Förr kunde man planera dagen enligt de viktiga tv-programmen. Tv-nyheter, naturprogram och de bästa tv-serierna var så viktiga att man såg till att vara hemma i soffan för att avnjuta programmen. Nu finns en stor del av tv-programmen och filmerna på webben och också Facebook vill få en del av kakan.
Facebook är en stor aktör inom sociala medier och utvidgar nu sin verksamhet genom att lansera en tv-tjänst som heter Watch.
I början är det amerikanska Facebook-användare som får tillgång till tjänsten, men senare ska Watch finnas i flera länder.
- De här är väldigt intressant men också väntat, Facebook har redan en tid satsat mycket på videor, säger Antti Hirvonen, som är chef för medier för unga vid Yle.
Hirvonen tror att konceptet kan bli en succé. Med miljontals användare som fördriver tiden på Facebook finns det många som potentiellt kan lockas att stanna kvar längre för att titta på tv-program.
Facebook kan också erbjuda en annorlunda upplevelse, säger Hirvonen.
Antti Hirvonen, chef för medier för ungaAntti HirvonenBild: Jussi Nahkuri / YleYle,antti hirvonen
- Att kunna diskutera och reagera på program kommer säkert att spela en stor roll för upplevelsen. När du tittar på ett program kan man diskutera med andra, kanske till och med följa med hur andra har reagerat på vissa sekvenser.
Stor förändring i tv-vanorna
Det traditionella tv-tittandet tappar mark i takt med att allt flera vill bestämma själva när de tittar på sina favoritprogram.
Många väljer också att titta på flera program efter varandra, i stället för att titta på ett avsnitt i veckan.
Det finns en mängd företag som erbjuder olika program på webben, allt från Youtube där användarna själva kan ladda upp videofilmer till tjänster som man prenumererar på eller hyr filmer av.
Också de traditionella mediebolagen finns på webben och erbjuder publiken både möjligheten att titta på det som just då sänds på bolagets kanaler eller att titta på något av de program som finns tillgängliga.
Antti Hirvonen är själv ett exempel på att tittandet har förändrats och flyttat till webben.
- Jag har inte på länge haft antennen kopplad till tv:n, i stället är den kopplad till internet. Jag tittar både på så kallad lineär tv och på on demand-program via appar, till exempel så att jag går in på Yle Arenan när jag vill titta på TV2.
Från ett trevligt sätt att hålla kontakt med kompisar och gamla bekanta till 2000-talets dagstidning i realtid för hela västvärlden. Men det slutar inte där. Facebook håller på att sluka allt, och följderna kan vi bara ana, skriver Yle Nyheters redaktionschef Jonas Jungar.
Hjältarna Ali Rezgi och Anna-Sofia Airo tvekade inte, de agerade rådigt och snabbt. Deras insatser blev avgörande och räddade liv.
Klockan närmade sig åtta på kvällen. Det var sensommar år 2014. Åbobon Ali Rezgi hade slutat jobba för dagen och sökt sig hemåt.
När Rezgi nästan är hemma ser han hur en panikslagen kvinna springer in på hans gård med två hundar.
Bild från medaljceremonin.Ali Rezgi och Anna-Sofia Airo fpremierades med presidentens livräddningsmedalj.Bild: Yle/Kalle Mäkeläanna-sofia airo
Med ens förvandlas sommarkvällen till en kamp som Rezgi och hans familj sent ska glömma.
- Före jag hann fram till porten dyker en man på cykel upp. Han slängde sin cykel framför min bil för att jag inte skulle kunna köra in på gården.
Rezgi förstod genast att mannen jagade kvinnan.
- Jag steg snabbt ur min bil och märkte att det inte var frågan om något vanligt bråk. Kvinnan skrek hela tiden på hjälp och det var mycket blod på vår gård, beskriver Rezgi.
Hjälp i sista stund
Mannen hade redan hunnit hugga kvinnan tre gånger med kniven. Kvinnan höll på att falla ihop på marken och mannen försökte komma åt att hugga henne i nacken.
50-årige Ali Rezgi hann komma till undsättning i sista stund. Han slog kniven ur mannens hand och tog kontroll över knivhuggaren.
Som en kurd som sett krig säger Rezgi att han inte godkänner våld i någon som helst form.
- I den situationen hann jag inte tänka. Jag handlade snabbt och räddade frun. I mitt liv har jag alltid försökt hjälpa människor och vara modig.
Andra såg på, en agerade
Anna-Sofia Airo tillbringade kvällen med sina vänner i Åbo centrum. Det var i maj 2016 och sommaren började komma igång längs Aura ås stränder.
Kvällen avbröts abrupt då Airo märkte att en man hade hamnat i vattnet. Det var många som såg mannen i ån, men Airo var den enda som beslöt sig för att göra något.
- Mannen hölls inte ovan ytan. Inte kunde man göra något annat än hjälpa honom. Det hände nästan av sig själv. Jag litar på mina simkunskaper, jag har gillat att simma sedan liten.
Airo hoppar i ån och simmar fram till mannen. Någon kastar i en livboj. Airo håller mannen vid ytan tills räddningsverket hinner fram.
- De fick upp mannen, och huvudsaken är att han är okej.
Blygsamma hjältar
Ali Rezgi och Anna-Sofia Airo uppmärksammades för sina hjältedåd med livräddningsmedaljer beviljade av president Sauli Niinistö.
Medaljen är ett erkännande för ett synnerligen modigt eller rådigt ingripande eller handling som utförts med fara för eget liv och genom vilken en annan människas liv räddats ur hotande fara.
- Det här är en väldigt betydande medalj för mig och min familj. Vi är tacksamma gentemot presidenten och det finska folket, konstaterar Rezgi.
- Visst är det här väldigt speciellt, fast nog skulle ett tack ha räckt, säger Airo anspråkslöst.
Kreditvärderingsinstitutet Fitch varken sänker eller höjer Finlands kreditbetyg, utan håller det fortsättningsvis på den näst högsta nivån AA+. Enligt Fitch är Finlands utsikter stabila.
Fitch motiverar beslutet precis som tidigare med att Finland bland annat har en utvecklad ekonomi, politisk stabilitet och en stark styrning.
Strukturella problem har ändå begränsat tillväxten av bruttonationalprodukten och belastat den offentliga ekonomin.
Också de stora kreditvärderingsinstituten Standard & Poor’s och Moody's ger Finland de näst högsta betygen AA+ och Aa1.
Polisen i Nådendal slår larm om barn och unga som leker med döden på Nesteentie i Nådendal.
Vägavsnittet som leder till oljeraffinaderiet i Nådendal är populärt bland mopedförare som tycker om att utföra olika slags trick där, men ett nytt fenomen bland de unga är att lägga sig på vägen och flytta på sig först i sista stund när ett fordon närmar sig.
Vägavsnittet trafikeras regelbundet av tungt lastade långtradare och för tillfället, då servicearbeten utförs på raffinaderiet, rör det sig fler långtradare och lastbilar än vanligt i området.
Polisen påminner om att sikten från en stor och tungt lastad långtradare är begränsad samt att bromssträckan är lång och att fordonet inte nödvändigtvis hinner stanna i tid.
Polisen, som under den senaste tiden larmats flera gånger till Nesteentie, uppmanar föräldrar i Reso och Nådendal att ha bättre koll på vad de unga sysslar med under fritiden.
En allt liberalare syn på cannabis och föräldrar som inte ser alkoholens skada, oroar missbrukarvården i Raseborg. De satsar på att prata med skolelever om rusmedel och betonar att alla rusmedel har en negativ inverkan på livskvaliteten.
Bodil Strandström jobbar med förebyggande verksamhet i Raseborg. Under våren 2017 har hon arbetat mycket med skolväsendet och har pratat med sjätteklassare om tobak och alkohol, men även lite om droger.
- Vi diskuterar vad tobak egentligen är och hur blir man beroende, säger Strandström.
Hon tycker att det är bra att unga får kunskapen, men betonar ändå att även föräldrar behöver stöd och information.
- Cannabis är mycket på tapeten i dag och det är svårt för föräldrar att tala om det eftersom man inte vet och inte kan, säger Strandström.
