93 personer sägs upp från Institutet för hälsa och välfärd, THL. Det är resultatet av THL:s samarbetsförhandlingar som nu avslutats.
Totalt kommer 219 personer att lämna institutet. De som inte sägs upp har tidsbundna kontrakt som löper ut eller så pensioneras de.
THL har tvingats att göra sig av med 184 årsverken eftersom institutets finansiering minskar med 9,8 miljoner år 2017 och 2018.
Enligt generaldirektör Juhani Eskola anpassas THL nu till statens omfattande nedskärningar och de nya uppgifter som kommer med social- och hälsovårdsreformen.
Under 2013 och 2014 gick THL genom tre samarbetsförhandlingar. Under de åren minskade personalen med över 200 anställda.
JHL uttrycker oro
Vid de offentligt anställdas förbund JHL är man oroliga över THL:s framtid.
JHL kräver att regeringen tar ansvar för de uppsagda vid institutet så att de har bra förutsättningar att sysselsättas på annat håll.
JHL kritserar också regeringspartierna för att skära i institutets finansiering – trots att samma partier sade sig vara emot de förra nedskärningarna då de satt i opposition.
JHL kräver också att regeringen utvärderar finansieringsmodellen och räddar den offentliga forskningen från större skador.
Fotbollsspelaren Felicia Wasström från Tenala debuterade i U16-flickornas landslag i början av maj. Eftersom hon till vardags spelar i FC Halikko nära Salo blir resorna till träningspassen långa. Hon kör dem delvis med moped.
Felicia Wasström spelade för första gången i U16-landslaget 6:e maj. Hon kom in som bytesspelare i matchen mot Ryssland i Eerikkilä.
Hon säger att det var roligt att få komma på plan i matchen.
- Man väntar på att få komma på plan, för man kan inte hjälpa laget när man sitter på bänken, säger Felicia Wasström.
Hon säger att hon var väldigt nervös.
- Men, jag spelar ju fotboll för att jag tycker om det, så jag sprang in på planen och tänkte så.
Finland vann matchen med siffrorna 4-0.
Två mål mot Island
Redan i sin andra landskamp två dagar senare gjorde hon två mål. Den matchen spelade Finland mot Island och vann med 4-2.
Tenalatjejen Felicia Wasström spelar fotboll i U16-landslaget.Felicia Wasström spelar fotboll i U16-landslaget.Bild: Yle/ Christopher Marinsfc halikko,felicia wasström,fotboll,fotbollsspelare,landslag (grupper),Raseborg,Tenala,Västnyland,wasström felicia
- Det kändes jätte bra att göra mål. Min uppgift som anfallare är att göra mål.
Sin tredje landskamp inledde Wasström igen på avbytarbänken. I matchen mot Sverige fick hon också speltid. I den matchen blev det stryk mot Sverige med 1-2.
Marko Saloranta, coachen för U16-landslaget, upptäckte Felicia Wasströms talang på ett distriktsläger sommaren 2015.
- På det lägret blev jag invald i ett all starslag och den vägen började det sedan.
Huruvida Felicia Wasström är med i det U16-landslag som i månadsskiftet deltar i de öppna nordiska mästerskapen i Norge, vet hon ännu inte.
- Jag ska träna hårt och spela så bra som möjligt de här sex veckorna för att få vara med.
Målmedveten tjej
Felicia Wasström är 16 år gammal och reser dagligen från hemmet i Tenala till träningarna i Salo. Avståndet är över 40 kilometer i ena riktningen.
Redan det berättar om hurdan hennes inställning till fotbollen och hur målmedveten hon är.
- Ibland kör någon av mina nära mig till och från träningspassen och det är jag väldigt tacksam för.
Ibland kör hon med mopeden till Bjärnå och åker buss därifrån. Någon gång tar hon mopeden till Karis och åker därifrån med tåg.
Tenalatjejen vill framåt i sin fotbollskarriär. Det är också den främsta orsaken varför hon i tiderna bytte FC Västnyland mot FC Halikko.
- Jag fick höra av distriktstränarna att jag måste byta lag om jag vill gå framåt. De sade att jag måste gå till ett lag där jag kommer någon vart.
Hon säger att hennes lag i FC Västnyland nog tränade och att det var roligt, men nivån var helt enkelt inte den rätta för henne.
Österbotten i höst
I höst byter Felicia Wasström klubb igen. Hon kommer nämligen att inleda gymnasiestudier i Vörå idrottsgymnasium.
- Jag vet inte ännu i vilken klubb jag ska spela efter flytten.
