Stadsstyrelsen i Hangö vill fundera innan den går vidare med frågan om avtalet med Regatta Resorts ska behandlas i fullmäktige eller inte. Ärendet bordlades på mötet i måndags (16.5) och ska tas upp på nytt under nästa möte den 6 juni.

Det finns fortfarande frågor och missnöje i Hangö kring stadens samarbetsavtal med Regatta Resorts om bygget av spa och bostäder på Fabriksudden. SDP:s fullmäktigeledamot Peter Baarman anser att avtalet borde behandlas i fullmäktigesalen.

I ett spörsmål till Hangö stad hänvisar han till ett allmänt informationsmöte kring Regatta Resorts planer. Enligt Baarman sade dåvarande stadsdirektören Jouko Mäkinen på mötet att de punkter som räknas upp i samarbetsavtalet handlar om en önskelista som ska behandlas på nytt.

Baarman hänvisar också till besluten om Havsgatan. Det blev en het debatt om man ska få köra bil på gatan eller inte. Frågan bollades av och an mellan politiska organ tills stadsstyrelsen tog fram det omdebatterade samarbetsavtalet och hänvisade till att det där står att Havsgatan ska bli en gågata med högklassiga planteringar utan träd.

I sitt spörsmål frågar Baarman om listan trots allt inte är en önskelista. Han anser också att många punkter på den borde ha behandlats i fullmäktige.

Avtalet

I själva samarbetsavtalet finns bland annat Havsgatan listad under en punkt som slår fast Hangö stads förpliktelser.

I samma punkt sägs bland annat också hur stranden framför spat ska snyggas upp, hur gångstigen på Fabriksudden ska se ut och var man får parkera.

Spat ska också få minst 20 båtplatser i sin användning.

Om somrarna kan det var trångt i Östra hamnen invid Fabriksudden. Men enligt avtalet får verksamheten inte störa dem som vistas på Fabriksudden. Segelbåtar på rad Bild: Yle/ Malin Karlberg båtar,båtturism,gästbåtshamn,gästhamn,gästhamnar,hangö,segelbåtar,turism,västnyland,östersjö port,östra hamnen

Ingen fullmäktigebehandling

Spörsmålet fanns på föredragningslistan på styrelsens möte i måndags (16.5). Man beslutade ändå att bordlägga ärendet till nästa möte.

Förslaget var att det inte behövs någon fullmäktigebehandling av ärendet eftersom det nu handlar om ett juridiskt bindande avtal mellan staden och ett privat bolag.

Stadens egna regler, instruktioner, slår fast vilken myndighet det är som uppgör avtal eller utför andra lagliga handlingar.

Eftersom samarbetsavtalet har vunnit laga kraft har avtalet blivit bindande och då ska det inte behandlas i fullmäktige.

I förslaget till stadsstyrelsen i måndags sägs också att de detaljer som har lämnats öppna i avtalet har tjänstemän i Hangö och Regatta Resorts representanter kunnat förhandla om i god anda.

Vid behov fortsätter man förhandlingarna.

Ingen enkel fråga

Samarbetsavtalet har varit en het potatis i flera sammanhang i Hangö. Särskilt på allmänna diskussionsmöten har avtalet tagits fram och man har önskat diskutera om allt har gått rätt till.

Så sent som i januari vann staden en seg tvist om processen kring samarbetsavtalet och invånarnas möjligheter att ta del av avtalet. Den processen startade redan år 2013 då stadsstyrelsen beslutade överföra samarbetsavtalet om Fabriksudden från konkursboet Hangon Rantakiinteistöt till företaget Regatta Resorts.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) gav ändå staden rätt och slog fast att invånarna hade haft tillräckligt med möjligheter att reagera på avtalet.

President Sauli Niinistö har diskuterat säkerhetsfrågor med Estlands president Toomas Hendrik Ilves. Niinistö betonade att Finlands strategi att föra dialog både med Nato och Ryssland har lyckats. Enligt Ilves har Ryssland tydligt påpekat att Estland aldrig kommer att behandlas på samma sätt som Finland.

När president Sauli Niinistös bilkortege körde in framför presidentens slott i Kadriorg var det en gladlynt president Toomas Hendrik Ilves som stod i solen och tog emot.

Estlands regering Estlands regering väntar på Sauli Niinistö Bild: Yle / Gustaf Antell Estland,estlands regering,Tallinn

- Jag kan inte tänka mig något annat land som vi skulle ha närmare relationer till än med Finland, Det här statsbesöket har stor symbolisk betydelse, och det är det sista under min mandatperiod, sade Ilves då han öppnade presskonferensen.

Under mötet diskuterades mest säkerhetsrelaterade frågor. Bland dem president Niinistös besök i Washington tillsammans med övriga nordiska ledare.

Niinistö uttryckte sig fränt i en intervju

I går kväll gav Niinistö en intervju för det estniska rundradiobolaget ERR där han lite fränt kritiserade dem som hela tiden frågar om Finland kommer till Estlands hjälp om det blir krig.

– Vi får alltid frågan om vi kommer till er hjälp, men ni kommer aldrig med erbjudandet "vi kunde komma och hjälpa Finland". Den här inkonsekvensen förklaras med att det är vårt eget fel; om vi går med i Nato kommer vi att få hjälp. Det är som om vi har en plikt att hjälpa trots att vi är så korkade att vi inte är med i Nato.

Den kritiken har presidenterna inte diskuterat. Finlands eventuella Natomedlemskap lämnades också därhän.

- Jag tror att jag har träffat Ilves tio gånger. Vi vet vad den andra tycker.

Baltikum kontra Norden?

Det ökade svensk-finska försvarssamarbetet och det gemensamma nordiska besöket i Washington har lett till röster i Estland om risken att Finland och Sverige vänder Baltikum ryggen.

- Det är mänskligt att tänka att om jag tittar åt ett håll så har jag glömt det andra, men det är inte så diplomati och internationella relationer fungerar, säger Niinistö. Det handlar inte om ett nollsummespel utan om win-win. Det är det spelet vi försöker spela i Finland.

President Ilves var inne på samma linje.

- Jag tror inte att vårt nära försvarssamarbete med Lettland och Litauen påverkar attityderna mot Finland eller Sverige. I Estland och Finland kan vi samtidigt promenera och tugga tuggummi.

Senare på eftermiddagen tillade president Niinistö att esterna nu visar betydligt större förståelse för att Finland håller dialogen öppen både med USA och Ryssland. För ett par år sedan ifrågasattes hans kontakter med Ryssland, men nu är det definitivt annorlunda, sade Niinistö till Yles svenska nyheter.

- Jag tror att vi i dag är eniga om att dialogen måste fortsätta, sade han och påpekade att en fortsatt dialog med Kreml också var kontentan av mötet mellan president Barack Obama och de nordiska ministrarna i fredags.

"Vi måste gå tillbaka till det som EU ursprungligen handlade om"

Båda presidenterna uttryckte stor oro för EU:s framtid.

- Vi måste gå tillbaka till det som EU från början handlade om, våra värderingar. Det är fred och trygghet som är det viktigaste för individer, familjer och samhällen, sade Niinistö.

Ilves lyfte fram riskerna med att Storbritannien lämnar EU.

Det skulle betyda att vi förlorar ett land som tänker väldigt lika som vi, i synnerhet ifråga om handel.

Krigshistorien gör sig påmind

Under eftermiddagen lade Niinistö ner en krans vid minnesmärket för Finlandspojkarna - de 3 700 estniska frivilliga som stred för Finland under andra världskriget.

Bara 68 Finlandspojkar lever i dag. Av dem var 11 med vid kransnedläggningen.

Efter det lade Niinistö ner ytterligare en krans vid monumentet över segern i det estniska frihetskriget. Monumentet står vid Frihetstorget i centrala Tallinn. Där hade också ett par hundra ester och turister samlats för att ta vara på chansen att se Finlands president.