Monica Kainulainen och Bodil Strandström jobbar med missbruk.Två kvinnor står leende. I bakgrunden syns skog. Bild: Yle/Anna Björkqvistmissbrukarvård,rusmedelsarbete,Raseborg,Västnyland,missbruksbehandling,missbrukarvården i Raseborg
- Cannabis har blivit vanligare och användarna blir yngre. Inställningen är liberal och den ses inte som en drog. Vi som jobbar med det ser och har kunskap om helt andra saker, säger Kainulainen.
Raseborgs stad har valt att satsa mer på förebyggande arbete inom mental- och missbrukarvården.
- En orsak till att vi går runt till skolor är för att vi har en person som kan satsa på det här, säger Kainulainen.
Strandström är ganska ny på sin befattning och började jobba med jobbet hösten 2016.
Skylt där det står Raseborg och stads vapen. Under den står det mentalvård, missbrukarbvård/a-kliniken. Skylten sitter på ett hus brevid ingången.Bild: Yle/Anna Björkqvistmissbrukarvård,A-kliniker,Raseborg,missbrukare,missbruk,Västnyland,mentalvård
Kainulainen säger att sedan Strandström började jobba har de fångat upp flera unga än tidigare.
- Nog fångade vi upp också förut då vi samarbetade med barnskyddet men jag märker att vi nu får tag i flera, säger Kainulainen.
Andra rusmedelsattityder
Alkoholism är en folksjukdom i Finland, säger Kainulainen. Hon tycker att alkoholen har blivit allt mer accepterat med åren, medan droger ses som farliga.
- Det finns kanske till och med föräldrar som köper ut alkohol och tycker det är okej. "Man vet vad de dricker och de tar ju bara sina två cider och det är ju bara alkohol, det hör ju till", säger Kainulainen.
Alkohol för med sig lika mycket negativt som andra rusmedel.― Monica Kainulainen
Hon tycker att det är oroväckande att alkoholen inte längre ses som lika farlig och undrar om föräldrarnas inställning har förändrats under åren.
"Alkohol råkar bara vara lagligt"
Man lägger kanske inte heller lika stor vikt vid att diskutera alkoholvanor hemma längre.
- Man hör relativt ofta att om man ska använda något så ska man dricka alkohol. Men det enda som skiljer alkohol från andra rusmedel är att det är lagligt. Det är inte bättre eller hälsosammare, det råkar bara vara lagligt, säger Strandström.
Kainulainen tillägger ändå att kriminalitet kommer lättare med då det gäller narkotika än med alkohol.
- Alkohol för med sig lika mycket negativt som andra rusmedel.
Skolelever som har problem med sina busskort åker gratis med Föli-bussarna nästa vecka då skolornas läsår inleds.
Föli-kontoret meddelar att det har förekommit en del tekniska problem med korten men att de vars kort inte vill fungera som de ska, kommer att få åka gratis nästa vecka (vecka 33).
– Om man rör sig med båt till havs eller sjöss så ska man senast vid middagstid ta sig tillbaka till land och inte åka ut igen, säger jourhavande meteorolog Jari Tuominen på Meteorologiska institutet.
Sommarens kraftigaste åskväder väntas nå Finland från sydvästkusten under eftermiddagen. Åskvädret, med riklig nederbörd och mycket blixtar, väntas dra över hela södra Finland från sydvästkusten till Norra Karelen.
Regn väntas till hela landet. På Skärgårdshavet, Finska viken, Norra Östersjön och Saimen varnas det för åskbyar.
Tuominen tror att de snabbaste löparna hinner i mål innan ovädret når huvudstaden.
– Men festivalbesökare bör åtminstone förbereda sig på rikliga regn, säger Tuominen.
– Massvis med regn och blixtar kan nog skapa en ganska häftig kombination med tanke på all elektrisk apparatur.
Kraftigaste åskan i sommar
På Meteorologiska institutet uppskattar man att antalet blixtar kan uppgå till cirka 10 000 under dygnet, enligt FNB.
Det har åskat sällsynt litet i sommar, och det väntade ovädret är det kraftigaste hittills. Under åskrika somrar inträffar ett lika kraftigt åskväder en gång eller mera sällan.
Till skillnad från kraftiga oväder sommaren 2010 väntas lördagens oväder inte orsaka massiva stormskador, men kraftiga vindbyar på över 20 meter per sekund kan förkomma lokalt.
Håll dig inomhus
När det åskar ska man söka sig inomhus. Elapparater ska också kopplas ur.
Det kan också vara klokt att fylla upp behållare med vatten och vara förberedd på ett eventuellt vattenavbrott.
Att sätta sig i bilen när det åskar är också förnuftigt.
- Inomhus klarar man sig, och det är bättre om man kan undvika att röra sig utomhus, säger Tuominen.
Det finns en rad ställen man kan försöka undvika vid åskväder. Öppna områden och högt belägna ställen är utsatta för blixtnedslag. Att cykla, simma eller stå i en båt och fiska under åskväder kan vara riskabelt - likaså att ställa sig vid ett träd.
Antalet vargobservationer i närheten av bosättning har trefaldigats under det här året. Enligt Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening rör det sig nu åtta vargar i området från Gullö i väster till Ingå i öster.
Under år 2016 anmäldes sammanlagt 25 så kallade gårdsbesök av vargar. I år har det redan meddelats jaktföreningen om 75 gårdsbesök.
Till gårdsbesök räknas alla sådana observationer där en varg setts närmare än 100 meter från bostadshus.
Sedan år 2016 har ett vargpar rört sig inom jaktföreningens område. I Snappertuna har samtidigt observerats sex valpar vilket betyder att det rör sig åtta vargar i området.
Dessa har dokumenterats på både film och bild.
Ansökan att fälla varg avslogs
I ett pressmeddelande säger Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening att man i december 2016 hade ansökt om dispens från Finlands viltcentral för att förhindra att flocken skulle bli större.
- Ansökan avslogs våren 2017 vilket innebar att ingen varg har kunnat fällas, skriver jaktvårdsföreningen.
Nu vill Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening informera allmänheten om att dessa vargar rör sig i bygden. Jaktvårdsföreningen säger sig hänvisa ärendet vidare till Finlands viltcentral och dess regionala kontor i Nyland samt polismyndigheterna.
Det har fungerat bra med kombinerat hamnkontor och bibliotek i Ingå i sommar. Många har hittat både till den nya servicedisken och till gästhamnen överlag.
Ingå kommun höll i år igen i trådarna för gästhamnen, som i fjol sköttes av en företagare. Nytt för i år är att hamnkontoret placerades i biblioteket där turistinformationen också finns.
Övernattningsdygnen i gästhamnen har varit ungefär 400 i sommar.En båt står förtöjd i en gästhamn. I förgrunden syns en grön skylt där det står "guest".Bild: Malin Valtonen / YleIngå,Ingå Kommun,Västnyland,gästhamn,ingå gästhamn
Förändringen visade sig vara lyckad, säger informatören Benjamin Lundin.
- Vi har också testat ett koncept att ha öppet från åtta på morgonen till åtta på kvällen. Det har varit uppskattat, säger Lundin som tror att det blir en fortsättning också i nästa år.
Han konstaterar att det är onödigt att hålla stängt under de månader som kommunen lever upp som mest.
Personalen bokar båtplatser och tar emot böcker
Sonja Petrell-Auvinen har den här sommaren fått agera bibliotekarie och hamnkapten på samma gång.
Hon har basat för sommarjobbarna som skött ruljansen i kontoret på vardagar från klockan 14 och på veckosluten.
På morgonen har bibliotekspersonalen skött hamnavgifter, tagit betalt och bokat platser vid sidan om sina normala arbetsuppgifter.
- Det har varit ganska rörigt med väldigt många olika saker att göra, säger Petrell-Auvinen.
Sonja Petrell-Auvinen och Benjamin Lundin tycker gästhamnssäsongen har varit bra i år.Sonja Petrell-Auvinen och Benjamin Lundin sitter vid ett bord ute. I bakgrunden syns en infotavla och en segelbåt.Bild: Malin Valtonen / YleIngå,Ingå Kommun,Västnyland,Sonja Petrell-Auvinen
De flesta gäster har hittat bra fram till servicedisken i biblioteket.
Helsingforsare och utlänningar övernattar i Ingå
Det har varit mycket folk i gästhamnen, säger Petrell-Auvinen. Totalt handlar det om 400 övernattningsdygn i hamnen, som består av ett tjugotal platser.
- Många kommer från Helsingforstrakten och Esbo men vi har också haft utlänningar: tyskar, svenskar, danskar och några fransmän.