FC Halikkos flicklag spelar i B-flickornas FM-serie. Laget är ett kombinerat lag med flickor från Salotrakten och från Vandaklubben Tikkurilan Palloseura.
- Standarden på B-flickornas FM-serie är bättre än jag trodde.
Felicia Wasström vill komma långt som fotbollsspelare.
- Damlandslaget är min målsättning. Jag skulle helst fara utomlands för att spela fotboll, men först ska jag nog spela här, säger hon.
Världsnaturfonden i Finland utlyste för en vecka sedan en namntävling för att hitta ett namn åt en saimenvikare, som har blivit känd tack vare WWF:s kamera som i direktsändning filmar en klippa där vikaren ofta gillar att ligga.
Dessvärre är klippan ofta tom, och åskådarna uppmanas beväpna sig med tålamod och vänta på att saimenvikaren dyker upp.
Den som faktiskt lyckas se saimenvikaren vila på stenen uppmanas tala om det också för andra via hashtaggen #norppalive.
Allmänheten fick skicka in förslag på namn åt saimenvikaren, av förslagen valde man sedan ut fem som gick till final. Namnet Pullervo fick 4 537 röster, Sulo fick 3 031 röster, Severi 1 1887, Saimo 1 090 och Aarre fick 747 röster.
Saimenvikarna fick i år rekordmånga kutar. Enligt botaxeringar föddes 79 kutar, av dem bara 4 döda. Det betyder att hela 75 nya utrotningshotade små saimenvikare kommer att simma omkring i Saimen.
Miljöministeriet har som målsättning att det ska finnas 400 saimenvikare år 2025.
Polisen vill fortsättningsvis ha tips gällande knivhuggningen, som skedde i Åbo centrum sent på valborgsmässoafton.
Polisen har nu publicerat bilder på personer som misstänks ha med överfallet att göra. Man vill ha tips om personerna på bilden och om var de finns.
Knivhuggningen skedde nära Åbo stadshus på Auragatan 2 klockan 23.50 den 30 april, där det enligt polisen uppstod ett gräl och handgemäng mellan ett ungt par och två mörkhyade män.
En ljushårig ung man, 165-170 cm lång, knivhögg flera gånger de två männen. Offren fick livshotande skador och fallet utreds som dråpförsök.
Det unga paret sprang sedan från brottsplatsen.
Polisen ber ögonvittnen och andra som vet något om fallet att kontakta polisen på telefonnumret 050-349 8995.
Busstrafiken i Åboregionen fungerar bra just nu - det anser både kommunerna och Egentliga Finlands förbund.
Kommunerna i Åboregionen är oroliga för regeringens förslag på att skapa mer konkurrens.
Kollektivtrafiken och taxitrafiken i Åboregionen diskuteras i dag både vid landskapsstyrelsen och vid Åbo stadsstyrelse.
Trafikplanerare Mari Sinn vid Egentliga Finlands förbund anser att det finns stora risker om man börjar tävla om biljettintäkter på de mest lönsamma bussrutterna på marknadens villkor.
- Om biljettintäkterna minskar är det svårare att ordna högklassig kollektivtrafik speciellt på mindre populära rutter samt kvällstid och under veckoslut, säger Sinn.
Antalet passagerare ökade med 20 procent under det första året som Föli togs i bruk, alltså mellan sommaren 2014 och sommaren 2015.
Tre personer i gruvbolaget Talvivaaras ledning åtalas för informationsbrott.
Till dessa personer hör bolagets långvariga vd Pekka Perä. Utöver Perä misstänks Talvivaaras ekonomidirektör Saila Miettinen-Lähde och tidigare vd:n Harri Natunen.
Åtalspunkterna gäller bland annat osanna uppgifter som getts om produktionsprognoserna för nickel.
Uppgifterna har getts i samband i med att man informerat om bokslut. Prognoserna anses inte ha varit realistiska.
De misstänkta brotten har ägt rum åren 2011-2013.
De misstänkta personerna har förnekat att de skulle ha gjort sig skyldiga till brott.
Billnäsbon Matias Kaihovirta belönas för sin doktorsavhandling Oroliga inför framtiden där han studerat bruksarbetarnas politiska agerande i Billnäs åren 1900 till 1920.
Han får statsrådet Mauritz Hallbergs pris för främsta vetenskapliga verk på svenska i Finland år 2015 tillsammans med Anna Sibelius-Möller. Det är Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) som delar ut priset och har gjort det sedan år 1920.
Kaihovirta tar upp det nationella trauma som kriget 1918 orsakade, sett ur bruksarbetarnas perspektiv.