President Niinistö talade också på ett framtidsforum om innovation och företagande i Finland och Estland.

I morgon åker presidenten till Viljandi i södra Estland. Där besöker han först en skola. Efter det åker han till Ärma gård, president Ilves släktegendom.

Tillbaka i Tallinn möter han Finlandspojkarna för en längre stund än den korta ceremonin i dag.

Besöket avslutas med en mottagning på Finlands ambassad i morgon kväll.

Kommunalpolitikern Henrik Wickström (SFP) från Ingå fick inga löften om bättre kollektivtrafik till Ingå eller övriga Västnyland då han på tisdagen (17.5) träffade trafikminister Anne Berner (C). Ministern uppmanade de västnyländska kommunerna att samarbeta för att lösa problemen.

Efter att matartrafiken mellan Kyrkslätt och Karis körde igång har Wickström per e-post varit i kontakt med trafikministern. Brevväxlingen ledde till att kommunalpolitikern fick träffa Anne Berner på tumanhand på Trafikministeriet.

Han säger att han och trafikministern länge diskuterade hur framtiden ser ut inom kollektivtrafiken som berör Ingå och hela Västnyland.

- Hon lyfte fram landskapsreformen som eventuellt träder i kraft nästa år och hur den påverkar och på vems ansvar kollektivtrafiken sedan är.

I väntan på landskapsreformen har västnylänningar ett långt år framför sig, säger Wickström.

- Jag sade till minister Berner att man borde se över de här lösningarna före det.

Ingåborna är inte nöjda med de senaste besluten inom kollektivtrafiken. Pohjolan Liikennes buss i Ingå kyrkby Bild: Yle/Veronica Montén buss,busstrafik,ingå,ingå kyrkby,pohjolan liikenne,västnyland

Det här är inte den bästa helhetslösningen, säger Henrik Wickström.

- Jag ska nu diskutera vidare med politikerna i Ingå och med beslutsfattare i de övriga västnyländska kommunerna om vad vi kunde göra tillsammans för saken.

Konstruktiv anda

Henrik Wickström säger att diskussionen gick i konstruktiv anda.

- Ministern hade nog förståelse för det att många är upprörda på grund av nuläget gällande kollektivtrafiken i Ingå.

Henrik Wickström och Anne Berner kom inte överens om någon ny träff.

- Men vi ska nog hålla kontakt regelbundet.

Staten har inga pengar

Wickström säger att han är väl medveten att staten inte har pengar att lösa det här problemet. Han skulle önska att de västnyländska kommunerna i samråd med trafikministeriet och VR skulle försöka hitta en lösning.

- Det har de västnyländska kommunerna framfört flera gånger. Jag skulle gärna gå vidare med den aspekten, funderar Henrik Wickström och tillägger att kommunerna först borde enas om hur de ser på trafikfrågorna.

Det handlar nödvändigtvis inte om att kommunerna skulle sticka till en massa pengar för att få en bättre kollektivtrafik, säger han.

Enligt VR:s kalkyler är det 40- 60 personer som dagligen berörs av trafikproblematiken i Ingå. Henrik Wickström påpekar emellertid att det är omöjligt att säga hur många människor som faktiskt berörs.

- Hundratals människor pendlar till Helsingforsregionen från Ingå och väldigt många gör det med egen bil av den orsaken att det inte finns någon kollektivtrafik som passar dem.

Sjundeå hoppas att staten ersätter kommunen för kostnaderna som kommunen har för tågtrafiken. Kommunstyrelsen vädjar om att finansministeriet beviljar Sjundeå pengar i en tilläggsbudget.

Det handlar om 300 000 euro i år och 400 000 euro nästa år. Sjundeå gjorde i snabb takt upp ett avtal med Helsingforsregionens trafik då det i höstas blev klart att Y-tåget skulle dras in.

Sjundeå motiverar anhållan med att det är en extra uppgift för kommunen att ordna tågtrafiken. Dessutom är de nuvarande tågförbindelserna till Sjundeå betydligt billigare för staten än tidigare.

Sjundeå betalar för andra kommuner

Sjundeå kommunstyrelse skriver i sitt brev till finansministeriet att det i regeringen Sipiläs regeringsprogram lovas att kollektivtrafiken inte ska försämras. Också andra än Sjundeåborna drar nytta av tågtrafiken.

Det innebär att Sjundeå betalar för det som andra kommuner utnyttjar, betonar kommunstyrelsens ordförande Merja Laaksonen (SFP) och kommundirektör Juha-Pekka Isotupa i skrivelsen.

Sjundeå gjorde ett underskott år 2015. Tågtrafiken är en betydande börda för kommunen. Men utan tågtrafik räknar kommunen med att många skattebetalare skulle lämna Sjundeå.

Storbritannien kritiseras för en lag som kan tvinga kvinnor att bära högklackat på jobbet. Men också i Finland kan du vara tvungen att bära kort kjol och klackar.

I Storbritannien ska parlamentet debattera en lag som tillåter arbetsgivare att säga upp arbetstagare som inte går med på att följa kraven på klädkoder. Kvinnor i landet har protesterat efter att de varit tvungna att bära högklackat på jobbet, något som påverkar både hållningen och rörelseförmågan och dessutom skapar hälsoproblem på lång sikt, enligt en av initiativtagarna.

Nicola Thorp tells me she pointed to a male colleague wearing flats and asked, he's not wearing heels, why aren't you sending him home?

— Sophy Ridge (@SophyRidgeSky) 11. toukokuuta 2016

I Finland är det oftast arbetsgivaren som bestämmer vad arbetstagaren ska ha på sig på jobbet. För till exempel poliser, väktare och byggarbetare är det självklart att alla ska ha på sig vissa kläder, men inom andra branscher är det inte lika självskrivet.

Sexistiska kläder som flygvärdinna

Sara Henriksson har tidigare arbetat som flygvärdinna och anser att klädkoden på hennes förra arbetsplats var sexistisk.

– Vi hade korta kjolar med ganska vågade slitsar. Visst kände man sig ganska snofsig, men jag fick nog också ganska många blickar och ibland tafsade passagerarna på oss, säger Sara.

Sara Henriksson har arbetat som flygvärdinna. Malin Henriksson Bild: Privat malin henriksson

Ibland uppstod det väldigt obekväma situationer på flygplanet.

– Det var inte så kul att böja sig med sin korta kjol och djupa slits med rumpan i famnen på passagerarna, säger Sara.

Bolaget som Sara arbetade på erbjöd också flygvärdinnorna byxor, vilket hon ofta valde att använda.

Klacktvång på flyget

Enligt Sara är det i flera bolag kutym att flygvärdinnorna ska ha på sig högklackat vid påstigning, men på längre flygningar kan man byta till lägre klackar då planet är i luften.

– Om jag vägrat hade jag säkert fått en tillsägelse, då det står i vårt reglemente att vi ska ha på oss klackar på jobbet. Det fanns kabinchefer som tyckte att det är trevligare om vi alla går omkring med höga klackar då vi rör oss på flygfältet, säger Sara.

En Boeing 747 lyfter från Londonflygplatsen Heathrow i september 2014. Bild: EPA/FACUNDO ARRIZABALAGA england,flygfält,flygtrafik,London,London-Heathrow flygplats,passagerare,storbritannien

Klädkoden har i grund och botten att göra med att kabinpersonalen se enhetlig ut och utstråla en viss auktoritet.

– Men den kändes ändå sexistisk. Visst hade männen också klädkoder, men med våra korta kjolar kändes det som att vi plötsligt dök tillbaka till 50- eller 60-talet, säger Sara.

Liberalare inom bankvärlden

Andra branscher där det traditionellt har varit viktigt att vara proper är exempelvis hotellbranschen och bankvärlden. Aktias chefsekonom Heidi Schauman säger att hon inte har märkt av något klacktvång eller liknande på sin arbetsplats.