Många båtgäster skulle vilja bada bastu i gästhamnen. I dag finns det bara en bastu i ett privat gym i köpcentret Strand.Båtar står förtöjda i en småbåtshamn. I bakgrunden skymtar en stor röd byggnad med en skylt där det står Strand.Bild: Malin Valtonen / YleIngå,Ingå Kommun,Västnyland,strand i ingå
Gästhamnen fortsätter hålla öppet och det är möjligt att övernatta i hamnen även i höst. Hamnkontoret håller öppet till klockan 20 fram till den 15 augusti och efter det förkortas öppettiderna.
Bättre skyltning och kanske bastu i nästa år
Redan nu funderar Benjamin Lundin på förbättringar inför nästa säsong. Då ska skyltningen i hamnen förbättras.
Det finns flera informationspunkter i hamnen men skyltningen till lokala sevärdheter ska bli bättre i nästa år.Två bord med bänkar står ute vid en pir. I bild synd två båtar och en rätt stor informationstavla för turister.Bild: Malin Valtonen / YleIngå,Ingå Kommun,Västnyland,ingå gästhamn
Båtturisterna önskar också en bastu i hamnen, säger Petrell-Auvinen. Lundin konstaterar att det redan finns en bastu i området, i köpcentret Strand i samband med ett privat gym.
- Lokalerna och verksamheten finns så det skulle bara vara att komma överens med dem om en deal.
Arrangörerna för Flow-festivalen och Helsinki City Marathon i Helsingfors har skärpt säkerheten inför sommarens kraftigaste åskväder. På festivalområdet har man röjt undan onödigt material och stärkt scenstrukturer.
Esko Evinsalo, ansvarig för säkerheten på Flow, säger att man sedan igår har varit i kontinuerlig kontakt med Meteorologiska institutet.
- Vi har avlägsnat lätta material från området och stärkt scensturkturer, säger Evinsalo.
I tälten på området kan besökare få skydd för regnet, som väntas bli synnerligen rikligt. Det kommer också med stor sannolikhet att blixtra mycket.
Utgör blixtarna en risk med tanke på all teknik på området?
- Blixtar är alltid en risk, men i omgivningen finns det gott om åskledare, säger Evinsalo.
Det finns nödutgångar i alla delar av området, säger Evinsalo som är anställd av företaget Local Crew.
Mera första hjälp för löpare
Omkring 3 500 löpare startade vid 15-tiden sitt Helsinki City-marathonlopp på lördagseftermiddagen och de sista väntas komma i mål vid 21-tiden.
Enligt tävlingsdirektören Markku Haverinen har man satt in extra kapacitet för första hjälp. Men för att avbryta tävlingen måste det handla om mer än regn och blixtar.
- Vi har 250 funktionärer längs med rutten som kan agera om det behövs, säger Haverinen.
- Lite regn och hagel ger inte orsak att sluta springa, inte ens blixtar.
"Farligaste vädret" i kväll
Enligt Pauliina Kuokka på Meteorologiska institutet inträffar det mest intensiva ovädret senare i kväll och i natt.
- Det farligaste vädret blir lite senare. Det gäller kvällen och natten, säger Kuokka.
Den rikligaste nederbörden kan man följa med via institutets radar.
Det finns en rad ställen man kan försöka undvika vid åskväder. Öppna områden och högt belägna ställen är utsatta för blixtnedslag. Att cykla, simma eller stå i en båt och fiska under åskväder kan vara riskabelt - likaså att ställa sig vid ett träd.
Hundratals triathleter samlas i Åbo under veckoslutet. Tävlingarna innebär förändringar i trafikarrangemangen. Också buss-och vattenbusstrafiken påverkas eftersom en del av Aura å är stängd för trafik under tiden som simningen pågår.
Ett triathlonlopp består av simning, cykling och löpning.man springer upp för ramp efter att ha simmat i aura å.Bild: Yle/Monica Forssell triathlon,challengeturku
Arrangörerna räknar med tusentals åskådare under lördag och söndag. Den första starten gick klockan 13 på lördag då ett tjugotal juniorer hoppade i ån vid Varvstorget.
Unga triathleter kommer upp från ån.Bild: Yle/Monica Forssell triathlon,challengeturku
Den yngsta deltagaren bland juniorerna var nioåriga Lotte Borremans, från föreningen Hyvinkää Triathlon. Hon fick flankstöd av sin pappa som simmade, sprang och cyklade tillsammans med henne.
- Det gick ganska bra, tyckte Lotte Borremans efter loppet. Simningen var tyngst!
Nioåriga Lotte Borremans är yngsta deltagaren i Challenge Turku.Ung trriathlet kommer i mål.Bild: Yle/Monica Forssell triathlon,Lotte Borremans
Ung triathlet i sin fars famn.Bild: Yle/Monica Forssell Lotte Borremans
Åskan hann inte sätta stopp för starten
En och en halv timme senare var det dags för sprinten med cirka tvåhundra deltagare.
Människor simmar i Aura å.Bild: Yle/Monica Forssell triathlon,challengeturku
Triathlontävlingen ordnas i år för tredje gången i Åbo. Andra gången under Challenge-titeln. Challenge ordnar ett fyrtiotal tävlingar runt om i världen.
Kända namn som deltar i årets Turku Challenge är finländaren Kaisa Sali och holländaren Yvonne van Vlerken. Bland herrarna bland annat Balazs Csoke från Ungern och Dylan McNeice från Nya Zeeland.
Kaisa Sali (f d Lehtonen), en av Finlands kändaste triathleter, deltar i triathlon i Åbo.Kaisa Lehtonen löperBild: EPA/BRUCE OMORItriathlon,Ironman,Kaisa Lehtonen,Lehtonen,sport
Huvudtävlingen som är ett Challenger-medeldistanslopp (1900 meter simning, 91 km cykling och 20 km löpning) går av stapeln på söndag med start klockan 9 då proffsdeltagarna startar först och cirka femhundra amatörer hoppar i efter det.
Målgången sker på söndag från middagstid fram till klockan 17. Start och målgång är vid Varsvtorget.
En uthållighetsidrott
Triathlon är en uthållighetsidrott med simning, cykling och löpning som utförs i en följd.
Cyklist i sprintsträckan i Sun City Triathlon i Vasa svänger in på vägen till Tropiclandia och Rantasipi för att växla till löpningBild: Yle/Sofi Nordmyrvasa sun city triathlon 2016
I triathlon tävlas det på många olika distanser. Det finns allt från tävlingar som tar en timme att utföra till tävlingar på över åtta timmar.
I sprint simmar man 750 meter, cyklar 20 km och löper 5 km. Medeldistansen omfattar 3000 meter simning, 80 km cykling och 20 km löpning, alternativt en halv Ironman.
Ett helt Ironmanlopp består av 3800 meter simning, 180 km cykling och ett helt maratonlopp på drygt 42 km.
Den första triathlontävlingen ordnades i medlet av 1970-talet. I olympiska sammanhang var grenen första gången representerad år 2000 i Sydney.
Sommarens troligen kraftigaste åskväder har dragit in över sydkusten.
På Finska viken och i huvudstadsregionen samt i Östra Nyland varnades det för lokalt farligt kraftiga åskbyar.
Människor i berörda områden har uppmanats att hålla sig inomhus och båtförare har varnats för synnerligen kraftiga vindbyar och uppmanats att söka sig till landområden. Också väglaget har varit ytterst dåligt.
Åskväder i Böle, Helsingfors.Åska i Böle 12.8.2017.Bild: Yle / Henrietta Hassinenåska,Böle, Helsingfors stad,Helsingfors
Träd föll omkull och plåtar revs loss
Räddningstjänsten överbelastades under lördagskvällen.
Ovädret lämnade efter sig förstörelse i Nyland. Hundratals utryckningar följde i stormens spår.
Trafikverket fick anmälningar om otaliga träd som fallit över körbanor och om föremål som vinden rivit loss. Takplåtar slets loss på olika håll i Helsingfors.
takplåtar flög omkring i Helsingfors (Ladugården).Takplåtar revs loss i stormen 12.8.2017 i Helsingfors (Ladugården).Bild: Petri Kejonen / YleHelsingfors,storm,takplåt
Tågresenärer i huvudstadsregionens närtrafik drabbades av elfel på grund av ett träd som fallit över järnvägen mellan Mårtensdal och Vandaforsen. Det förekom problem också i tågtrafiken mellan Helsingfors och Lahtis.
