att andra kan se på verksamheten på ett annat sätt.

- Det är viktigt att komma ihåg, säger hon.

Får hjälp i svåra situationer

Erika hittade organisationen när hon läste en intervju i Helsingin Sanomat. Då var året 1989. Hon har varit medlem sedan dess.

- Mötena har helt klart hjälpt mig. Det finns många saker som är svåra att handskas med om du har en ätstörning. Socialt umgänge handlar till exempel ofta om mat, säger hon.

Har du ett snedvridet förhållande till mat kan det vara svårt att träffas på det sättet. Dessutom sätter dagens skönhetsideal en stor press på hur du ska se ut för att vara snygg enligt normen.

- Kraven på hur en kvinna ska se ut är höga. Det här har tyvärr också mer och mer börjat gälla män, säger Erika.

En oerhörd värme inom gruppen

Det är bland annat gemenskapen i OA som gör att mötena blivit så viktiga för Erika.

- Det är bra att få höra liknande upplevelser från andra, och att du själv också får dela med dig om du vill. Det finns en oerhörd värme inom gruppen. Jag kan nästan kalla det kärlek. Vi försöker hjälpa varandra, säger hon.

Det är ganska vanligt att man börjar gråta eftersom man försökt dölja det så länge.

Erika berättar att det är vanligt att nya medlemmar genomgår en sorts känslostorm när de deltar i sina första möten.

- Det är ganska vanligt att man börjar gråta eftersom man försökt dölja det så länge. Många har försökt dölja överätandet från exempelvis sin familj, och när de då pratar om det kommer alla känslor fram.

Tolv steg och tolv traditioner

Precis som i AA så har OA också tolv steg som ska hjälpa medlemmarna att bli friska. Erika säger att det är en röd tråd som hjälper dem att växa. De tolv stegen bidrar också med innehåll till mötena.

- Det ska inte bli så att man bara berättar vad man frossat i, utan vi ska fokusera på saker som gör att vi kan växa och utvecklas. De tolv stegen ska också ge ett hopp och visa att det här är en sjukdom du kan övervinna.

De så kallade traditionernas syfte är att guida medlemmarna som en grupp.

- Det kan alltid bli konflikter eller svåra situationer inom gruppen, och de här punkterna ska hjälpa oss handskas med dem. Det är etiska riktlinjer.

I de tolv stegen nämns gud ofta, men det är inte preciserat vilken sorts gud det handlar om. För en del handlar det kanske mer om en sorts andlighet.

Enkelt att trösta sig med mat

Vi vet att man kan bli beroende av alkohol, droger och mediciner, men hur är det med mat – kan man bli beroende av det på samma sätt? Erika säger att det är något som diskuteras väldigt ofta.

- Jag anser att man kan vara det. Det handlar också säkert om en vana och det är enkelt att trösta sig själv med mat när man är nere eller har tråkigt. Vissa är helt enkelt benägna att bli beroende.

Utmaningen här är att du inte kan lämna bort maten helt.

Ska du sluta dricka alkohol måste du undvika alkohol. Men hur gör du med mat? Det är en svår balansgång.

- Utmaningen här är att du inte kan lämna bort maten helt. Du måste äta flera gånger om dagen och då måste du också kunna sluta äta, säger Erika.

Är du med i AA har du nått ett mål om du är utan alkohol i exempelvis 30 dagar. Men hur lägger man upp ett mål i OA?

- Vissa sätter upp mål. Är du till exempel bulimiker kan du fira om du varit utan att kasta upp i ett år. Vissa sätter som mål att inte äta choklad. Men vi är alla väldigt individuella. Alla får göra som de själva vill och söka den hjälp de vill.

Motstridigt med stora matportioner

Petra Signell tycker att hälsovården kunde blir bättre på att hjälpa den som vill ha hjälp med sin övervikt, och det tycker också Erika. Hon säger att övervikt blir allt vanligare, men att det är ett problem som har många sidor – det handlar inte bara om vård.

- I affärerna och på många restauranger blir portionerna allt större. Det känns ganska motstridigt. Men det är klart det skulle vara önskvärt att det fanns mer resurser i hälsovården när du tänker på hur många som får typ 2-diabetes och andra sjukdomar.

Möten kanske inte passar alla

Anonyma överätare drivs av medlemmarna själva och fungerar alltså inte inom hälsovården i Finland. Specialläkaren Milla Rosengård-Bärlund möter i sitt jobb personer som skickats till specialsjukvården på grund av svår övervikt.

Hon har inga erfarenheter av OA men tror att mötena säkert kan vara bra för en del, men inte för alla.

- Säkert kan en del ha nytta av att höra andras erfarenheter, men man ska förstås vara försiktig när det gäller ätstörningar. Vi rör oss på känsliga områden där alla kanske inte gynnas av en sådan här grupp. Men jag har som sagt inga erfarenheter av dem.