– Ibland har jag platta skor och ibland har jag höga klackar, ibland har jag klänning, ibland har jag byxor, säger hon.

Aktias chefsekonom Heidi Schauman. Heidi Schauman gästade Myteriet Bild: Claudia Rybin/Yle heidi schauman,myteriet,x3m,yle x3m

Heidi Schauman har beslutat att inte använda kavaj på jobbet.

– Många unga och nya arbetstagare känner sig tvungna att ha kavaj på jobbet, men jag har oftast klänning vilket går bra.

Heidi Schauman tycker sig se en förändring i hur kvinnor klär sig också inom bankvärlden.

– Kvinnor tar sig mer friheter och visar också sin personlighet med sin klädstil, säger hon.

Försvinner kostymnissarna?

Medan kvinnorna klär sig mer friare är männen fortfarande ofta klädda i kostym, men också där sker det en förändring, menar Schauman.

– Det finns verkligen inget kostymtvång och från exempelvis IT- och designbranschen, där klädkoden för länge sedan har förändrats, kryper en friare stil också in i bankvärlden.

Bland annat ser man detta då folk inte har kundmöten. På kontoret kan man då se folk i shorts och kortärmat, så även bankvärlden förändras enligt Heidi Schauman.

”Man jobbar i hotell för att jobba i en viss omgivning”

Inom hotellbranschen finns det ingen enhetlig klädkod, säger Mirkku Kullberg som arbetar med strategisk marknadsföring för hotellkedjan Kämp Group. Enligt henne är det en fördom att alla hotell har en väldigt strikt klädkod. Istället finns det väldigt olika sorters hotell med olika strikta klädkoder.

– På Kämp har vi en klänningskod, så alla kvinnor som arbetar på restaurang ska bära klänning och helst en svart sådan. Men skor är väldigt personligt så det är svårt att kräva att någon ska ha högklackade skor, säger hon.

Hotel Kämp i Helsingfors. Människor i Helsingfors Bild: Yle/Tega Oke café,gata i helsingfors,helsingfors,hotell,höst,kämp,kämp hotell,norra esplanaden,norra esplanaden i helsingfors,resaturang,stan

Enligt henne är det vikigt med en enhetlig kod för olika hotell. Vissa satsar mer på design och där kan jeans vara okej. Det viktigaste är att hotellet utåt ser ut på ett visst sätt.

– Då man arbetar på hotell så gör man det för att arbeta i en viss sorts omgivning, säger Mirkku Kullberg.

Men enligt henne är det viktigt att man själv också känner sig bekväm i de kläder man arbetar i eftersom man då också gör ett bättre jobb.

– Därför måste vi också vara lite friare i våra klädkoder, säger hon.

Bönderna ska äntligen få sina stöd. Landsbygdsverket meddelar nu att de sista jordbruksstöden för 2015 betalas i juni.

Av fjolårets stöd är ännu 280 miljoner euro obetalt. Sammanlagt betalar Landbygsverket cirka 1,7 miljarder euro i EU-jordbruksstöd för fjolåret.

Ersättningen för djurens välbefinnande för i fjol betalas i två rater, första raten som utgör 85 procent av summan betalas i slutet av juni och resten av summan får bönderna senast i september.

- Genom att dela upp utbetalningen av ersättning för djurens välbefinnande i två poster vill vi säkerställa att alla sökande får en så stor del av ersättningen som möjligt redan i juni 2016, säger Landsbygdsverkets avdelningsdirektör Jukka Pekonniemi.

Från och med måndagen finns det bara två typer av uppehållstillstånd i Finland: asyl och alternativt skydd. Humanitärt skydd går inte längre att få, samtidigt som det blir svårare att få alternativt skydd.

I Finland fanns det fram till måndagen tre olika former av uppehållstillstånd – asyl, alternativt skydd och humanitärt skydd.

Humanitärt skydd kunde beviljas om det inte fanns ett direkt hot mot individen, men om situationen i ursprungslandet i allmänhet var så kaotisk att en människa ansågs vara i fara om den återvände till hemlandet.

Det gällde också ett land som drabbats av en miljökatastrof. Nu går det inte längre att få skydd i Finland på de grunderna.

Vill man alltså se till att det kommer färre människor till Finland, Jorma Vuorio, överdirektör vid migrationsenheten vid Inrikesministeriet?

– Jag skulle snarare säga att vi inte vill att Finland ska vara mer lockande än något annat land när det gäller asylsystemet, säger Vuorio.

Några tusen har fått humanitärt skydd

Finland införde humanitärt skydd år 2010, och det är något hundratal per år som har fått uppehållstillstånd på de grunderna, främst irakier och somalier.

När deras tillstånd går ut kommer de inte att kunna få det förnyat, om de inte beviljas asyl eller sekundärt skydd. Arbete, studier, näringsidkande och familjeband till Finland kan också ge dem förnyat uppehållstillstånd.

– I flera fall var det gränsfall mellan alternativt och humanitärt skydd. Då fick de humanitärt skydd. I gränsfallen skulle alternativt skydd ha varit det man borde ha gett dem, säger Susanna Mehtonen, juridisk rådgivare på människorättsorganisationen Amnesty.

De som väntar på besked berörs också – om man för en vecka sedan skulle ha haft rätt till humanitärt skydd går det idag inte längre att få.

– Färre än tidigare kommer att få stanna här, säger Jaana Vuorio, överdirektör på Migrationsverket. Man följer Sveriges exempel. Vi har kollat vem i Sverige som får uppehållstillstånd och försöker matcha det, fortsätter hon.

"Säkert i Irak, Somalia och Afghanistan"

Samtidigt blir det nu också svårare att nu få alternativt skydd, den andra uppehållstillståndskategorin. På begäran av regeringen kollar Migrationsverket säkerhetsläget i Afghanistan, Somalia och Irak var sjätte månad, och enligt den senaste utredningen anser migrationsverket att säkerhetsläget där har blivit bättre.

– Vi ser på varje fall individuellt, men om det inte finns ett direkt hot mot individen anser vi nu att det är tryggt att återvända till Somalias huvudstad Mogadishu, säger Jaana Vuorio.

Jaana Vuorio, överdirektör för Migrationsverket, säger att det är tryggt att återvända till Irak, Somalia och Afghanistan. Jaana Vuorio är Migrationsverkets överdirektör Bild: Yle/Anna Savonius jaana vuorio,migrationsverket,migri,vuorio

I och med lagändringen försvinner den humanitära skyddskategorin helt, samtidigt som det blir svårare att få alternativt skydd.

Det är klart att skyddet försämras, säger Susanna Mehtonen, juridisk rådgivare på Amnesty.

– Det fanns helt klart ett visst mål med det här lagförslaget. Det var inte att harmonisera asylreglerna inom EU, utan det var att ge en signal åt människor från Somalia, Irak och Afghanistan att de inte kommer att få skydd i Finland, och också att ta bort skyddet från dem som redan har det, säger Susanna Mehtonen.

Finländare ska inte resa till Somalia, Irak och Afghanistan

I Migrationsverkets pressmeddelande står det:

”Migrationsverket anser att det i dagsläget är möjligt att återvända till samtliga områden i Afghanistan, Irak och Somalia utan att de väpnade konflikter som förekommer där i sig utgör en fara för en person endast på grund av hans eller hennes närvaro."

"Säkerhetsläget har under de senaste månaderna småningom förbättrats i samtliga tre länder, även om situationen kan ha försämrats tidvis i vissa enskilda områden.”

På tisdagen dödades tiotals människor i ett bombattentat i Iraks huvudstad Bagdad, där IS har utfört flera attacker under de senaste veckorna. Den senaste veckan har ett hundratal personer dödats i bombattacker i Bagdad.

Utrikesministeriet avråder finländare från alla resor till Somalia, Irak och Afghanistan.

Blivande föräldrar i Esbo fick information om alternativ smärtlindring när de deltog i en kurs som ordnades av den kommunala rådgviningen. Nu drar staden tillbaka materialet.