Åren 1901, 1905-1906 och 1917-1918 gjorde nämligen bruksarbetarna i Billnäs uppror mot bruksledningen och den lokala makten. Det annars lugna brukssamhället drabbades av konfrontationer som ledde till uppsägningar, vräkning av arbetarfamiljer och till och med till att 54 bruksarbetare miste livet till följd av uppror.
Drar paralleller till idag
Matias Kaihovirta behandlar vanliga människors vardag och deras politiska föreställningar om samhället och också den svåra och långa övergången till en ny vardag efter kriget 1918. Det kunde gälla allt från ett bråk om prästens lön till bristvaran potatis.
Han har samtidigt dragit paralleller till dagens samhälle och pekar på en oro inför framtiden som ett gemensamt drag.
Billnäs bruk idag.Stora smedjan i Billnäs bruk. Bild: Yle/Minna Almarkbillnäs,billnäs bruk,bruk,bruksmiljö,raseborg,stora smedjan,västnyland
- Kan olika former av folkligt politiskt agerande förstås som uttryck för att allt flera idag, liksom bruksarbetarna i början av 1900-talet, är oroliga inför framtiden? frågar sig Kaihovirta som hade som avsikt med avhandlingen att skapa ny förståelse för det politiska agerandet bland arbetarna.
Avhandlingen gavs ut av Åbo Akademi, sällskapet för forskning i arbetarhistoria och arbetartradition.
- I Oroliga inför framtiden skriver Matias Kaihovirta på ett nydanande sätt historia underifrån om folklig politisk kultur i ett brukssamhälle i Finland under tidigt 1900-tal. Han arbetar ur ett intersektionellt perspektiv med utöver klass också genus, etnicitet och religion som analytiska kategorier, lyder en del av prismotiveringen.
Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik
Också filosofie doktor Anna Sibelius-Möller belönas för verket Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik (SLS 2015). Också hon tar upp traumat som kriget 1918 skapade, men ur den borgerliga författarens perspektiv.
Tillsammans utgör de prisbelönta verken en påminnelse om ett inbördeskrigs långa skuggor in i framtiden och om hur det svenska i Finland inte kan fångas i en enkel formel, sägs det i prismotiveringen.
Pristagarna får 12 000 euro var. Statsrådet Mauritz Hallbergs pris delas alltid ut den 16 maj, ett symboliskt datum eftersom det markerade slutet på inbördeskriget 1918. Då höll de vita styrkorna sin högtidliga inmarsch i Helsingfors. Mauritz Hallberg kungjorde även donationen samma datum år 1919. Han dog år 1924.
Inrikesminister Petteri Orpo inledde på måndagen sin valkampanj inför Samlingspartiets ordförandeval.
Orpo inledde sin kampanj i Hagnäs i Helsingfors.
- Det är helt trevligt att vara på den här sidan av Långa bron, sade Orpo.
Oroad över medelklassen
Petteri Orpo tror att folk har tröttnat på politiken och att de är mycket oroade över sin vardag.
- Jag är just nu särskilt oroad över den finländska medelklassen, sade Orpo.
Enligt Orpo mår samhällets stöttepelare, det vill säga medelklassen, dåligt. Han påpekar att 64 procent av finländarna hör till medelklassen.
- Medelklassen arbetar flitigt, där finns utbildade människor och de får hjulen att rulla. Men förändringarna ute i världen har nu helt förändrat medelklassens arbetsliv.
- Arbetsplatser har försvunnit och ersatts av icketypiska arbetsförhållanden. Det finns snart 150 000 ensamföretagare i Finland.
Enligt Orpo måste arbetsmarknaden, pensionsskyddet och socialskyddet förnyas så att de motsvarar dagens arbetsliv.
Förtroendet måste återställas
Petter Orpo vill återställa förtroendet för Samlingspartiet. Enligt honom måste Samlingspartiet vara medvetet om vart världen är på väg.
- Förtroende är ett viktigt ord för Samlingspartiet i nuläget, säger Orpo.
Ifall Orpo väljs till Samlingspartiets ordförande kommer ministerportföljerna att omfördelas. Orpo är intresserad av finansministerportföljen, som nu innehas av nuvarande ordförande Alexander Stubb.
Samlingspartiet väljer ordförande vid partikongressen i Villmanstrand i juni. Utöver Orpo och Stubb kandiderar även Elina Lepomäki.
Att det finns mögel i skolorna är ett allvarligt problem, men inget nytt problem, säger verksamhetsledaren vid Hem och Skola, Micaela Romantschuk.
- Vi har känt till det ganska länge och blir med jämna mellanrum kontaktade av oroliga föräldrar.