Inga svenskspråkiga grupper

Det finns inga svenskspråkiga grupper i Finland, men Erika berättar att det finns svenskspråkiga medlemmar. OA Sverige är också en väldigt aktiv organisation.

Eftersom det är medlemmarna som styr vad som händer i OA är det också möjligt att grunda en egen svensk grupp.

- Vi har också som regel att man alltid får prata på sitt eget modersmål eftersom det är enklare att prata om känslor då, säger Erika.

Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

Petra Signell tycker det är svårt att få hjälp med sin övervikt, och många läsare håller med. Ofta tvingas man bära bördan helt själv.

Hurdan hjälp får man då om man söker sig till hälsovården på grund av övervikt? Vi frågar Milla Rosengård-Bärlund som är specialläkare inom endokrinologi. I jobbet möter hon personer som skickats till specialsjukvården på grund av svår övervikt.

- I första hand blir man kanske skickad till en näringsterapeut. Det finns också olika hjälpgrupper på hälsocentralerna och på privata sektorn. Men vilken hjälp som erbjuds beror också på graden av övervikt, säger Milla.

En näringsterapeut är ju bra, men det kan kanske ändå kännas som en stor börda att bära själv. Räcker det verkligen?

- Det är en bra fråga. Behandling av övervikt handlar egentligen om mycket mer än bara näring. Det som skulle behövas är en helhetsbedömning.

Milla Rosengård-Bärlund tycker läkarna kunde bli bättre på att läsa av sina patienter. Läkare Milla Rosengård-Bärlund, specialist i inremedicin Bild: Mikko Käkelä specialistläkare i inremedicin

Milla säger att övervikt ofta kan handla om stress, sömn och om att kunna behandla sina egna tankar.

- Det kan finnas mycket skam som delvis kan vara ett förhinder för processen. Man godkänner helt enkelt inte sig själv och känner att omgivningen inte heller gör det. Så frågar du om det räcker med endast näringsterapi är nog svaret nej.

Kunde finnas mer resurser

Petra Signell tycker att det finns väldigt få metoder att ta till när det gäller matmissbruk och att man i det missbruket ofta får klara sig själv.

Milla håller med om att man just nu tyvärr inte har tillräckligt med behandling för lindrig övervikt.

När situationen är svår och man får remiss till specialhälsovården finns många åtgärder, men när övervikten inte är så svår, kan det vara knepigare att få hjälp.

- Vi har inte tillräckligt med resurser, och det är nog något vi kommer att vara tvungna att öppna ögonen för i framtiden eftersom överviktsproblematiken hela tiden ökar.

Hjälp via webben underlättar

En lösning på resursproblematiken är att kunna få hjälp via webben.

- Inom specialsjukvården har vi utvecklat en webbaserad behandling av övervikt där man utöver kosten tar i beaktande fysisk aktivitet, sömn och stresshantering, bland annat med hjälp av mindfullnes, säger Milla.

Att bara ta upp det för att påpeka det är kanske inte det rätta sättet.

Den som deltar i behandlingen kan få en näringsterapeut eller annan specialist som hen har kontakt med via en chat. Varje vecka ges också uppgifter att arbeta med.

- Det här kan man också använda sig av om man har lindrig övervikt, så jag hoppas det ska vara en metod som ger mer resurser.

Behandlingen är ettårig och kostar inget för patienten, men det krävs en remiss för att få ta del av programmet.

Läkarna borde kunna erbjuda hjälp

Petra berättar att hon upptäckte att hon behandlades annorlunda efter att hon gått ner i vikt – att hon togs mer på allvar av sjukvårdspersonalen. Så länge hon var överviktig skylldes allt på just vikten.

Milla tycker det är tragiskt om det är så som Petra beskriver det - att hon behandlades annorlunda när hon gick ner i vikt. Hon tycker också det är synd om det uppfattas som om läkarna skuldbelägger en person med övervikt.

- Om du besöker en läkare på en kort jourtid för exempelvis en urinvägsinfektion, så finns det nog egentligen inte tid att prata så ingående om vikten, och då är det kanske fel att ta upp det om man inte också kan hjälpa patienten. Att bara ta upp det för att påpeka det är kanske inte det rätta sättet.

Men Milla påpekar också att vi inte heller ska glömma att läkaren förstås har en uppgift, och det är att se på patientens hälsa och överviktens betydelse för hälsan - och då också berätta om den.

Svårt att ta upp ämnet på rätt sätt

Milla träffar också patienter som säger att läkarna aldrig tog upp deras övervikt, fastän de hoppades på att de skulle göra det.

- Jag träffar personer som kommer till mig med en svår övervikt som har kämpat länge. De upplever att ingen någonsin sade någonting om det. Det är ett tecken på att det här är jättekänsligt.