Yle Huvudstadsregionen har fått ta del av de papper som delades ut på en familjeförberedelsekurs i Esbo i mitten av maj. Vid sidan av medicinskt bevisad smärtlindring, ges deltagarna tips om alternativa metoder vid förlossningen: bland annat homeopati, hypnos och aromterapi. De blivande föräldrarna tipsas också om att örter kan hjälpa mot förlossningssmärtor, här finns preparat av en specifik tillverkare uppräknade.

Jag är ledsen över att materialet har delats ut. Vi är oberoende och gör inte reklam för en enskild företagare eller produkt.― Piia Niemi-Mustonen, chef för rådgivningsverksamheten i Esbo

Föräldrar som deltog i en kommunal familjeförberedelsekurs fick tips om alternativ smärtlindring. Bland annat homeopati och aromterapi erbjöds som alternativ till den konventionella medicinen. Alternativ smärtlindring erbjöds deltagare i förlossningsförberedelse i Esbo. homeopati

Materialet dras tillbaka

Chefen för rådgivningsverksamheten vid Esbo stad Piia Niemi-Mustonen var inte medveten om att materialet har delats ut. Det har skett bara vid en rådgivning i Esbo, efter att föräldrar efterlyst information om alternativ smärtlindring.

- Materialet tas genast bort. Allt material som delas ut vid rådgivningsverksamheten ska vara officiellt material som har godkänts av oss, säger Niemi-Mustonen.

Vid HNS förlossningssjukhus används också icke-medicinsk smärtlindring, som till exempel vatten, beröring och olika förlossningsställningar. Det är ändå en annan sak än alternativ medicin. Också materialet som delas ut på familjeförberedelsekurserna kommer att uppdateras för att bättre motsvara de blivande föräldrarnas behov.

Materialet tas genast bort. Allt material som delas ut vid rådgivningsverksamheten ska vara officiellt material som har godkänts av oss.― Piia Niemi-Mustonen, chef för rådgivningsverksamheten i Esbo

- Jag är ledsen över att materialet har delats ut. Vi är oberoende och gör inte reklam för en enskild företagare eller produkt. Det hör inte till vår verksamhet. Hälsovårdarna har agerat i god tro, för att kunderna ska få information om olika metoder. Det korrigeras nu, och vid behov uppdaterar vi vårt material för att tillgodose kundernas behov, säger Piia Niemi-Mustonen.

Hockeyspelarna får ingen lön för att spela i landslaget. Men om det blir VM-guld kan spelarna kvittera ut en bonus.

– Det är inte på grund av pengar som någon spelar i landslaget, säger Hockeyförbundets verksamhetsledaren Matti Nurminen.

En person som hört av sig till Yle Spotlight undrar hur mycket lön spelarna får för att delta i VM.

Svaret är att ingen lön betalas ut. Spelarna får dagtraktamente och hockeyförbundet står för kostnader som resor.

Guld ger kosing

Hockeyförbundet har ändå ett belöningssystem som är starkt knuten till framgång:

Ibland har spelarna donerat prispengarna till välgörande ändamål.

– Det här är spelarnas egna pengar så de får välja själv vad de vill göra med dem. Ibland har vi ändå gett dem alternativ. Det kan till exempel handla om att stöda sin gamla juniorklubb.

De flesta VM-spelare torde ha sina löner säkrade från sina ordinarie klubbar.

– Den viktigaste belöningen är att få ta på sig landslagströjan, säger verksamhetsledaren Matti Nurminen.

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight tipssida. Här kan du läsa tipset som artikeln bygger på.

Tipsa Spotlight

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight. Känner du till något som vi borde granska? Skicka i så fall in ett tips!

Tipsa du också

Vi redovisar öppet för hur vi jobbar. Här hittar du de tips vi håller på med som bäst:

Spotlights webbsida Bild: Yle datajournalistik,spotlight,tipsmaskinen

Frankrikes ambassadör och kulturråd besökte Raseborg på tisdagen (17.5). På agendan fanns ett besök i Ekenäs gymnasium där gymnasieelever fick umgås med de franska gästerna.

Ambassadören Serge Mostura och kulturrådet vid ambassaden Jeanette Bougrab koncentrerade sig på kultur och bildning under sitt korta besök i Raseborg.

I Ekenäs gymnasium träffade de studerande som pluggar franska. Ungdomarna hade förberett olika presentationer och frågor. Samtalen som pågick i en timme gick på franska.

- Det gick bättre än jag trodde. Jag förstod bättre vad de sa än vad jag trodde jag skulle göra, säger Lisa Bäckroos som studerat franska i fyra år.

Lisa Bäckroos och Riku Guttesen tyckte det gick bra att prata franska. Lisa Bäckroos och Riku Guttesen. Bild: Yle/Malin Valtonen Ekenäs,ekenäs gymnasium,lisa bäckroos,Raseborg,riku guttesen

- De var mera intresserade av oss. Vi hade inte tid att ställa så många frågor, det var mest vi som svarade på deras frågor.

Bättre än att prata franska elever sinsemellan

Besöket fick inte Guttesen att vilja bli ambassadör men yrket som tolk intresserar.

- Jag tycker det är bra att kunna språk. Jag har studerat franska i snart två år.

Jeanette Bougrab diskuterade med ungdomarna. Jeanette Bougrab, chef för Franska institutet i Finland, diskuterar med gymnasieungdomar. Bild: Yle/Malin Valtonen Ekenäs,ekenäs gymnasium,frankrike,franska ambassaden,Franska Institutet,jeanette bougrab,Raseborg

Både Riku Guttesen och Lisa Bäckroos verkade ha haft nytta av besöket.

- När det gick så bra att prata franska så blev man taggad av att fortsätta, säger Guttesen.

- Det är mera verkligt att prata med någon som har franska som modersmål än att vi pratar franska med varandra i skolan, säger Bäckroos.

Ambassadören och kulturrådet besökte också jubileumsutställningen om Raseborgs slott på Ekenäs museicentrum Ekta.

En jämställdhetsskandal! Så reagerade många när den 36-årige, relativt oerfarne och okände Dāvis Sīmanis brädade tre etablerade kvinnor, och valdes till professor i spelfilmsregi vid Aaltouniversitetet. Enligt Aleksi Bardy, som ledde tillsättningskommittén, var Sīmanis helt enkelt bäst lämpad för jobbet.

En ström av upprörda kommentarer följde på regissören Saara Cantells Facebookuppdatering som i lördags läckte ut information om utnämningen. Och visst ser det hela besynnerligt ut.

Bland de fyra sökande som nått ansökningsprocessens sista skede märks Taru Mäkelä, yrkesverksam regissör sedan 1983, med fyra spelfilmer, fem långa dokumentärer och ett otal tv-filmer bakom sig. Också Auli Mantila och Saara Saarela har imponerande meritförteckningar. Alla tre har undervisat i film. Mantila har dessutom, utöver sina studier i filmkonst, studerat pedagogik.

Istället valdes alltså Sīmanis, ett helt obekant namn utanför sitt hemland Lettland. Enligt IMDB (Internet Movie Database, annan information om Sīmanis är svår att komma över för den som inte läser lettiska) har Sīmanis sedan debuten 2006 visserligen regisserat fyra långa och en kort dokumentärfilm, men bara en enda fiktionsfilm, den sistnämnda i år. Han har ingen formell filmutbildning.

För Finlands enda professor i spelfilmsregi ser det milt sagt magert ut.

– Det är inte fråga om vem som har den längsta filmografin, kontrar Bardy. Annars borde vi bara ringa Timo Koivusalo och berätta att nu är det din tur att bli professor.

Enligt Bardy har Sīmanis dessutom gjort två spelfilmer, inte en.

– Escaping Riga är en hybridfilm. Allt material som finns i filmen är fiktivt, fast det presenteras som arkivmaterial.