- Problemet är att frågan är så komplex. Det kan ta ganska länge innan man kommer underfund med var pudelns kärna finns. Det tar lång tid och samtidigt lider väldigt många barn och också vuxna. Men man har ändå börjat ta den här problematiken på allvar.
- Ännu för tio år sedan så kanske man tyckte att om en elev eller lärare mådde dåligt tänkte man att han eller hon överdriver eller är överkänslig.
Skyddslösa elever
- Eleverna är mera skyddslösa. Eleverna har rätt till en trygg inomhusmiljö och finns det mögel så är det inte det, säger Romantschuk.
- Lärarna har en stark fackorganisation bakom sig som kan driva deras sak. Det är viktigt att lärare, elevvårdspersonal, skolhälsopersonal och föräldrar tillsammans jobbar för att man tar tag i den här problematiken.
- Nu vore det viktigt att göra något åt det här.
Romantschuk anser att det är bra att medierna uppmärksammar problemet. Det har lett till att det har blivit legitimt att tala om det.
- Problemet är hur man bygger. Dessutom sköts kanske inte underhållet i offentliga byggnader på samma sätt som i privata byggnader.
Ingen gårdskarl
- I de flesta skolor finns inte mera någon gårdskarl som går runt och tittar på hur byggnaden mår. Tidigare märkte gårdskarlen om det läckte nån stans, likaså höll städpersonalen ögonen öppna. Nu finns det ingen städpersonal mera, det är någon firma som kommer in och åker ut och kanske inte känner så stort ansvar eller stolthet för sitt arbete, säger Romantschuk.
Med kortsiktiga inbesparingar gör man sig en björntjänst och betalar nu räkningen.― Micaela Romantschuk
- Med kortsiktiga sparåtgärder har man gjort sig själv och kommunerna en björntjänst och betalar nu räkningen för fel sätt att spara.
- I Finland använder vi starka städputsmedel som tar kol på också ofarliga bakterier som gör att de farliga faktiskt kan ta över i skolorna.
- Det här är inga svåra saker. Nån borde bara lista ner problemen och funderar på vad kan vi göra. När vi bygger nytt borde vi också tänka på att bygga smart och inte bara billigt.
Frånkopplad ventilation
- En annan sak är ventilationssystemet, säger Romantschuk. Det lär vara avgörande på många håll.
- I många kommuner sparar man så att man stänger av ventilationssystemen till veckoslut och kvällar och det är verkligen döden för de här byggnaderna. Då kommer de skadliga bakterierna verkligen åt att florera och må bra.
- Det är sådana här kortsiktiga inbesparingar som blir dyra på sikt. Om man sparar genom att slå av ventilationssystemet och en skola drabbas av mögel måste man kanske på sikt bygga en ny skola eller sanera och då kostar det miljoner. Hade man haft på ventilationen hade det säkert kostat mindre, säger Romantschuk.
Hon anser att man borde göra föräldrarna medvetna om elevernas rättigheter. Eleverna har rätt till en trygg närmiljö. Om en elev får problem så ska föräldrarna slå larm och inte känna att de är besvärliga.
Föräldrarna är den största gruppen skattebetalare i våra kommuner och har rätt, och också ett ansvar att kräva en hälsosam skolmiljö för sina barn.
Det har förekommit minst 14 avbrott i det nationella e-receptsystemet bara efter årsskiftet, trots att systemet har varit i bruk i flera år. I mars låg systemet nere i sju timmar och en del apotek kunde inte sälja receptbelagda mediciner på hela dagen.
På Finlands Apotekareförbund vill man nu få ett slut på avbrotten. Systemet är alldeles för sårbart med tanke på hur viktigt och kritiskt det är för alla finländare, anser man vid förbundet.
– Så här många avbrott på tre månader är för mycket, men jag förväntar mig att de blir färre i framtiden, säger Marja Ritala, ordförande för Finlands Apotekareförbund.
Apotekarförbundet har varit i kontakt med FPA som ansvarar för e-recepten i Finland. Där ser man allvarligt på avbrotten.
– Det är beklagligt och vi försöker göra allt vi kan för att undvika dem. Det beror delvis på det att den här tjänsten har vuxit kraftigt vilket har lett till vissa tekniska utmaningar som vi inte alltid har lyckats lösa, säger direktör Mikael Forss på Folkpensionsanstalten.
30 miljoner recept
E-receptet är ett lagstadgat och nationellt system som nu är i bruk inom hela den offentliga vården i Finland med undantag av Åland. Nästan all privat vård har också gått in för systemet. Årligen skrivs 30 miljoner elektroniska recept ut i Finland.