Det finns alltså de som tycker att man alltid tar upp det och de som tycker att man aldrig tar upp det. Vad är då lösningen?

- Vi borde nog lära oss att läsa patienten lite bättre. Tar man upp det så borde man också kunna erbjuda hjälp, inte bara säga att "du ska äta mindre", säger Milla.

AA men för matberoende

Många efterlyser en sorts AA, alltså anonyma alkoholister, men för matberoende. Efter lite detektivarbete så visar det sig att en sådan organisation faktiskt redan existerar. Idén kommer från USA och det ordnas möten över hela världen. Vi har pratat med en av medlemmarna som har fått mycket hjälp genom att delta i möten.

Vi borde nog lära oss att läsa patienten lite bättre.

Milla är själv inte bekant med verksamheten eftersom den inte fungerar inom hälsovården i Finland.

- Säkert kan en del ha nytta av att höra andras erfarenheter, men man ska förstås vara försiktig när det gäller ätstörningar. Vi rör oss på känsliga områden där alla kanske inte gynnas av en sådan här grupp. Men jag har som sagt inga erfarenheter av dem, säger hon.

Sker en förändring i attityder

Tar då hälsocentraler och läkare emot överviktiga på rätt sätt eller kunde något förbättras? En förändring som nu kanske håller på att ske är att synen på övervikt förändras. Milla säger att många yrkesmänniskor inom hälsovården länge haft en tanke om att den som är överviktig helt enkelt äter för mycket. Men nu har man börjat inse att det inte alltid är så enkelt.

- Det sker positiva förändringar i attityderna, och jag tror nog att om man verkligen går och ber om hjälp så blir man nog tagen på allvar. I och med den webbaserade behandlingen så börjar det också finnas fler möjligheter nu.

Lokförarnas strejk kan skapa rusning i vägtrafiken på tisdag. Enligt Trafikverket kan infartsleder och ringvägar särskilt i huvudstadsregionen stocka sig under morgonen och eftermiddagen.

Trafikverket tipsar om att distansarbeta och undvika rusningstiden på tisdag. Alternativt kan man promenera, cykla eller ta bussen till jobbet. Det lönar sig också att samåka med en kollega om det är möjligt, eftersom det minskar mängden bilar i trafiken.

Lokförarnas strejk inleds i dag på måndag klockan 18 och avslutas natten mellan tisdag och onsdag. Strejkaktionen omfattar alla VR:s och HRT:s lokaltåg samt VR:s fjärr- och godståg.

Det enda undantaget är Allegro- och Tolstoj-tågen till Ryssland, som avgår normalt.

Enligt Trafikverket är tisdagar även vanligtvis en livlig trafikdag, vilket ökar sannolikheten för trafikstockningar.

– Många har behov av att resa eftersom nästan alla kommit tillbaka till jobbet från semestern och skolorna har dessutom börjat, säger chefen för Trafikverkets vägtrafikcentral Sami Luoma i pressmeddelandet.

Räddningsverket behövde bara rycka ut en gång för att pumpa ut vatten under veckoslutet. Det säger Toni Nurmivaara som fungerade som jourhavande chef på räddningsverket i östra Nyland under lördagens storm.

– Vi hade inga specifika pumpningsuppdrag. Det var främst frågan om fallna träd och skadade hustak under veckoslutet, säger Toni Nurmivaara.

Räddningsverket fick rycka ut till köpcentret Lundi på söndagen för att pumpa ut vatten som sipprat in i byggnaden. Det är oklart hur vattnet runnit in i köpcentret med räddningsverket fick snabbt bort det. På måndagen var spåren av vattnet försvunna.

Under själva stormnatten hade räddningsverket inga pumpningsuppdrag.

Ågatan täckt av vatten

På lördagen hade vattnet i Borgå å stigit rejält och Ågatan var stundvis täckt av vatten. Som tur var klarade sig fastigheterna vid Ågatan utan vattenskador.

– Vattennivån steg inte så mycket att husens källare skulle ha fyllts med vatten, säger Toni Nurmivaara.

På restaurang Wilhelm Å hade vatten sipprat in via kökets golvsil under lördagskvällen och därför stängde restaurangen klockan åtta på lördag kväll. Restaurangen klarade sig ändå utan vattenskador.

Kungsvägens arbetshälsa i Kungsporten drabbades också av vattenskador och en del av lokalerna är ur bruk för tillfället.

På morgonen när personalen kom på jobb var det ännu vatten på golvet men nu har det sugits upp, berättar verkställande direktör Carita Schröder.

– Vi vet inte ännu hur omfattande skadorna är. Sex rum kan inte användas just nu.