Viktigare än längden på cv:n är enligt Bardy den sökandes visioner om utbildningen och filmfältet i stort. På den punkten var Sīmanis överlägsen de övriga kandidaterna.

Men här finns också frågan om utbildning. Simanis har studerat historia och filosofi, men inte alls film. Ifall man inte behöver en filmutbildning ens för att leda ett utbildningsprogram i film, vad är motiveringen till att det finns en sådan utbildning?

– Sīmanis har skolats in i filmbranschen sedan han var tonåring. Han jobbade på flera långfilmer som assistent åt sin pappa, som var en berömd fotograf i Lettland. Vidare skrev Sīmanis sin doktorsavhandling om historiska filmer. Man kan inte säga att han skulle sakna teoretisk kunskap om film. Praktisk kunskap har han visat genom att göra filmer som har fått ett väldigt positivt mottagande.

Fast i och för sig ingen som har haft biospridning utanför Lettland.

- Nej, inte vad jag vet. Och det gäller ju också för de andra kandidaterna. I hela Europa är det jättesvårt att få spridning för filmer utanför deras egna hemländer.

Bardy understryker att ingen påstår att Sīmanis är den bästa regissören bland kandidaterna.

- Det var ju inte frågan. Frågan var vem som bäst kan undervisa filmregi. På basis av det material vi hade till hands och våra möten med alla kandidater, så tyckte vi att den personen är Sīmanis.

Det är ju klart att jämställdhet inte innebär att en kvinnlig sökande ska gå före en man. Men nu bestod tillsättningskommittén av fyra män och en kvinna. Var det ingen som kom att tänka på att ni kunde ha garderat er mot sådana här anklagelser med en jämnare könsfördelning i kommittén?

- Nå, det var ju en kvinna, vår dekan, som utnämnde honom till jobbet. Ja, kanske hade det varit bra. Men ingen kunde gissa att vi väljer någon som kommer så långt ifrån vår lilla finska filmkrets. Och ingen kunde gissa att någon vill göra det här till en jämställdhetsfråga. Här på filmavdelningen har vi fler kvinnliga än manliga professorer. Jag ser inget jämställdhetsproblem i hur vi väljer lärarna. Det är sant att det fortfarande är svårare för kvinnliga regissörer att få göra film, också i Finland. Men hur som helst måste vi välja den kandidat som är bäst för jobbet.

Och vilka egenskaper gör Sīmanis bäst lämpad?

- En kombination av konstnärlig erfarenhet, visioner och teoretisk kunskap. Han har ett akademiskt sätt att tänka som man väldigt sällan ser hos folk i filmbranschen. De flesta är antingen väldigt praktiska eller övervägande teoretiska. Sīmanis kombinerar de här två kunskapsområdena.

Bardy påpekar också att det är möjligt för de övriga sökandena att lämna in besvär över utnämningen.

- Processen är genomskinlig. Den har dokumenterats i sin helhet. Allt har skrivits ner, vad som sades under mötena, vem som var närvarande, vem som var jävig. Det är inte svårt att reda ut om allt gick till på rätt sätt.

Det finns också en annan jämlikhetsaspekt inblandad. Många på Facebooktråden har ifrågasatt valet av en lettisk filmskapare utan insikt i den finska filmkulturen.

- En viktig sak här på Aalto är att vi måste behandla alla nationaliteter jämlikt. Aaltouniversitetet finns till för att uppnå internationellt hög standard. Det går bara om vi också tar emot kunnigt folk från andra länder. Nu får man inte tolka det här som att Sīmanis blev vald för att han är utlänning. Men att han är utlänning kan inte användas emot honom, liksom man inte kan använda kvinnligheten emot de kvinnliga sökandena.

I princip skulle det gå att minska på antalet citykaniner genom att avsiktligt sprida RHD-viruset. Men på livsmedelsverket Evira ogillar man idén. Kaninerna skulle lida en smärtsam död.

Den senaste tiden har vildkaninerna i Helsingfors dött av ett virus som heter RHD, eller rabbit haemorrhagic disease.

Det finns två olika typer av viruset. Den äldre typen började långsamt sprida sig från Kina till Europa i mitten av 1980-talet. Den andra typen registrerades 2010.

- Det är ännu oklart vilken av typerna som kaninerna i Helsingfors har drabbats av, säger forskningsledare Tuija Gadd från Evira.

Större andel dör av den äldre virustypen

Enligt Gadd ser de kliniska bilderna för virustyperna lite olika ut, bland annat drabbas kaniner i olika åldrar i vardera virustypen. Den äldre virustypen är mycket dödlig: 80-90 procent av kaninerna som drabbas dör. Den nyare virustypen dödar åtminstone 70 procent av de drabbade.

RHD-viruset kan smitta till tamkaniner, men inte till andra djur eller människor.

Kaninerna som drabbas lider en smärtsam död

Enligt Gadd skulle man i princip kunna använda viruset som en biologisk bekämpningsmetod genom att sprida det på gräsmattor och andra ställen som kaninerna vistas i. Men det är etiskt fel – kaninerna skulle lida i onödan.

- Först och främst dör inte alla kaniner som drabbas. Och viruset orsakar mycket smärta. En del av kaninerna kan vara sjuka länge, till och med några veckor och sedan dö på grund av leverskador, säger Gadd.

- Ur etisk synvinkel skulle jag inte rekommendera det.

Ursprunglig text: Elina Jämsen/Yle Helsinki

Statsminister Juha Sipilä (C) förklarade i dag inför riksdagen hur regeringen vill ändra statens ägarpolitik. Avsikten är att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

Sipilä framhöll att värdet av de bolag som staten äger är exceptionellt stort i ett europeiskt perspektiv. Enligt uppgifter från 2014 var staten delägare i bolag och affärsverk vars sammanlagda värde uppgick till cirka 53 procent av Finlands bruttonationalprodukt.

Sipilä sade att det statliga ägandet måste användas mer produktivt och effektivt än tidigare för att skapa ny ekonomisk aktivitet och nya arbetstillfällen.

Vidare krävde Sipilä att statsbolagen visar sitt samhälleliga ansvar när det gäller att betala skatter. De statliga bolagen bör också vara ett föredöme i fråga om måttfulla löner för cheferna. Enligt Sipilä borde börsbolagens ledning och personal uppmuntras till ägande. Staten vill som ägare av börsbolag stärka folkkapitalismen genom att uppmuntra personalen till att äga aktier i arbetsgivarbolaget.

Sipilä sade också att avgångsvederlagen till företagsledningen måste minskas med hälften.

Grundläggande service hotas?

Oppositionen förhåller sig kritisk till regeringens linjedragningar. Huvudoppositionspartiet SDP meddelade att partiet motsätter sig att regeringen sänker statens ägarandel i oljebolaget Neste.

Planerna på att minska statens ägarandel av Posten till 50,1 procent väcker enligt SDP:s riksdagsledamot Lauri Ihalainen frågor om hur postens grundläggande service kommer att skötas på landsbygden.

Företrädarna för regeringspartierna påpekade för sin del att även tidigare regeringar har sålt av statens egendom. Den tidigare statsministern, Centerns gruppordförande Matti Vanhanen, sade att skillnaden är att man nu ämnar använda intäkterna till att skapa nytt. Tidigare användes pengarna till att minska på statsskulden.

En industribyggnad antändes vid 17-tiden på tisdagen på Kastensgatan i stadsdelen Pappliankorpi i Lojo. Kraftig rök utvecklas och därför uppmanar Västra Nylands räddningsverk att människor håller fönstren stängda och ventilationen avstängd i närheten av brandplatsen.

Röken rör sig i riktning mot Vendelä.

Omkring femton enheter deltar i släckningsarbetet.

Klockan 18.30 hade räddningsverkets mannar lyckats stoppa eldens framfart, men släckningsarbetet pågår fortfarande.

Strax före klockan 19 var branden i fabrikshallen stängd. Då brann det ännu på begränsat område i takkonstruktionerna.