Ett avbrott i systemet innebär att apotekspersonal inte kan ge ut receptbelagda mediciner ifall man inte till exempel kan nå läkaren som skrivit ut medicinen. Det betyder att såväl läkare som apotekspersonal får jobba för högtryck för att lappa på när det nationella receptsystemet kraschar.
– En sådan dag blir det extra jobbigt, också i efterhand då vi behandlar recepten. Vi måste kanske ringa upp läkarna - men dem får man inte tag på eftersom också det råder kaos också bland dem, säger apotekare Susanne Lindberg på Sandvikens apotek i Helsingfors.
Ny teknik på gång
Såväl inom Läkarförbundet som inom Apotekarförbundet välkomnar man det elektroniska receptet och den digitala utvecklingen. Man hoppas ändå på bättre överlappande datasystem som förhindrar avbrott.
Enligt direktör Forss på FPA är de nya tekniska lösningarna på väg.
– Under hösten går vi över till ny teknik inom det elektroniska receptet och då ska det förhoppningsvis börja fungera till hundra procent eller mycket nära, säger Forss till Yle Nyheter.
Såväl läkarna som apotekarna önskar också att möjligheten att skriva ut pappersrecept hålls kvar i framtiden. Efter årsskiftet kan läkare skriva ut pappersrecept bara i undantagsfall.
Ekenäs IF och Valkeakosken Haka delade broderligt på seriepoängen på måndag kväll i fotbollens division 1. Matchen som spelades på Centrumplan bjöd på få fotbollsfinesser.
Slutresultatet blev 1-1 (1-1).
Det var EIF som inledde målskyttet i matchen. Redan efter en knapp kvart kunde Saša Jovović föra hemmalaget i ledning.
Målet kom efter en hörna från vänster som Johan Estlander slog. Zacharias Ekström nickade bollen in i mitten och Jovović fullbordade den fasta situationen.
Drygt tjugo minuter senare kvitterade gästerna. Chris James slog en frispark som EIF:s Tamás Gruborovics oturligt nickade förbi hemmamålvakten Tim Murray.
Närmast mål i den andra halvleken kom EIF:s Lamin Jaiteh. Han nickade bollen i ribban efter en fint slagen hörna av Johan Estlander.
Jämn första halvlek
Matchens första halvlek var relativt jämn. De verkliga målchanserna var väldigt får, eftersom båda lagen spelade väldigt disciplinerat försvarsspel.
Hakas hjämprydda målvakt Ville Kauppinen tar hand om bollen.HAkas hjämprydda målvakt Ville Kauppinen tar hand om bollen.Bild: Kjell Svenskbergeif-haka 16.5.2016,Ekenäs,Ekenäs IF,FC Haka,fotboll,Raseborg,Västnyland
EIF inledde den andra halvleken starkt, men kunde inte skapa många mållägen. Hakas mittbackspar Eero-Matti Auvinen och Etchu Tabe gjorde bra i från sig. Speciellt Tabe, som i fjol spelade för EIF, visade att han håller god division 1-klass.
Hemmalagets målvakt Tim Murray behövde inte göra särskilt många räddningar, men de gånger han sattes på prov skötte han sig utmärkt. I Hakas kvitteringsmål var han totalt chanslös.
Gästernas tränare Kari Martonen var inte överraskad att EIF skapade sina farligaste målsituationer på sina fasta lägen. EIF är vasst på såväl hörnor, frisparkar som långa inkast.
- Vi hade nog koll på EIF:s styrkor och visste att de är farliga vid fasta situationer. Å andra sidan så blir ju alla fasta situationer automatiskt farliga på den här lilla planen, sade Martonen.
Starka killar i boxen
EIF-tränaren Stefan Strömborg höll med om att EIF är bra på fasta lägen.
- Vi har ju bra killar som slår hörnor och frisparkar och så har vi starka killar i boxen. Det är klart att vi använder det vapnet, konstaterade Strömborg.
Gästernas högerback och lagkapten Juho Saarinen tyckte att hans lag inte lyckades med speluppläggandet.
- Vi fick inte många längre passningskombinationer att lyckas i dag. I andra halvleken slog vi mest långbollar, sade Saarinen.
Han gillade stämningen både på och utanför spelplanen.
- Båda lagens anhängare höll stämningen fint uppe hela matchen. Jag är väldigt glad att vi har våra anhängare som följer oss också till bortamatcherna, sade Hakabacken.
Gruborovics tillbaka i elvan
EIF:s Saša Jovović hörde till de mest synliga spelarna i matchen. Han vann många höjddueller och är dessutom en riktig artist med bollen.