Tågturer till flygplatsen inhiberades.Information om inhiberade tågturer. Bild: Lehtikuvatågtrafik,tåg
Ovädret rörde sig med en hastighet på 100 kilometer i timmen
Åskovädret nådde Finland i trakterna av Hangö, Rosala, Tvärminne och Raseborg. Ovädret fortsatte vid 19-tiden mot huvudstadsregionen där regnet öste ner med full kraft.
Träd som fallit i ovädret. Drumsö i Helsingfors 12.8.2017.Träd som fallit under storm på Drumsö i HelsingforsBild: Lehtikuvastorm,träd,Åskväder,Drumsö,Helsingfors
Vid Meterologiska institutet uppger man att det utanför Helsingfors uppmätts vindstyrkor på 32,5 m/s i byarna.
Enligt Yles meteorolog Kerttu Kotakorpi nådde ovädret Borgåtrakten strax före klockan 20, och drog snabbt österut. Vid 22-23-tiden torde Kotka och Villmanstrand stå i tur.
Enligt Yles meteorolog Kerttu Kotakorpi kan regnområdet sträcka sig ända till Joensuu.
- Åskfronten visar inga tecken på att försvagas då den rör sig vidare. Där finns mycket energi, konstaterar Kotakorpi.
Åskvädret har rört sig med en hastighet på cirka 100 kilometer i timmen.
Det kraftfulla ovädret väntas ta sig över östgränsen under morgontimmarna.
Flow-festivalen i Helsingfors tog paus och väntade ut regnet
Yles reporter Thomas von Boguslawski besökte Flow-festivalen under kvällen i Södervik i Helsingfors. Enligt honom sprang folk omkring och sökte skydd överallt, också i presstältet.
Yles reporter på Flow, Thomas von BoguslawskiThomas von Boguslawski 12.8.2017.Bild: YleYle Fem,Flow Festival,Flow 2017
Flow-festivalen tog en paus på grund av åskovädret.Flow-festivalen 2017Bild: Yle / Aishi Zidan Flow Festival,Helsingfors,åska
- Vädret förändrades väldigt snabbt, och plötsligt började regnet vräka ner. Åskan mullrade oavbrutet, rapporterade von Boguslawski.
- Det här var det häftigaste skyfallet som jag någonsin sett!
Arrangörerna beslöt att Flow skulle hålla en paus och vänta ut regnet. Alla framträdanden ställdes in. Det fanns cirka 20 000 deltagare på festivalområdet.
Det kan vara farligt att vistas utomhus i den här typens väder. Det fanns lyckligtvis en hel del utrymme inne i tälten.
Jourhavande meteorolog Jari Tuominen på Meteorologiska institutet konstaterade tidigare under dagen att massvis med regn och blixtar kan skapa en ganska häftig kombination med tanke på all elektrisk apparatur.
Festivalens stora tält fick revor och måste repareras. också den stora skärmen på huvudscenen gick sönder.
Flow-programmet kunde dock senare återupptas på alla scener utom en.
Ovädret sammanföll också med Helsingfors City Marathon.
Elavbrott till följd av ovädret
Senare under lördagskvällen var sammanlagt nästan 50 000 hushåll utan elektricitet i Nyland, Tavastland och Kymmenedalen.
- På grund av Meteorologiska institutets varning kan vi inte sätta våra montörer i arbete. Vi har både personal och utrustning på många drabbade orter men de måste vänta på att vädret blir bättre, Henna Tuominen, informationschef på Caruna.
I Esbo var cirka 12 000 abonnenter utan ström. Flera tusen hushåll i Raseborg, Kyrkslätt, Sibbo och Borgå blev strömlösa.
Bred åskfront
Den breda åskfronten påverkade landets södra del från Egentliga Finland till Karelen.
På Meteorologiska institutet uppskattar man att antalet blixtar under ett dygn kan uppgå till cirka tiotusen.
När det åskar ska man söka sig inomhus. Elapparater ska också kopplas ur.
Det kan också vara klokt att fylla upp behållare med vatten och vara förberedd på ett eventuellt vattenavbrott.
Att sätta sig i bilen när det åskar är också förnuftigt.
- Inomhus klarar man sig, och det är bättre om man kan undvika att röra sig utomhus, säger jourhavande meteorolog Jari Tuominen på Meteorologiska institutet.
Det finns en rad ställen man kan försöka undvika vid åskväder. Öppna områden och högt belägna ställen är utsatta för blixtnedslag. Att cykla, simma eller stå i en båt och fiska under åskväder kan vara riskabelt - likaså att ställa sig vid ett träd.
Under lördagskvällen drabbades södra Finland av en mycket kraftig storm med åska som fått namnet Kiira. Stormen överraskade också den erfarna brandmannen Tommi Sivula.
Sivula berättar för Yle att när stormen Kiira var som allra kraftigast tog han emot tio larm på sex minuter.
- Jag har inte sett en storm framskrida så snabbt tidigare, säger Sivula.
- Många träd har fallit över bilar och glas har smällt i höga kontorsbyggnader.
Runebergsgatan i Helsingfors under stormen Kiira.Runebergsgatan i Helsingfors under stormen Kiira. Bild: LehtikuvaHelsingfors,storm,åska,regn,trafik
Fram till midnatt hade Sivula tagit emot ett par hundra larmsamtal, och alla enheter jobbade fortfarande under natten.
Det mest tidskrävande arbetet var att fixa spårvagnskablar som brakat ner på vissa ställen i Helsingfors.
Sivula bedömer att allt ändå borde vara åtgärdat under morgontimmarna.
Träd som fallit i ovädret i Södra Haga, Helsingfors.Träd som fallit i ovädret i Södra Haga, Helsingfors12.8.2017Bild: Yle / Anneli Holmbergträd,Södra Haga,Helsingfors,storm
Takplåtar revs loss i stormen.Takplåtar revs loss i stormen 12.8.2017 i Helsingfors (Ladugården).Bild: Petri Kejonen / YleHelsingfors,storm,takplåt
Förutom krossade fönster och hundratals fallna träd rev stormen också ner plåttak och blixtarna orsakade flera husbränder.
Det finns inga rapporter om personskador.
Fönster gick sönder i centrala Helsingfors.Stormen Kiira knäckte fönsterglas i Helsingfors. Bild: Lehtikuvaglas,storm,glasskärvor
Under kvällen slog blixten ner 6 500 gånger vilket inte är ovanligt men det är första gången den här sommaren som det åskat så mycket.
På söndag morgon saknade drygt 10 000 människor fortfarande el i södra Finland.
Under lördag kväll saknade uppemot 50 000 hushåll elektricitet i Nyland, Tavastland och Kymmenedalen.
De två stora dagligvarukedjorna i Finland, S-gruppen och Kesko, har ett årligt livsmedelssvinn på tiotusentals ton och kedjorna har tagit till olika åtgärder för att minska svinnet. Men jämfört med de två stora kedjorna sticker den lilla ekokedjan Ruohonjuuri ut med sitt nollsvinn.
Mängden svinn i den finländska livsmedelskedjan uppgår årligen till cirka 400 000-500 000 ton, enligt Naturresursinstitutet Luke. Svinnet är störst i hemmen, där det årligen kastas cirka 120 000-160 000 ton mat.
Svinnet i matbutikerna är enligt Lukes beräkningar årligen mellan 65-75 miljoner kilogram, alltså 65 000-75 000 ton. Den resterande delen av svinnet tillkommer inom bland annat livsmedelsindustrin och restaurangverksamheten.
Det relativa svinnet är mindre i matbutikerna än i någon annan del av produktionskedjan.― Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare på Naturresursinstitutet.
Butikskedjorna i Finland har blivit allt bättre på att förutsäga vad kunderna vill ha och kan därför anpassa sitt utbud efter det, vilket minskar matsvinnet, enligt Naturresursinstitutet Lukes specialforskare Juha-Matti Katajajuuri.
– Det relativa svinnet är mindre i matbutikerna än i någon annan del av produktionskedjan, de har redan nu gjort mycket. I det systemet vi har i dag är det omöjligt att få till ett nollsvinn, men det går att minska på svinnet.
Enligt S-gruppens planeringschef Mika Lyytikäinen är S-gruppens matsvinn årligen 33 400 ton, vilket är 1,63 procent av försäljningsvolymen.