Premiären för det sena kvällståget från Helsingfors till Karis skjuts upp på grund av tågstrejken. På onsdag är strejken över och då startar det nya kvällståget enligt den nya tidtabellen från Helsingfors mot Karis 23.03.

Det tidiga morgontåget som startar 5.33 från Karis hann gå på måndagsmorgon, men får ta en paus till onsdag morgon på grund av strejken.

Enligt den ursprungliga planen skulle de två tågturerna tas i bruk den 14 augusti.

Ett L-tåg och ett Y-tåg

L-tåget som dagligen startar klockan 23.03 från Helsingfors till Kyrkslätt kommer att fortsätta vidare och är framme i Karis 00.17.

Under vardagar startar Y-tåget 05.33 från Karis och är framme i Helsingfors 06.46.

VR:s biljettpriser gäller

Raseborgs stad har undertecknat ett avtal med Helsingforsregionens trafik (HRT) och Sjundeå kommun om tågarrangemangen och fördelningen av kostnaderna.

På resorna tillämpas VR:s biljettpriser för närtrafik.

Läs mera:

Tågstrejk från och med måndag kl. 18

Tågtrafiken avstannar på måndag på grund av lokförarnas strejk. Strejken är en protest mot regeringens ägarpolitik och planerna på att öppna upp järnvägstrafiken för konkurrens.

Bristen på programmerare är akut. Finland skulle omgående behöva 7 000 nya kodare, och nu verkar många kodare byta jobb för att få högre lön.

En som är på jakt efter kodare är KSF Medias digitala direktör, Sami Kallinen. Han ansvarar för att utveckla digitala tjänster på KSF Medias tidningar, bland dem Hufvudstadsbladet.

Sami Kallinen letar med ljus och lykta efter kodare Sami Kallinen yle utgivning

- De svåra att hitta. Läget är det att duktiga människor blir uppringda ideligen av olika rekryterare, säger Kallinen.

Att utveckla mjukvara hör till kärnverksamheten

Tidigare tänkte många företag att man kunde köpa kodning av utomstående, till exempel från Indien. Men nu tänker man annorlunda.

- Många företag har äntligen insett att det är få organisationer som i dag inte är mjukvaruorganisationer. Att utveckla programvara är nuförtiden en del av kärnverksamheten.

Nu tävlar man med lönen

Kodarnas löner stiger Mies selaa nettisivustoja. Bild: Yle/Antti Lempiäinen dator

Det här har också fått programmerarna själva att vakna upp och bli varse om sin lön. Kalllinen ger ett exempel:

- En kodare som anställts för fem år sedan kanske inser att lönen släpar efter och att lönen skulle vara bättre hos en annan arbetsgivare. Då väljer man att byta jobb.

3 000 eller 6 000 euro - välj själv

Det är frågan om ganska stora löneskillnader, säger Kallinen.

- Lönen i branschen kan variera från under 3 000 euro till det dubbla. Det är helt klart kodarnas marknad just nu.

I framtiden kan man enligt Kallinen räkna med att lönerna stiger samtidigt som bristen på programmerare ökar.

- Just nu skulle det vara viktigt att göra Finland attraktivt för utländska programmerare, men det är en svår kamp eftersom läget är likadant överallt, säger Sami Kallinen på KSF Media.

Topprogrammerare behövs

Mika Helenius på Tivia Mika Helenius Bild: TIVIA tivia

- Det allra högsta IT-kunnandet behövs i företagen just nu, kodning på toppnivå, förklarar Helenius.

Han konstaterar att utbildningen inom informationsteknologi har släpat efter i 20 år, och att någonting borde göras åt det.

HS noterar att bolaget IT-bolaget Eficode på ett år har fördubblat sin personal, från 100 i fjol till 200 i år. Men kodarbristen är fortfarande stor.

Bolaget anställer både yrkesutbildade personer och unga löften, som sedan utbildas. Unga löften hittar man på branschevenemang och hos konkurrenterna.

Bl a Arcada har utbildning i informationsteknik Arcada i Helsingfors i november 2015 Bild: Yle/Helena von Alfthan Yrkeshögskolan Arcada,Arcada,Arcada

Intresserad?

Hur blir man då programmerare? Utbildningen heter informationsteknik eller informationsteknologi och den erbjuds av bland andra Arcada, Åbo Akademi och Aaltouniversitetet.

En del högskolor erbjuder också tilläggsutbildning för människor som behöver fördjupa sitt IT-kunnande.

Det har också uppstått företag som erbjuder korta specialutbildningar, för att lappa de brister som uppstår då högskoleprogrammen inte hänger med i den otroligt snabba utvecklingen.

Läs mera:

Rekryteraren Stefan Heinrichs: Det är jätteviktigt att jobba vid sidan av studierna – viktigare än att ta examen

Borde vi jobba under studietiden eller inte? Rekryteraren säger ja medan rektorn säger nej.