EIF:s Saša Jovović höll inte alla gånger med domarna.Sasa Jovovic höll inte alltid med domarna.Bild: Kjell SvenskbergEkenäs,Ekenäs IF,fotboll,fotbollspelare herrar,Raseborg,saša jovović,Västnyland
- Vi gjorde vårt mål från en fast situation. Vi är väldigt bra i fasta situationer, sade Jovović.
Hemmalagets Tamás Gruborovics gjorde nu comeback i laguppställningen. Han spelade med en stödande mask för näsan. Han fick näsan spräckt i den första seriematchen 24.4 i Karleby.
- Jag är helt nöjd med min insats. Masken stör nog spelandet en aning, men den skyddar bra mot smällar. Jag fick en smäll på näsan redan efter fyra minuters spel, men masken skyddade, sade Gruborovics.
Han tyckte att EIF skulle ha varit värda segern.
EIF:s Tamás Gruborovics spelade med en mask för att skydda näsan.EIF:s Tamás Gruborovics spelade med en mask för att skydda näsan.Bild: Kjell SvenskbergEkenäs,Ekenäs IF,fotboll,fotbollspelare herrar,Raseborg,Tamás Gruborovics,Västnyland
- Vi var det bättre laget och skapade också flera målchanser. Vi spelade bra, men ofta misslyckades den sista passningen eller inlägget och det på grund av den ojämna planen.
Flera spelade stabilt
Förutom Jovović, gjorde Simon Sid en bra match i hemmalaget. Han fick nu första gången vara med från början och visade sig vara värd förtroendet.
Mittbacken William Lindqvist spelade säkert, liksom vänsterbacken Zacharias Ekström. Högerbacken Johan Estlander slog fina hörnor och frisparkar och hade också ett bra skott i andra halvleken. Skottet gick dock knappt över målet.
Juuso Aalto spelade bra på kanten. Ville Sevon gjorde sitt första inhopp för säsongen då han kom in på plan en kvart före slutet i stället för Juuso Aalto.
Förutom mittbacksparet Tabe - Auvinen, var högerbacken Juho Saarinen en av Hakas duktigaste spelare. I första halvleken jobbade anfallen Topi Järvi bra framåt, men i den andra fick han inte många bollar att laborera med.
Chris James som i fjol höstas spelade för EIF glimtade stundtals till på Hakas mittfält.
Petnoga domare
Domaren Atte Jussila petnoga linje retade gallfeber på såväl spelarna som publiken. Han varnade sammanlagt åtta spelare i matchen.
Matchen spelades i soligt men kyligt väder. Publiksiffran var 863 personer.
På måndag (23.5) spelar EIF mot Grankulla IFK på Centrumplan i Ekenäs.
Division 1: JJK – Jaro 1-1 (0-1), EIF – Haka 1-1 (1-1), 14 min Saša Jovović 1-0, 36 min självmål 1-1.
Ekenäs IF: Tim Murray; Zacharias Ekström, William Lindqvist, Akim Sairinen (v), Johan Estlander; Simon Sid (v), Tamás Gruborovics; Juuso Aalto (75 min Ville Sevon), Saša Jovović, Juuso Aalto; Lamin Jaiteh (v) (62 min Boubacar Kinda (v)).
Haka: Ville Kauppinen; Henri Malundama (v), Etchu Tabe, Eero-Matti Auvinen, Juho Saarinen; Jaakko Rantanen, Joni Mäkelä (v) (86 min Cheyne Fowler); Jesse Ahonen, Chris James (v), Jere Intala (68 min Jami Kyöstilä (v)); Topi Järvi (78 min Aapo Mäenpää).
Villkoren för beviljande av uppehållstillstånd stramas åt från och med i dag. I går slopades en bestämmelse i utlänningslagen enligt vilket en asylsökande har kunnat beviljas uppehållstillstånd på basis av humanitärt skydd.
Humanitärt skydd har varit en grund för uppehållstillstånd om villkoren för asyl inte har uppfyllts, men sökanden inte har kunnat återvända till sitt hemland på grund av ett dåligt säkerhetsläge eller en miljökatastrof. Det meddelar Migrationsverket.
Det dåliga säkerhetsläget kan utgöras av en väpnad konflikt eller ett dåligt människorättsläge. I praktiken har myndigheterna ansett att förhållandena i delar av Somalia, Irak och Afghanistan varit så dåliga att man inte kan kräva att asylsökande från de trakterna ska återvända till sitt hemland.
När giltighetstiden löper ut för uppehållstillstånd som redan beviljats på basis av humanitärt skydd måste personen lämna landet eller ansöka om nytt uppehållstillstånd med hänvisning till arbete, studier eller familjeband till Finland.