Av svinnet består nästan häften, 45 procent, av frukt och grönsaker, 20 procent består av bröd och 15 procent av mjölkprodukter. Resterande 20 procent består av andra matvaror av olika slag.
Röda äpplen, ananas och gröna äpplen i närbild.Bild: Yle/Simon Bergholmsmarket
K-butikernas matsvinn år 2016 var cirka 20 000 ton, vilket är cirka 1,7 procent av butikernas försäljningsvolym och den största mängden svinn kommer från färskvaror, enligt Keskos pressmeddelande.
Både S-gruppen och Kesko har som målsättning att minska på svinnet fram till år 2020.
S-gruppens målsättning är att mellan 2015 och 2020 minska på svinnet med 15 procent medan Keskos målsättning är att minska svinnet med 10 procent fram till år 2020.
Dagligvarukedjorna har enligt Juha-Matti Katajajuuri lyckats bra med att minska svinnet genom att bland annat sälja produkter som närmar sig bäst före-datumet billigare.
– Dagligvaruhandeln jobbar från premissen att erbjuda sina kunder varierade produkter som håller en god kvalitet, vilket i slutändan innebär att en viss mängd svinn tillkommer.
Ett stort utbud innebär också svinn, enligt Juha-Matti Katajajuuri på Naturresursinstitutet.En kvinna i en matbutikBild: Yle/Arja Lentomataffär
En kedja som ändå lyckats med just nollsvinn är ekokedjan Ruohonjuuri, som har butiker i städer runt om i Finland.
– Vi har ett fruktansvärt litet svinn, i praktiken inget svinn alls. De produkter som närmar sig bäst före-datum märker vi med röda lappar eller använder dem för provsmakning, säger marknadschef Johanna Koskinen på Ruohonjuuri.
De flesta vill gärna ta emot gratisprodukter. När det gäller frukt och grönsaker så delar vi inte ut svarta bananer, men personalen brukar ta dem hem.― Johanna Koskinen, marknadschef på Ruohonjuuri.
Livsmedel och kosmetika som passerat datumet delar butikerna ut gratis till kunderna vid kassorna och meddelar om att produkterna passerat datumet.
– De flesta vill gärna ta emot gratisprodukter. När det gäller frukt och grönsaker så delar vi inte ut svarta bananer, men personalen brukar ta dem hem.
Prognoser och röda lappar minska svinnmängden
För att minska på matsvinnet har Kesko under de senaste åren utvecklat sina prognos- och beställningssystem och säljer också produkter som närmar sig sista förbrukningsdagen med nedsatt pris. K-gruppens handlare får själva bestämma vilka varor de reamärker inom de gränser som lagar och bestämmelser ger.
– Vi utbildar aktivt butikernas personal för att hålla matsvinnet under kontroll. De fria öppettiderna har också minskat på svinnet, då åtgången blivit mer stabil har också svinnet minskat, säger Keskos ansvarschef Timo Jäske.
De fria öppettiderna har också minskat på svinnet, då åtgången blivit mer stabil har också svinnet minskat.― Timo Jäske, Keskos ansvarschef.
För att minska på matsvinnet i S-butikerna rabattmärker S-gruppen varor då slutet på försäljningsperioden närmar sig, berättar Mika Lyytikäinen. I vissa butiker har varorna med röd lapp sålts med en rabatt på 60 procent efter klockan 21.
Den dåliga stämpeln på reamärkta livsmedel verkar ha försvunnit.― Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare på Naturresursinstitutet.
Under hösten kommer den sena kvällsrabatten att utvidgas till hela landet men regionhandelslagen kommer själva att besluta i vilka butiker och under vilken tid rabatten tas i bruk.
– Vi säljer årligen 50 miljoner produkter som är märkta med röda lappar, vilket är ett effektivt sätt att minska på matsvinnet, säger Lyytikäinen.
Bröd utgör en stor del av svinnet samtidigt som många välgörenhetsorganisationer ibland får in så mycket bröd att de inte kan ta emot mer.brödleverans i citymarket i borgåBild: Yle/Stefan Härusbrödleverans
Enligt Juha-Matti Katajajuuri har rödmärkta produkter som närmar sig bäst-före-datumet blivit allt mer populärt bland kunderna.
– Människor köper de här varorna och att köpa produkter med nedsatt pris ses som något positivt, den dåliga stämpeln på reamärkta livsmedel verkar ha försvunnit.
Röda lappar och välgörenhet
De fria öppettiderna har också minskat svinnet i S-gruppens butiker, enligt Lyytikäinen.
– Öppettiderna har minskat på svinnet, speciellt vid högtider. Då vi tidigare tog in stora volymer livsmedel inför julen och påsken blev många varor kvar på hyllorna då butikerna tvingades stänga över helgerna.
Förutom röda lappar arbetar S-gruppen mot svinn genom trendbaserade prognoser och försöker uppmuntra kunder att tänka på matsvinnet genom att påminna om att planera inköpslistorna.
Båda dagligvarukedjorna donerar också svinnmat till organisationer.
Enligt en enkät som Kesko skickat till sina handlare samarbetar cirka 90 procent av K-butikerna med någon lokal välgörenhetsorganisation.
I fjol delade K-butikerna ut över 8 000 ton livsmedel till olika mathjälpsorganisationer, vilket var en ökning på 1 800 ton jämfört med år 2015.
I vissa fall meddelar organisationerna att de får in så mycket bröd att de inte kan ta emot mer.― Mika Lyytikäinen, planeringschef på S-gruppen.
Enligt S-gruppens Lyytikäinen går de produkter som inte säljs i första hand till olika mathjälpsorganisationer. Sammanlagt donerar 700 S-butiker livsmedel till 400 olika organisationer.
– Nästan alla våra butiker donerar till organisationer. I vissa fall meddelar organisationerna att de får in så mycket bröd att de inte kan ta emot mer. Produkter som inte doneras till organisationer går till framställning av bioetanol eller annan bioenergi.
Bröd delas ut av en hjälporganisation i Åbo.En hög med bröd som delas ut till behövande.Bild: Yle/Adrian Pereraåbo gatumission
Även Kesko använder oätbart bioavfall för att producera biogas. Kesko samarbetar med Gasum, Myllyn Paras och Wursti och biogasen används för att tillverka nya Pirkka-produkter. Då man återvinner bioavfallet till biogas för att tillverka nya Pirkka-produkter minskar koldioxidutsläppen med 380 ton i året, enligt Kesko.
Ruohonjuuri jobbar också med prognoser och samarbetar med välgörenhetsorganisationer som tar emot produkter från butiken.
– Till vår uppgift hör också att jobba med att informera våra kunder om matsvinn och att produkter som passerat bäst före-datumet inte automatiskt blir oanvändbara, att det gäller att lite på sina sinnen. Jag tror också att folk överlag är mer medvetna om det nuförtiden, säger Johanna Koskinen.
Bäst före istället för sista förbrukningsdag på vissa produkter?
Livsmedelsindustrin utgår från lagstiftningen då de anger bäst före- och sista förbrukningsdagarna på livsmedelsprodukter.
I vissa produkter kunde bäst före-datumet ändå vara tillräckligt, enligt Katajajuuri. Det skulle innebära att anmärkningen om sista förbrukningsdagen endast skulle finnas på produkter som skulle vara direkt hälsofarliga om de förbrukas efter datumet.
När det gäller anmärkningarna om bäst före-datum säger Lyytikäinen att det gamla knepet om att titta, lukta och smaka på produkten som passerat utgångsdatumet blivit mer ovanligt.
– Finländarna litar väldigt mycket på datumen på förpackningarna och i Finland används till exempel anmärkningen sista förbrukningsdag mycket flitigare än i Sverige.
Ruohonjuuri har enligt Johanna Koskinen däremot inga problem med produkter som passerat sista förbrukningsdag, eftersom de inte säljer kött eller fisk.
Evira: "Datummärkningarna är inte slumpmässiga"
De produkter som i Finland måste ha en anmärkning om sista förbrukningsdag är enligt livsmedelsverket Evira produkter som lätt blir förskämda, till exempel färsk fisk, opastöriserade mjölkprodukter och oupphettade köttprodukter.
Men enligt Lyytikäinen får även färdigmaten den stämpeln, även om det inte alltid skulle vara nödvändigt att märka dem med sista förbrukningsdag då man följer Eviras riktlinjer.