Eldsvådan härjade i en nedlagd fabrik. Eldsvådan började sannolikt från gnistor som uppstått under rivningsarbeten.

Artikeln uppdaterades klockan 19.04 med nya uppgifter om hur branden spridit sig.

Språkliga rättigheter förverkligas ganska dåligt i Finland och språkklimatet har blivit hotfullt. Det framkom när justitieministeriet höll ett seminarium i samband med statsrådets redogörelse om tillämpningen av språklagstiftningen.

Politikerna måste göra mer för att trygga minoritetsspråken i Finland.

Det budskapet var tydligt då språkliga minoriteter fick komma till tals på seminariet om hur språkliga rättigheter tryggas i praktiken. Det har nämligen funnits ett starkt missnöje bland de språkliga minoriteterna när det gäller politikernas vilja att göra detta.

Arbets- och justitieminister Jari Lindström från Sannfinländarna ansträngde sig i alla fall lite extra och talade svenska för första gången i ett tal.

- Jag hoppas att ni förstod, sa Lindström efter en mening på lite knagglig svenska och publiken applåderade berömmande.

Justitieminister Jari Lindström talade svenska vid seminariet. Justitie- och arbetsminister Jari Lindström Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press jari lindström,justitie- och arbetsminister jari lindström,Justitieminister,Sannfinländarna

"Vi stampar lite på stället"

Varje regeringsperiod ger regeringen en redogörelse till riksdagen om hur de språkliga rättigheterna uppfylls men ingenting händer, anser folktingssekreterare Markus Österlund.

- Jag tycker att vi stampar lite på stället. Redan i två redogörelser har regeringen lyft upp problemet med att det står vissa saker om vissa rättigheter i lagen, men i verkligheten så förverkligas det inte, säger Österlund.

Nästan 2 000 svar om språkliga rättigheter

I samband med den nya rapporten stod det också klart att det finns en hel del problem när det gäller förverkligandet av de språkliga minoriteternas grundläggande rättigheter.

När justitieministeriet ordnade en möjlighet för offentligheten att säga sin åsikt om språkliga rättigheter via webbplatsen dinasikt.fi blev ministeriet mycket förvånat över responsen.

Nästan 2 000 svar kom in på bara några månader.

Över 50 procent av de som svarade var svenskspråkiga, men också samiska, karelska och teckenspråkiga gav respons, berättar Corinna Tammenmaa, språkrättsråd på Justitieministeriet.

Människor är hemskt oroade. De undrar om de får tala svenska, om de får existera och de gav en signal om att det har blivit sämre.― Corinna Tammenmaa, språkrättsråd, Justitieministeriet

Också Annika Lapintie, riksdagsledamot och ordförande för Riksdagens grundlagsutskott, är oroad över att vi har gått mot det sämre när det gäller att trygga språkliga rättigheter.

Den största utmaningen är nu att trygga de språkliga rättigheterna i den nya social- och hälsovårdsreformen, anser hon.

- Därför tycker jag att man noggrant ska gå igenom språkliga rättigheter i lagberedningen. Man borde göra konsekvensbedömningarna i god tid på förhand, så att man kan ta hänsyn till olika alternativ och ser vilken inverkan de olika möjligheterna har, säger Lapintie.

Annika Lapintie, riksdagsledamot och ordförande för riksdagens grundlagsutskott Annika Lapintie, riksdagsledamot och ordförande för riksdagens grundlagsutskott Bild: Julia Holmvik, Yle annika lapintie,grundlagsutskottet,riksdagens grundlagsutskott

Paneldebatten avslöjade missnöje och oro

Att språkklimatet är ganska hotfullt i dag framkom tydligt när representanterna från olika språkliga minoriteter kom till tals vid paneldiskussionen om språkklimatet i Finland.

Folktingssekreterare Markus Österlund representerade finlandssvenskarna i paneldebatten och sa att många finlandssvenska unga upplever att de inte vågar tala svenska när de rör sig i storstäderna om kvällarna.

Man kan få på käften om man talar svenska.― Markus Österlund, Svenska Finlands Folkting

Stanislav Marinets, verksamhetsledare vid Förbundet för Finlands ryskspråkiga föreningar, var förvånad över att också finlandssvenskarna är rädda för att bli slagna när de talar sitt modersmål om kvällarna.

Det här är vardag också för de ryskspråkiga i Finland.― Stanislav Marinets, Förbundet för Finlands ryskspråkiga föreningar

Marinets ansåg också att den ryskspråkiga minoriteten är passiva aktörer i samhället. Det syns i bland annat valdeltagandet. Ryskspråkiga i Finland är mestadels tysta och klagar inte för att undvika att väcka uppståndelse, förklarade han.

I paneldebatten framkom det också att samerna har det mycket svårt att överleva som minoritet.

Pirkko Selin-Grönlund, som är specialist för de Dövas Förbund, tyckte å sin sida att det känns jobbigt att de döva alltid måste kämpa för att få sina rättigheter uppfyllda.

Markus Österlund från Folktinget håller med.

Det är lite jobbigt ibland när vi hela tiden måste tränga oss på för att säga att kan ni också fixa språket.― Markus Österlund, Svenska Finlands Folkting

Ett exempel är vård- och regionförvaltningsreformen. Österlund tycker att det borde ha varit en självklarhet att statsrådet skulle ha tillsatt en arbetsgrupp som speciellt hade övervakat det svenska språkets och samiskans rättigheter.

Elina Lepomäki tog genast från början sin roll som den marknadsliberala utmanaren i kampen om Samlingspartiets partiordförandepost på allvar. I partiets första gemensamma kampanjdebatt i Seinäjoki på tisdagen var hennes spelöppningar fräna och många.

Lepomäki sade sig kunna tänka sig att skära i de välbärgades barnbidrag. Hon kan tänka sig att sänka skatter så att det till och med kan leda till låntagning.

Vidare vill Lepomäki sluta upp med allt statligt deltagande i företagsverksamhet, förutsatt att det inte finns något strategiskt syfte med statens roll. Posten kunde spjälkas upp.

På frågan om vad som borde göras med pengarna som frigörs genom försäljning av staglig egendom hade Lepomäki ett klart svar.

- De borde delas ut till folket.

Stubb och Orpo diplomatiska

Alexander Stubb och Petteri Orpo var under hela debatten klart mer försiktiga och diplomatiska i sina uttalanden än Lepomäki. Stubb och Orpo sitter båda med i regeringen, som i vår dryftar statens ägandepolitik.

Som ett svar på Lepomäkis utspel om att dela ut pengar till folket sade Stubb lätt skämtsamt att han inte som finansminister kan lova att pengarna delas ut till alla.

Orpo sade sig se behovet av en statlig roll också i framtiden.

- Då det uppstår försäljningsvinster borde de användas för att skapa tillväxt och arbetsplatser. Jag orkar tro att samhället har en roll här.

Alla för lokala avtal

Lepomäki ville veta hur de lokala avtalen, som hon så varmt förespråkar, hamnade på arbetsmarknadsparternas förhandlingsbord.

Stubb och Orpo försökte förklara att det i regeringen och på arbetsmarknaden finns fler än en part.

I sak var alla tre överens om att det behövs mer frihet på arbetsmarknaden och att Samlingspartiet kraftfullt måste driva större frihet och bättre möjligheter att ingå lokala avtal.

För Nato, utan folkomröstning

I Alexander Stubbs valprogram står det klart ut att Finlands plats är i försvarsalliansen Nato. Under debatten i Seinäjoki blev det klart att Samlingspartiet driver ett medlemskap oberoende vem av de tre kandidaterna som vinner valet.

Alla tre sade sig vilja att Finland ansöker om medlemskap under nästa valperiod.

Ingen sade sig kräva en folkomröstning om saken. Petteri Orpo sade att statsledningen och riksdagspartierna måste finna en ”tillräcklig” enighet om saken.