Skärpt linje i fråga om Afghanistan, Irak och Somalia
Migrationsverket har också uppdaterat sina riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia utgående från ländernas säkerhetsläge.
Säkerhetsläget har under de senaste månaderna förbättrats i samtliga tre länder. Det innebär att det är svårare än tidigare att få uppehållstillstånd för asylsökande därifrån.
Eli Møllebakken-Byman trivs vid den vackra "Vålaxfjorden" i Borgå men längtar efter de snöklädda fjällen i Norge.
Hon kommer från Bardu, halvvägs mellan Narvik och Tromsö, en liten kommun med under 5 000 invånare på gränsen till Sverige. Som så ofta var det kärleken som fick Eli Møllebakken-Byman att komma till Borgå.
- Min man kom till Tromsö för att sommarjobba och jag mötte honom där. Efter det har det varit mycket Finland.
Familjen tillbringade alla somrar i mannens barndomshem vid Vålaxfjärden. När mannen gick bort för snart fyra år sedan fortsatte Eli att tillbringa somrarna där.
- Här var det sommar och semester och här njöt vi. Jag trivs mycket bra i Finland.
Norges nationaldag betyder mycket
Eli Møllebakken-Byman har arbetat som sjukskötare i Norge men också i Barnens by i Vålax. Problemet med arbeta i Finland är språket.
- Jag kan ju inte finska. Jag brukar säga att jag kan överleva i Finland men jag kommer att gå ner i vikt för jag kan bara enstaka ord.
Norges nationaldag Syttende mai betyder mycket för Eli.
- Det är vårt sätt att ta emot våren och sommaren. Man klär upp sig i folkdräkt. De flesta unga önskar sig en folkdräkt. Alla är glada, man viftar med flaggor och äter glass så mycket man vill.
På Fölisön i Helsingfors firar de norska medborgarna Syttende mai. Eli Møllebakken-Byman och hennes hund Konrad är inte på väg dit.
De firar Norges nationaldag i Vålax med vit snömostårta dekorerad i de norska färgerna, blåa blåbär och röda hallon.
Norges nationaldag Syttende mai är en stor högtidsdag i NorgeNationaldagsparad i OsloBild: EPA/HEIKO JUNGE NORWAY OUTnationaldag,norge
Svenska folkpartiet presenterade i dag utkastet till sitt nya partipogram med namnet Ett mänskligt och framgångsrikt Finland. Bland annat arbetar SFP för att Finland år 2025 är medlem i Nato.
I utkastet till partiprogrammet målar partiet upp bilden av det Finland som partiet vill se år 2025. Programmet ska ännu godkännas av partidagen i juni.
Förutom att SFP vill arbeta för ett finländskt Nato-medlemskap vill partiet även att det internationella försvarssamarbetet ökar mellan de nordiska länderna.
Partiet vill också jobba för en tydlig samordning mellan EU och Nato och vill se en gemensam europeisk gränsbevakning. I framtidsvisionen ska Finland även aktivt delta i FN:s, EU:s och Natos insatser för kris- och konflikthantering.
I programmet behandlas också bland annat språk- och minoritetspolitik, utbildning och ekonomi.
Haglund: Tydlighet är en dygd
– Vi har inte haft några svåra ideologiska diskussioner. Vi är tajt sammansvetsade kring liberalism, säger Carl Haglund om utkastet till partiprogrammet.
Haglund säger också att partiets tidigare Nato-ställningstaganden varit luddiga.
– Tydlighet är en dygd. Därför ett klart ja till Nato.
Enligt Haglund har ingen av SFP:s ordförandekandidater motsatt sig Nato-formuleringen i utkastet.
ILO 169 ratificerad 2025
År 2025 vill SFP utveckla de båda nationalspråken, svenska och finska, och vill att de får utrymme att utvecklas. Minoritetsspråken ska även vara garanterade i grundlagen. Partiet vill också se till att olika reformer konsekvensbedöms ur ett språkperspektiv och att både offentligt och privat producerade tjänster och service erbjuds på både svenska och finska.
SFP vill vidare stärka samernas ställning och ser sig självt som en kraft som jobbar för samernas rättigheter. År 2025 vill SFP även att ILO-konventionen 169 om urprungsbefolkningens rättigheter har ratificerats. SFP vill också stöda andra minoritetsgruppers behov.
I utkastet till partiprogrammet skriver partiet att ingen ska diskrimineras på grund av bland annat språk, etniskt ursprung, religion, övertygelse, kön och sexuell läggning. Det ska också vara en grundläggande rättighet att själv bestämma över sin egen kropp, sin reproduktion och sin könsidentitet.