Enligt Lyytikäinen blir det då redan följande dag omöjligt för hjälporganisationer att ta emot färdigmaten om de inte tillagar maten på nytt genom upphettning.
Färdigmaten kan inte ges till hjälporganisationer följande dag om de inte tillagar maten på nytt genom uppvärmning, enligt S-gruppens planeringschef Mika Lyytikäinen.Help your selfBild: Yle/ Bubi Asplundlivsmedelsbutik
Överinspektör Tuulikki Lehto på Evira säger att det är tillverkaren som ansvarar för att produkterna märks med bäst före- eller sista förbrukningsdag och att datumanmärkningarna måste följa den lagstiftning som finns inom området.
– Lagstiftningens uppgift är att försäkra konsumenterna om att produkten är säker och att anmärkningarna inte vilseleder. De ska vara tydliga och datumanmärkningarna är inget som man slumpmässigt lägger på produkterna.
Om produkten har anmärkningen sista förbrukningsdag finns det en befogad orsak att märka produkten med just sista förbrukningsdag.― Tuulikki Lehto, överinspektör på livsmedelsverket Evira.
Det är en mängd faktorer som påverkar hur länge en livsmedelsprodukt går att använda. Lehto nämner som exempel förpackningsteknologi, produktens konsistens och hur produkten är tillverkad.
– Det handlar om riskbedömning. Om produkten har anmärkningen sista förbrukningsdag finns det en befogad orsak att märka produkten med just sista förbrukningsdag.
Riksdagen utreder för tillfället om det finns behov av en förnyelse i datummärkningarna på en del livsmedel för att minska på matsvinnet.
Utredningen baseras på ett betänkande från Jord- och skogsbruksministeriet som funderat på olika åtgärder för att minska matsvinnet i Finland.
– Produkter kan givetvis produceras på olika sätt och det är bra att saken diskuteras, säger Lehto.
Överblivna råvaror blir till lunch och nya butiker säljer svinn billigt: Både företag och organisationer vill minska på svinnet i Finland som årligen uppgår till hundratals miljoner kilogram.
Överblivna råvaror blir till lunch och nya butiker säljer svinn billigt: Både företag och organisationer vill minska på svinnet i Finland som årligen uppgår till hundratals miljoner kilogram.
Mängden matsvinn i Finland är årligen 400-500 miljoner kilo, enligt Naturresursinstitutet Luke. Samtidigt ökar mängden företag och organisationer som vill minska på mängden svinn på nya sätt: Loop bjuder på svinnlunch, Wefood ska öppna en matsvinnsbutik och Fiksuruoka samt Matsmart säljer svinnvaror på nätet.
Helsingforsrestaurangen Loop, Kyrkans utlandshjälps matbutik Wefood samt nätbutikerna Fiksuruoka och Matsmart är en del av den trend som vill minska på mängden matsvinn i Finland.
I Lappviken i Helsingfors har Loop, Finlands första matsvinnsrestaurang, bjudit på lunch, brunch och middag sedan 2016. Framtiden för den icke-vinstdrivna restaurangen är ändå osäker eftersom Helsingfors stad försöker sälja lokalerna där restaurangen finns i dag.
Loop tar dagligen in cirka 500-600 kilogram livsmedel, vilket motsvarar vikten på en vuxen isbjörn.― Johanna Kohvakka, projektchef på restaurangen Loop.
Projektchefen Johanna Kohvakka säger att Loop i dag samarbetar med ett tiotal butiker och livsmedelsproducenter.
– Loop tar dagligen in cirka 500-600 kilogram livsmedel, vilket motsvarar vikten på en vuxen isbjörn. Årligen handlar det om cirka 70 000 kilogram livsmedel som Loop tar emot för att tillaga maten av.
Under restaurangens första verksamhetsår räknar Kohvakka att man sparat in 150 000 kilogram koldioxid, vilket motsvarar 930 000 kilometer körda med bil – eller två och en halv gång till månen och tillbaka om man kunde ta bilen till månen.
Wefood ska sälja varor 30-50 procent billigare än i butikerna
En annan organisation som vill vara med och minska på matsvinnet är Kyrkans utlandshjälp, som kommer att starta matsvinnsbutiken Wefood.
Konceptet kommer från danska DanChurchAid som startade butiken år 2016 i Köpenhamn. Enligt planerna ska butiken öppnas i Helsingforsregionen ännu i år.
– För tillfället söker vi lokaler och förhandlar med olika butikskedjor och restauranger för att kartlägga samarbetsmöjligheter. Vi har också en gräsrotsfinansiering på gång där vi säljer virtuella aktier som stöder projektet. Hittills har vi sålt sammanlagt 1243 stycken, säger projektchef Else Hukkanen.
Wefood kommer att sälja både livsmedel och hygienprodukter med priser som är cirka 30-50 procent lägre än ursprungspriserna. I Danmark har kundunderlaget varit brett och Hukkanen tror att samma sak gäller i Finland.
– Det är väldigt många som är intresserade av att köpa svinnprodukter. I Danmark har till exempel studerande, låginkomsttagare och miljömedvetna personer hittat till butiken, men jag tror att konceptet tilltalar ännu fler.
I Köpenhamn har Wefood blivit en succé och kommer inom kort att öppna en tredje butik i Århus. I Köpenhamn finns redan två butiker och cirka 50 000 personer har besökt dem under det senaste året.
I Danmark har till exempel studerande, låginkomsttagare och miljömedvetna personer hittat till butiken, men jag tror att konceptet tilltalar ännu fler.― Else Hukkanen, projektchef på Wefood.
Hukkanen säger att utbudet i butiken i Finland kommer att vara varierande men basprodukterna kommer att bestå av frukter och grönsaker, torrvaror, bröd och hygienprodukter.
– Vi tror också att de kunder som handlar hos oss inte kommer till Wefood för att köpa allt de behöver, utan att de köper vissa produkter hos oss för att sedan gå till en vanlig butik för att köpa resten.
Finlands och EU-kommissionens mål är att matsvinnet ska minskas med hälften fram till år 2030, och Hukkanen tror att matsvinnsbutiker kommer att bli allt vanligare i Finland i framtiden.
– Det är bra om det kommer flera aktörer och olika alternativ. De behövs i Finland för att minska på den stora mängden matsvinn vi har i dag.
De vinster som butiken gör kommer att gå till att finansiera verksamheten hos Kyrkans utlandshjälp.
Svinnbutikerna öppnar sina virtuella dörrar i Finland
Under sommaren har även den svenska nätbutiken Matsmart lanserats i Finland. Butikens affärsidé är att minska på matsvinnet genom att köpa upp partier av torrvaror och hygienprodukter som blivit kvar i lagren eller som närmar sig bäst före-datumet för att sedan sälja dem billigt till konsumenter.
Nätvaruhandlarna Fiksuruoka och Matsmart köper upp överblivna partier från producenter, importörer och partihandeln för att sedan sälja varorna billigare till konsumenter på nätet.Lagerlokal med varor förpackade i pappkartonger på olika hyllplan ovanför varandra.Bild: Mostphotos/Jose Angel Astorlagerutrymmen,lager (byggnader)
Men innan Matsmart kom till Finland hade den finländska nätbutiken Fiksuruoka med samma affärsidé redan öppnat sina virtuella dörrar under hösten 2016. Butiken säljer överblivna torrvaror och hygienprodukter från producenter, importörer och partihandeln med 20-90 procent lägre priser än i butikerna.
– Vår affärsidé grundar sig på att köpa upp överblivna partier torrvaror som inte annars skulle bli sålda och sedan sälja dem till konsumenter i vår nätbutik. Vi köper upp partier från många olika leverantörer och hittills har vi sålt allt som vi köpt upp, säger vd:n Juhani Järvensivu som tillsammans med grundaren Richard Lindroos sköter företaget.
Järvensivu studerar industriell ekonomi vid Aalto-universitetet och Lindroos är diplomingenjör.
Både Wefood och svinnbutikerna på nätet kommer att sälja hygienprodukter. De sålda hygienprodukterna som hamnar i svinnbutiker kan till exempel vara partier som inte blivit sålda eller att tillverkaren bytt förpackningen och inte längre vill sälja varorna i en vanlig butik.Omärkta tvål- och schampoflaskor i olika färger står radade på hyllor.Bild: Mostphotos/ttattyminuthandel,varuhus,butik,kosmetiska produkter,hygien (renlighet),tvål,Schampo,hygienprodukter
Enligt Järvensivu vill företaget minska på matsvinnet och samtidigt se till att redan tillverkade produkter inte går till spillo.