- Jag ser inte en folkomröstning som en nödvändighet, sa Stubb.

Stubb berömde motkandidater

Om Elina Lepomäki genast från början profilerade sig som ett alternativ var det svårare att hitta skillnader mellan Alexander Stubb och Petteri Orpo.

Stubb frågade till och med själv Orpo vad han skulle göra bättre som ordförande för Samlingspartiet.

- Det finns många saker i de strukturella reformerna och på arbetsmarknaden som vi måste driva på ett bättre sätt. Det är ännu tre år kvar av regeringsperioden, sa Orpo.

Stubb berömde under debatten sina motkandidater och sa att det går bra för Samlingspartiet oberoende vem som vinner valet.

Samlingspartiet väljer ordförande på partikongressen i Villmanstrand 10-12.6.

Jord- och skogsbruksministeriet föreslår att älgjakten skulle inledas senare i största delen av landet. De vill att jakten börjar andra lördagen i oktober, istället för sista lördagen i september som nu.

Syftet är att låta älgarna vara ifred under brunsttiden, som infaller i slutet av september och början av oktober.

Så att ändringen inte skulle leda till mer åkerskador föreslår ministeriet istället att man kunde börja skjuta älgar på åkrar redan fr.o.m. den första september. Drevjakt och jakt med hund skulle inte vara tillåtet då, utan först i oktober då den egentliga älgjakten skulle inledas.

De här ändringarna skulle träda i kraft 1.1.2017.

Också älgkor med kalv ska få skjutas

Dessutom föreslås lindringar i fråga om skyddet av älgkalvar.

I dag är en ko som följs av en yngre än ett år gammal kalv fredad. Det skyddet skulle enligt förslaget slopas från och med andra lördagen i oktober då alltså jakten skulle inledas, och dethär skulle gälla redan från och med den här hösten.

Syftet med den ändringen är framförallt att slippa de eventuella rättsliga påföljder som ett misstag i dag orsakar. Bland jägare har många upplevt det som orättvist med bestraffning i fall då kon av någon anledning har skiljts från kalven och jägaren inte kan förutsättas veta att kon har en kalv i följe. Sådana svårtolkade situationer kan ske t.ex. i jakt med drivande hund.

Samtidigt preciseras jaktledarens ansvar på den här punkten. Ifall kalven blir ensam då kon har fällts, ska jaktledaren i mån av möjlighet försöka se till att också kalven fälls.

Djurskyddsorganisationer bestörta

Ministeriets förslag har redan väckt beröm inom jägarkåren, men vid djurskyddsorganisationerna är man bestört över planerna på att slopa det så kallade kalvskyddet.

- Det är ett djurskyddsproblem om man börjar skjuta älgkor. En kalv under ett år kan inte klara sig själv i naturen, den kommer att dö där, säger Helinä Ylisirniö som är ordförande vid Finlands djurskyddsföreningars förbund.

Ylisirniö ser inga goda skäl att ändra dagens förordning som skyddar älgkorna.

- Jag förstår inte varför man skulle ändra på den här regeln. Det har inte varit något problem med den, men nu har man gjort ett problem av en sak som inte är ett problem.

Också på djurskyddsorganisationen Animalia tycker man att ministeriets motiveringar är ohållbara. Enligt verksamhetsledaren Mai Kivelä är förslaget bara en fortsättning på regeringens tidigare djurhatslinje.

- Att motivera slopandet av kalvskyddet med att man då slipper rättsliga efterspel kan helt enkelt inte vara ett tillräckligt argument för att ändra en så viktig djurskyddsförordning, säger Kivelä.

Animalia förbereder nu en protest mot förslaget.

Läs ministeriets pressmeddelande här

Katarina Pettersson led av anorexi och depression i femton år. En stor del av vården fick hon på Lappvikens pyskiatriska sjukhus. Här är hennes berättelse:

”Första gången jag togs in på Lappvikens psykiatriska sjukhus var sommaren 1995. Jag var 28 år och hade fått diagnosen anorexi. När jag hörde att jag skulle till Lappviken blev jag full av skräck för där är ju alla galna människor, tänkte jag. En väninna följde mig dit men jag vågade inte gå in. Snart insåg jag att patienterna var helt vanliga människor som bara mådde dåligt.

Det året fanns ingen egentlig ätstörningsavdelning på Lappviken så jag och en annan anorexipatient fick vård på en allmänpsykiatrisk avdelning. Det var under mina första besök där som jag upplever att jag fick den mest individuella vården. Senare kändes det som om vi alla fick följa samma program och system.

Matsalen på Lappvikens sjukhus. Matsalen i Lappvikens sjukhus. Bild från Katarina Petterssons fotoalbum. Bild: Yle / Eva Lamppu katarina pettersson,Lappvikens sjukhus,Matsal

Mat med jämna mellanrum

Vården gick ut på att äta med jämna mellanrum, diskussioner med den egna skötaren och medicinering. Vi åt alla runt ett bord och skötaren vaktade oss i bordsändan. Ju längre in i vården jag kom desto mera friheter fick jag. Jag fick ta maten själv och sitta längre bort från skötaren. Avdelningen var öppen, men man fick inte gå ut ensam. Särskilt inte om man var i riktigt dåligt skick eftersom det fanns en risk för överansträngning.

Vården berodde mycket på den egna skötaren. En del brydde sig genuint, andra struntade blankt i oss. Särskilt inom den allmänpsykiatriska vården hade många svårt att förstå varför vi inte åt. Men det fanns också ljuvliga skötare som alltid frågade hur vi mådde.

Jag fick vänner på Lappviken och vi kunde vara som en liten familj. Vi tittade på tv om kvällarna och hade trevligt. Det var måltiderna som orsakade problem och det var också vid dem jag kunde bryta samman och bara gråta.

På hösten skrev jag ut mig, men blev snart dålig igen och skickades tillbaka till Lappviken bara ett halvt år senare.

Under dagarna där sysselsatte jag mig med handarbeten och stickade och virkade kläder, dockor och nallar. Jag tyckte om Lappviken och jag satt ofta på strandklipporna. Miljön var rofylld och avskiljd från den värsta trafiken. Det var ett bra ställe för alla.

Tv-rummet på Lappviken. Tv-rum på Lappviken. Från Katarina Petterssons fotoalbum. Bild: Yle / Eva Lamppu katarina pettersson,Lappvikens sjukhus,tv-rum

Manisk av elbehandling

Fram till 1999 åkte jag in och ut på Lappviken. Det året jag fyllde 30 fick jag diagnosen djup depression: jag ville bara dö. Läkarna gav mig elbehandling men vården misslyckades och jag lär ha blivit manisk. Själv minns jag ingenting från den perioden. Enligt mina väninnor satt jag vid bordet eller sprang av och an i korridoren och skrattade hysteriskt. Behandlingen avbröts och kort därefter var jag lika deprimerad igen.

Tyst miljö

1999 fanns det redan en avdelning för ätstörningspatienter på Lappviken även om hälften av patienterna då fick allmänpsykiatrisk vård.

Det var för det mesta tyst på Lappviken. Så tyst att man lärde sig känna igen sköterskornas steg. Jag ville ofta att någon skulle sticka sig in och fråga hur jag mådde. När ingen kom var det en liten besvikelse. Och så fanns där ljudet av matklockan, som vi patienter inte tyckte om, en koskälla som sköterskorna ringde i vid matdags.

Patienter med ätstörning är ofta snälla och det är ovanligt att man visar ilska. Jag upplevde bara en aggressiv händelse när en man ställde sig framför tv:n då jag satt och tittade på den. Han bytte kanal om och om igen tills jag steg upp för att säga till. Då tog han tag i mig och skuffade mig åt sidan så att jag föll. Jag tror han blev lika rädd som jag och han försvann.