Världskänt start up-land
I utkastet betonas att arbete ska vara den primära utkomstkällan med effektiva skyddsnät samt motarbeta de hinder som gör det olönsamt att ta emot arbete.
När det gäller skattepolitik vill partiet nå ett balanserat sätt utjämna inkomstskillnaderna samt trygga köpkraften och uppmuntra näringslivet till ekonomisk aktivitet genom beskattningen.
Partiet vill gärna se Finland som ett företagsamt land som är känt i världen för sina start up-företag. Kreativitet ska uppmuntras, mindre företag ska ha bättre förutsättningar och tröskeln att anställa invandrad arbetskraft ska vara lägre.
Ökad frihandel och subjektiv dagvård
SFP tror även på en ökad frihandel med mindre reglering, men vill ha kvar den inhemska livsmedelsproduktionen. Partiet vill även att EU:s inre marknad ska täcka både digitala tjänster och energimarknaden.
Partiet vill utveckla den offentliga sektorn och se till att produktiviteten ökar. Tjänsterna produceras både privat och offentligt och ska komplettera varandra.
SFP betonar att alla barn ska ha rätt till småbarnspedagogik och vill därmed att alla barn ska ha rätt till subjektiv dagvård.
SFP vill även satsa mer på utbildning, forskning och utveckling och skapa ett bättre samarbete med näringslivet.
Det ska även vara lättare att byta arbetsinriktning på grund av att arbetslivet är föränderligt och få människor i framtiden kommer att ha samma yrke under hela arbetslivet.
"Inga svåra ideologiska diskussioner mer"
Tidigare har kampen mellan liberaler och konservativa inom partiet gått het. Den tiden lär ska vara förbi.
Enligt Carl Haglund har man inga ideologiska slitningar som skulle dela partiet numera.
- Debatterna är konstruktiva och de är inte splittrande eller delar partiet mitt itu
- Vad är det som har hänt?
- Jag har blivit positivt överraskad över hur bra vi är att lyssna på varandra och hur vi klarar av att hitta gemensamma linjer.
Det är kallt om vintern och varmt om sommaren, men luften är bättre. Så beskriver eleverna i Gammelbacka skola de tillfälliga klassrum som finns i baracker på skolgården. Skolbyggnaden är stängd på grund av mögel.
Sjätteklassarna Nicolina Blomander och Venny Nyman har haft lektionerna i de nya klassrummen i ett års tid. Också Amanda Palmén som går på fjärde klass har undervisningen här.
Alla tre får symptom när de vistas i mastsalsbyggnaden i Gammelbacka skola i Borgå.
De hostar, blir illamående, får huvudvärk och rinnande ögon. Symptomen är många, och typiska för personer som befinner sig i utrymmen med mögel.
Kanske problem för livet
I de nya klassrummen upplever de inga svårigheter, men om de kommer in i en byggnad som har fuktproblem så kommer symptomen direkt tillbaka.
På Gammelbacka skola jobbar Inger Sjöholm som skolhälsovårdare. Det är en av de fyra skolor hon arbetar på i Borgå.
Sjöholm märker att antalet fall av astma och huvudvärk ökar i de skolor där det förekommer mögel. Hon är upprörd över att barn tvingas vistas i hälsovådliga miljöer.
- Det känns illa och direkt etiskt fel. Man vet att en mögelbelastning aldrig går ur kroppen. En del barn har utvecklat astma och de som redan har haft astma har fått öka på medicinen. Det känns otroligt illa att vi utsätter våra barn för giftig luft.
Föräldrarna har viktig roll
Det är ofta oroliga föräldrar som tar kontakt med Sjöholm först. Sen kommer barnen till henne. Hur mycket berättar Sjöholm för barnen om vad besvären kan leda till? Det är en balansgång.
- Jag försöker vara väldigt saklig och förklara vad mögel är. Jag har också besökt klasserna och sagt att om de får symptom så ska de prata med mig och med sina föräldrar hemma.
Inger Sjöholm bokför alla fall som kan ha uppkommit av fuktskador.Skolhälsovårdare i Borgå Inger Sjöholm.Bild: Yle/ Frida Lönnroosinger sjöholm,skolhälsovårdare
Nicolina Blomander säger att det känns lätt att gå till skolhälsovårdaren, hon är snäll.
När flickorna flyttade till barackerna för ett år sen så förstod de att det berodde på luftproblem i skolan. Ändå saknar de inte mer info om mögel och de hälsoproblem som kan uppstå, det känns lönlöst.
- Det finns ingenting speciellt man kan göra ändå. Om man mår illa av mögel så måste man leva med det, säger Blomander.