– Dels handlar det om att leverantören blir av med överblivna produkter och dels om att konsumenter kan köpa billiga varor och samtidigt minska på svinnet.
Efterfrågan har också varit stor och enligt Järvensivu har företaget tredubblat sin försäljning under sommaren.
Om man slänger användbara produkter har en enorm energimängd använts helt i onödan. ― Juhani Järvensivu, vd på Fiksuruoka.
Produkterna som säljs på nätbutiken består inte enbart av produkter som närmar sig bäst före-datum: en orsak till att leverantörer vill bli av med produkter är att förpackningen bytts ut och att produkten därför tagits ur försäljning från vanliga butiker.
– En annan orsak är att konsumtionsprognosen slagit fel och att butikerna köpt upp ett stort parti som sedan inte säljer.
Järvensivu anser att det är viktigt att minska på svinnet och tror att det inte enbart räcker med att välgörenhetsorganisationer tar hand om svinnet.
– För att minska på svinnet i samhället behövs också företag. Det är jätteviktigt att minska på svinnet med tanke på hur mycket energi som används och den mängd utsläpp som tillkommer när man framställer livsmedel och andra varor. Om man slänger användbara produkter har en enorm energimängd använts helt i onödan.
För att minska på svinnet i samhället behövs också företag.― Juhani Järvensivu, vd på Fiksuruoka.
Järvensivu säger också att finländare blivit mer medvetna om matsvinn och nämner som exempel olika matsvinnsfestivaler som ordnas samt att ämnet fått mer synlighet överlag. Han är också positivt inställd till konkurrenten Matsmart.
– Vi arbetar båda för samma sak och det är bra att matsvinn får synlighet. Det blir också lättare då vi inte är en ensamma om att försöka ändra på konsumtionsvanorna.
Även Johanna Kohvakka på restaurangen Loop har märkt att finländarna blivit mer uppmärksamma på
att produkter som passerat bäst före-datumet ofta går att äta och att det gäller att lukta och smaka på produkterna.
– Finländarna litar på auktoriteter, men har också börjat inse att bäst före inte är samma sak som sista förbrukningsdag, då man ska vara mer uppmärksam.
Skönhetsskadade morötter serveras på Loop
Maten på Loop görs av till exempel skönhetsskadade grönsaker eller tofu av B-kvalitet som inte kan säljas i butiker till fullt pris på grund av sitt utseende.
Maten på Loop är till största delen växtbaserad.
– De produkter som vi använder är sådana som butikerna inte får sålda, till exempel fula morötter eller sallad med ett brunt blad. Men de funkar alldeles utmärkt till matlagning.
Skönhetsskadade morötter kan vara en ingrediens i Loops mat.MorötterBild: YLE Bildtjänst Arja Lento.smältpunkt
”Är maten verkligen gjord på svinn?” Den frågan är enligt Kohvakka den vanligaste som uttalas av kunderna då de besöker restaurangen och ser salladsbuffén gjord på svinn.
Hon har även själv funderat på mängden mat som slängs.
– Jag har även själv blivit förvånad över mängden mat som slängs och går till spillo. Om man hemma har sallad med ett brunt blad tar man bara bort det ruttna bladet och använder resten, men i butiken tänker vi på ett annat sätt och låter bli att köpa grönsaker som inte är helt perfekta.
Fula frukter tilltalar inte alla butikskunder.Kantstötta äppel i en låda.Bild: Yle/Smältpunkt/Louise Bergmanfrukt
I Loops kök arbetar utbildade kockar som skapar nya maträtter varje dag, beroende på vad som kommer in.
– Det blir en utmaning för kockarna varje dag, eftersom man inte i förväg vet vilka produkter vi får in och vår köksmästare Pauli Hakala har gjort ett jättebra jobb. Vi har bra kockar som kan ta utmaningen och framställa god och vacker mat av svinnprodukter.
70 procent av de livsmedel som Loop dagligen får in ges vidare till välgörenhet efter att kockarna valt ut de ingredienser de vill använda. Sammanlagt samarbetar Loop med ett tjugotal organisationer, som jobbar med bland annat bostadslösa och personer som rehabiliteras efter rusmedelsmissbruk.
Förra året fick vi stöd av EU:s socialfond för att sysselsätta personer som har svårt att hitta jobb, till exempel arbetslösa ungdomar och personer med invandrarbakgrund.― Johanna Kohvakka, projektchef på restaurangen Loop.
Förutom att tillaga mat av svinnprodukter anställer restaurangen personer som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Förra året fick vi stöd av EU:s socialfond för att sysselsätta personer som har svårt att hitta jobb, till exempel arbetslösa ungdomar och personer med invandrarbakgrund. För dem är det största hindret oftast att hitta ett första jobb, och det har vi kunnat erbjuda. Nu får vi inte längre EU-stödet men vi kommer fortfarande att försöka anställa dessa personer.
En lunchtallrik på Loop.En portion mat i matsvinnsrestaurangen Loop.Bild: Hävikkiravintola Loop.svinnrestaurang
Verksamheten har enligt Kohvakka gått bra, speciellt eftersom Lappviken är ett populärt friluftsområde. Restaurangen bedriver även en cateringservice, där kunderna består av företag som vill profilera sig inom hållbar utveckling.
Även om matbutiker har ett stort matsvinn är det ändå i hemmen som problemet är störst.
– Jag har själv ändrat mina konsumtionsvanor och har exempelvis börjat med att frysa bröd och bara tina upp det jag använder och givetvis tänka på att inte köpa för mycket. Några gånger per år följer jag kampanjen #kaapittyhjäksi och låter bli att gå till butiken under en vecka. Då äter jag den mat som jag redan har i skåpen och i frysen.
De två stora dagligvarukedjorna i Finland, S-gruppen och Kesko, har ett årligt livsmedelssvinn på tiotusentals ton och kedjorna har tagit till olika åtgärder för att minska svinnet. Men jämfört med de två stora kedjorna sticker den lilla ekokedjan Ruohonjuuri ut med sitt nollsvinn.
Sommarens troligen kraftigaste åskväder drog in över sydkusten på lördag kväll. På söndag morgon var drygt 10 000 människor fortfarande utan el i södra Finland. I sydvästra Finland märktes ovädret knappt alls.
Enligt Meteorologiska institutets jourhavande meteorolog Hannu Valta, trodde man att ovädret skulle ta en västligare rutt då det nådde Finland, men istället drog det mera österut.
Inga blixtrar i Egentliga Finland.BlixtnedslagBild: Alexander Granholmväderfenomen
I sydvästra Finland rapporteras inga elavbrott. Inte heller sjöbevakningen rapporterar om incidenter till sjöss och de utomhusevenemang så som triathlontävlingen Challenge Turku samt festivalen Aura Fest stördes inte av dåligt väder på lördag.
I Nyland lämnade ovädret efter sig förstörelse. Hundratals utryckningar följde i stormens spår och räddningstjänsten överbelastades under lördagskvällen.
Träd som fallit i södra Haga i Helsingfors.Träd som fallit i ovädret i Södra Haga, Helsingfors12.8.2017Bild: Yle / Anneli Holmbergträd,Södra Haga,Helsingfors,storm
Trafikverket fick anmälningar om otaliga träd som fallit över körbanor och om föremål som vinden rivit loss. Takplåtar slets loss på olika håll i Helsingfors.
Ovädret rörde sig med en hastighet på 100 kilometer i timmen och nådde Finland i trakterna av Hangö, Rosala, Tvärminne och Raseborg.
Vid 19-tiden fortsatte ovädret mot huvudstadsregionen där regnet öste ner med full kraft.
Vid Meteorologiska institutet uppger man att det utanför Helsingfors uppmätts vindstyrkor på 32,5 m/s i byarna.
På Utö i Åbolands skärgård överskred vindstyrkan inte 8 m/s i går.
Enligt Yles meteorolog Kerttu Kotakorpi nådde ovädret Borgåtrakten strax före klockan 20, och drog snabbt österut. Vid 22-23-tiden stod Kotka och Villmanstrand i tur.