1999, efter många vårdperioder på Lappviken, bestämde jag mig för att jag aldrig mera skulle tillbaka till dit – så ångestfyllt var det. Istället fick jag vård på andra ställen. 2007 skickades jag igen till Lappviken där ätstörningsavdelningen nu var enbart för ätstörningspatienter. Jag vårdades där tills sjukhuset lades ner 2008.

Aktivt beslut att bli frisk

Sista gången jag fick vård var 2010 då jag mådde som värst och kroppen började ge upp på riktigt. Mina ben värkte så jag knappt kunde gå och kroppen krampade då jag tvättade tänderna. När jag la mig om kvällarna kändes det som om brinnande glasskärvor for igenom mitt blodomlopp. Det var nervsystemet som skrek efter mat, berättade de för mig på sjukhuset. Jag känner fortfarande av värken ibland.

Då blev jag för första gången rädd. Rädd för att bli helt beroende av andra människors hjälp och bunden till mitt hem eller rullstol och sladdar. Min terapeut skickade mig till sjukhuset och redan innan jag åkte in beslöt jag mig för att klara mig och tillfriskna. Det var ett beslut som jag fattade och som jag har hållit fast vid.”

Hur ser din egen berättelse ut?

Radioteatern samlar läsarnas erfarenheter av den finländska mentalvården, för att ha som grund när vi skapar en hörspelsinstallation på Lappvikens sjukhus under Konstens natt i augusti.

Vi är tacksamma om du vill dela med dig av din berättelse. Allt från längre historier till korta, små detaljer hjälper oss att förstå hur livet på Lappviken kan ha varit.

Du får gärna vara anonym. Vi garanterar att reglerna för patientsekretessen följs.

Nokia har undertecknat ett avtal om varumärken och patentlicenser som ger företaget HMD global rätt att tillverka telefoner och surfplattor som använder varumärket Nokia.

HMD global är ett nygrundat finländskt bolag som i och med avtalet får global ensamrätt på Nokias varumärke i tio års tid.

Nokia Technologies får i sin tur patent- och varumärkesersättningar för de apparater som HMD säljer.

HMD ämnar använda över 500 miljoner dollar under de tre följande åren på att marknadsföra Nokiatelefoner och -surfplattor globalt. Det här finansieras med placeringar som görs i företaget och med intäkter från försäljningen av enklare mobiltelefoner. Sådana här Nokiatelefoner hör fortfarande till de populäraste telefonerna på många håll i världen.

Nokia 3310 lanserades år 2000 En Nokia 3310-mobiltelefon. Modellen lanserades år 2000. Bild: Rex Features Ltd 2012/All Over Press mobiltelefoner och -apparater,Nokia,Nokia 3310,Symbian

Brett sortiment enheter som kör Android

HMD:s nya smarttelefoner och surfplattor kommer att använda sig av operativsystemet Android. Nokia säger att man på det här sättet kombinerar ett av de mest ikoniska varumärkena inom mobiltelefoner med världens ledande operativsystem och ekosystem för mjukvara.

HMD kommer att marknadsföra såväl enklare mobiltelefoner som nya smarttelefoner och surfplattor.

Nokia säger i sitt pressmeddelande att HMD kommer att ha full operativ bestämmanderätt när det gäller försäljning, marknadsföring och distribution av Nokiatelefoner och -surfplattor. HMD ska också få ensamrätt att använda den betydande internationella försäljnings- och distributionskanal som Foxconns dotterbolag FIH Mobile Limited kommer att köpa av Microsoft. HMD får vidare använda sig av FIH:s produktions- och leveranskapacitet, tekniska kunnande och växande patentportfölj för mobila teknologier och komponenter.

HMD ägs inte av Nokia

Nokia äger inte aktier i HMD och hör inte heller till bolagets finansiärer. Nokia Technologies kommer att vara representerat i HMD:s styrelse och ställer höga krav på verksamheten för att kunna vara säker på att de nya apparaterna kommer att motsvara konsumenternas förväntningar.

När köpet av Microsofts enklare telefoner har genomförts kommer HMD att ledas av vd Arto Nummela som tidigare haft en ledande ställning inom Nokia och som för närvarande är direktör vid Microsofts mobiltelefonverksamhet.

Microsoft tänker enligt the Verge fortsätta att utveckla operativsystemet Windows 10 för mobila enheter samt kommer att stöda Lumiatelefoner och Windowstelefoner som tillverkas bland annat av Acer, Alcatel, HP, Trinity och Vaio.

HMD ägs av Smart Connect-fonden som leds av den tidigare Nokiadirektören Jean-François Baril, skriver Taloussanomat.

Tidningen Talouselämä anser att det är mycket sannolikt att HMD global hör till Foxconns maktsfär. Tidningen drar den slutsatsen eftersom Jean-François Baril år 2015 grundade investeringsbolaget Ginko Ventures där han är delägare och där Foxconn är enda placerare.

Aktiestrategen Jukka Oksaharju säger i Kauppalehti att det nya arrangemanget är ett utmärkt drag av Nokia. Han säger att Nokia på det här sättet drar större nytta av sina immateriella tillgångar. Aktiestrategen säger också att valet av HMD innebär en risk – men utan risk ingen avkastning.

Nokias avdelning på evenemanget Slush 2015 i Helsingfors Nokias stand på Slush-evenemanget 2015 i Helsingfors Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Ekonomi,finland,Nokia,Slush konferens

26 600 popuprestauranger har bjudit på läckerheter sedan restaurangdagen såg dagens ljus för fem år sedan. På lördag är det slut på matkarnevalen i sin nuvarande form.

- Inom ramen för restaurangdagen har popuprestauranger öppnat fyra gånger per år, men aldrig utanför det. Alla popuprestauranger kunde förverkligas vilken dag på året som helst, säger Timo Santala, hjärnan och hjärtat bakom restaurangdagen.

Grillat i Berghäll. Gatorna har fyllts av matentusisaster under restarangdagarna. restaurangdag 2013 Bild: YLE/Rose-Marie Sundström evenemang,helsingfors,restaurangdag,restaurangdagen,vasagatan

Tanken med att avsluta restaurangdagen är att folk ska öppna popuprestauranger alla dagar på året. På restaurangdagens webbplats kan man i framtiden lägga in en popuprestaurang när som helst, inte bara fyra specifika dagar om året.

Alla popuprestauranger kunde förverkligas vilken dag på året som helst.― Timo Santala

Protest mot byråkrati

Idén till restaurangdagen föddes dels av stadens strikta byråkrati, som gör det relativt bevärligt att starta bestående restauranger och caféer. Timo Santala vill poängtera att restaurangdagen inte har haft några specialregler, utan att alla kan öppna en popuprestaurang när de vill.

Restaurangdagen är en gemenskap och ett socialt evenemang. Jag tror på att mat för folk samman.― Timo Santala

Timo Santala är mannen bakom restaurangdagen, och många andra helsingforsevenemang. Timo Santala Bild: Yle/Carina Bruun restaurangdagen,timo santala

Kreativiteten har inte sett några gränser på restaurangdagen. Folk har serverat mackor som de halat ner från korgar i fönstret på ett flervåningshus, drinkar och Mac Gyver mot bakfylla, fryspizza för att protestera mot snobbism inom matkulturen, bara för att nämna några.

Antti Tuomola (till vänster), Timo Santala och Jyrki Vanamo höll presskonferens på onsdagen. Restaurangdagen har så många fans världen över, att flera hundra följde med livestreamingen på webben. Restaurandagens skapare. Bild: Yle/Johanna Minkkinen restaurangdagen 2014,timo santala

restaurangdag 2013 Bild: YLE/Rose-Marie Sundström grill,gris,helsingfors,restaurangdag,restaurangdagen

Restaurangdagen har också varit en språngbräda för bestående restauranger. Tiotals bestående restauranger har sett dagens ljus efter restaurangdagen.

REstaurangdagen på Vasagatan i Helsingfors. Bild: Yle/Ann-Charlotte Åkerholm gatuloppis,restaurangdagen,vasagatan