Enligt Kotakorpi kan regnområdet sträcka sig ända till Joensuu.
- Åskfronten visar inga tecken på att försvagas då den rör sig vidare. Där finns mycket energi, konstaterar Kotakorpi.
Det kraftfulla ovädret väntas ta sig över östgränsen under morgontimmarna.
VR uppger att det i fjärrtågstrafiken förekommer förseningar på upp till en timme. Tågen försenas bland annat i Villmanstrands-, Lahtis- och Kouvolatrakten. Tågen mellan S:t Michel och Kouvola försenas med fem till femton minuter.
Tågen mellan Luumäki och Lauritsala i Södra Karelen kan vara försenade mellan en till tre timmar.
En del av avgångarna är inställda och en del avgångar kommer att ersättas med bussar.
En del av avgångarna på ringbanan till Helsingfors-Vandra flygplats har också ställts in under dagen på grund av reparationer och röjning efter stormen.
Trafikverket uppgav på förmiddagen att I- och P-tågen till flygplatsen går två gånger i timmen.
Elfelen på ringbanan är enligt Trafikverket nu åtgärdade och trafiken väntas löpa normalt om cirka en timme.
Det är ännu oklart när problemen med fjärrtågstrafiken kommer att vara åtgärdade.
Tågavgångar blev inställda under lördagskvällen i Helsingfors efter stormen Kiira.Avgångstidtabeller på helsingfors järnvägsstation med inställda avgångar på grund av reparationsarbeten efter stormen.Bild: Lehtikuvastorm,tåg,tågtrafik,VR,Helsingfors,Kiira,helsingfors järnvägsstation
Artikeln uppdaterad klockan 16.40 med ny information om reparationerna.
Har du alltid konstruerat dina lösenord enligt gamla rekommendationer om att lösenordet ska innehålla flera siffror, specialtecken och stora bokstäver? Då har du gjort det alldeles i onödan.
Mannen som skapade den här standarden för nästan 15 år sedan medger nu att de gamla reglerna i praktiken är värdelösa.
IT-experten Bill Burr, som tidigare var chef för National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA, har tagit avstånd från sina gamla rekommendationer.
Burr skissade år 2003 upp en åtta sidor lång guide i vilken han redogjorde för hur man skapar säkra lösenord. Hans dokument har länge använts som direktiv för hur lösenord ska skapas för allt från e-postkonton till nätbanksinloggningar.
Reglerna om att man bör använda många specialtecken och siffror härstammar alltså ursprungligen från Burrs dokument.
Specialtecken kan göra lösenord sårbara
Men Bill Burr var inte någon säkerhetsexpert och visste de facto inte särskilt mycket om hur lösenord fungerade när han skrev manualen.
Den nu 72-åriga pensionären Burr har i färska intervjuer bett om ursäkt för sina tidigare råd och rekommendationer.
Burr medgav nyligen i en intervju för The Wall Street Journal att hans anvisningar om säkra lösenord till stor del grundade sig på ett policydokument från 1980-talet, före webben ens fanns. Burr säger att han var inne på fel spår i sina gamla rekommendationer.
Det har senare visat sig att ett lösenord som TILLEXEMPELDETHÄR är mycket svårare att knäcka än 40&987!*LO#95 eller ett dylikt ”nonsenslösenord” med ett hopkok av olika specialtecken.
- Det är bättre att ha lite längre lösenord, med riktiga meningar som man kommer ihåg istället för en massa roliga tecken, säger Bill Burr till CBS News.
Enligt en forskare vid Microsoft använder mänskligheten en tid motsvarande över 1 300 år varje dag till att skriva in lösenord.
Längden på lösenordet avgörande
Cybersäkerhetsexperten Jani Kirmanen håller med om att korta lösenord med många specialtecken inte längre är att föredra.
- Det viktigaste är att använda lösenord som är så långa som möjligt, minst 20 tecken, säger Kirmanen.
Om man har ett lösenord på under 10 tecken så har det ingen skillnad hur många specialtecken man använt, enligt Kirmanen.
- Det är endast längden på lösenordet som är avgörande och som gör det svårare för en dator att knäcka lösenordet.
Enligt Kirmanen är det ett problem att det fortfarande finns nätbanker och andra tjänster där det inte går att välja ett längre lösenord, eftersom teckenmängden för lösenordet är begränsat.
Det är bättre att ha lite längre lösenord med riktiga meningar som man kommer ihåg― Bill Blurr, tidigare chef för National Institute of Standards and Technology
Han påminner också om att det är viktigt att ha skilda lösenord för olika tjänster, till exempel jobbmejlen, den privata e-postadressen, Facebook och så vidare.
Hellre lösenmening än lösenord
Enligt Jani Kirmanen är det betydligt lättare för oss att komma ihåg hela fraser än enskilda ord och ett hopkok av specialtecken.
- Jag tycker vi borde använda lösenmeningar istället för lösenord.
Han rekommenderar att välja lösenord som har något med just den tjänsten att göra som man håller på att skapa ett lösenord för, då kommer man lättare ihåg det.
Bättre att använda meningar än enskilda ord och specialtecken i lösenord.Grafik som föreställer en person som skriver in en mening som lösenord i datorn.Bild: Sebastian Dahlströmdatasäkerhet,lösenord
- Ifall man till exempel använder Twitter för att följa med fotbollsevenemang kunde man använda lösenordet TWITTERISMYFAVORITEPLACETOFOLLOWFOOTBALLEVENTS (översättning: Twitter är min favoritplats för att följa med fotbollsevenemang).
Onödigt att byta lösenord ofta
Enligt Jani Kirmanen finns det inte någon absolut regel för hur ofta man borde byta lösenord. Det viktiga är att man väljer ett bra och tillräckligt långt lösenord från första början.
- Ifall man byter lösenord alltför ofta kan det leda till att lösenorden bara blir sämre.
Jag tycker vi borde använda lösenmeningar istället för lösenord― Jani Kirmanen, cybersäkerhetsexpert
Men det är skäl att byta lösenord senast när man hör om en cybersäkerhetsattack. Till exempel tjänsterna Linkedin och Dropbox drabbades av omfattande cybersäkerhetsattacker ifjol där tiotals miljoner lösenord läcktes.
- Det är förvånansvärt vanligt att folk fortsätter använda sina gamla lösenord också efter den här typen av läckor, säger Kirmanen.
Men tillbaka till Bill Burr och hans ånger. Allt kan man inte skylla enbart på honom. I början av 2000-talet fanns det väldigt lite forskning om lösenord och datasäkerhet till hands.
- Jag kunde ha gjort ett bättre jobb med att lista ut de saker som vi nu vet, ursäktar sig Burr till CBS News.
Cybersäkerhetsexperten Jani Kirmanen påminner ändå om att ett bra lösenord inte är ett absolut skydd mot alla cybersäkerhetshot i dagens komplicerade värld.
Skoleleverna borde börja läsa språk redan i ettan, anser Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson i en insändare till tidningen Pohjalainen.
Henriksson skriver att en jämlik skola gagnar hela samhället, men framför allt språkundervisningen splittrar samhället både geografiskt och socioekonomiskt.
Det sker redan i början av skoltiden, enligt Henriksson, som konstaterar att det är i huvudsak högutbildade föräldrars barn som läser flera språk i skolan.
"Uppfostrar blivande vuxna"
Förutom språkundervisningen, tar Henriksson upp digitaliseringen i skolan och sociala medier, samt de utmaningar som följer med.
För barnen är det också viktigt att mediefostran blir en väsentlig del av grundutbildningen.
Samtidigt måste man komma ihåg att baskunskaper som att kunna läsa, skriva och räkna är en central del av allmänbildningen trots att samhället förändras, skriver Henriksson vidare.
Elever jobbar vid sina pulpeter i klassrummet.Bild: MostphotosiPad,elever,skolelever,Klass,Skola (vattendrag)
Föräldrarna har en minst lika stor betydelse för barnens uppfostran som skolan har.
Henriksson vill se närvarande och stöttande föräldrar.
- Vi uppfostrar inte bara barn, utan också blivande vuxna.
Vare sig det är frågan om inlärningssvårigheter, nätmobbning eller andra problem, måste vi garantera det tryggaste, rättvisaste och bästa möjliga stödet och den bästa utbildningen, tillägger Henriksson.
Att Finland har den bästa skolan och den bästa skolmiljön i världen borde fortfarande vara målet.
