Vad är Argentinas huvudstad? Kan man ha en inåtväxt penis? Är min kropp normal? Det är frågor som Anders Huldén på Pojkarnas telefon kan få under en vanlig kväll.

Anders Huldén är den enda som pratar svenska på Pojkarnas telefon, och det är tur att han finns, för det innebär att linjen nu också öppnats upp för svenskspråkiga. Det är ändå väldigt få som ringer in.

- Vi befinner oss i ankdammen och om det är något som känns lite jobbigt att fråga om eller prata om är det viktigt att man kan vara anonym. I lilla Svenskfinland kanske det ibland känns svårt. Man är rädd att den som svarar är någon bekant, säger han.

Alla som svarar i Pojkarnas telefon har ändå tystnadsplikt, så Anders intygar att det du säger där, hålls där.

Svårt att prata om känslor

För många kan det vara svårt att prata om känslor, och det är därför Pojkarnas telefon behövs.

- I grabbiga umgängeskretsar är det ofta en press på att man ska vara man på ett speciellt sätt. Att prata mycket och ingående om sina känslor hör inte så ofta dit.

Det beror förstås på vem man är kompis med och hur ens gäng fungerar, men det händer ofta att killarna som ringer in har svårt att förklara vad de känner.

- Det är ganska vanligt att man ringer in och säger att ”mua vituttaa”. Man har kanske inte ord för att beskriva känslorna, men vi kan gå närmare in på det och fråga vad han egentligen känner och försöka sätta ord på det, säger Anders.

I grabbiga umgängeskretsar är det ofta en press på att man ska vara man på ett speciellt sätt.

Genom något så enkelt som att lyssna på de som ringer in, kan Anders och hans kollegor få fram vad som egentligen är fel. De som ringer in kan ofta vara aggressiva, men då gäller det bara att hålla sig lugn.

- Jag kan luta mig tillbaka i stolen och säga ”det låter som att du är på dåligt humör, vad är det egentligen du vill prata om?”. Ofta kommer man så småningom in på det man egentligen vill prata om.

Frågor om sex och vad som är normalt

Det är varierande frågor och funderingar som Anders och hans kollegor får ta emot. Mest handlar det om kroppen och att växa upp – om vad som är normalt och om man utvecklas på rätt sätt.

- Mycket handlar om sex och sådant man kanske hört från kompisar eller stött på i samband med pornografi. Det kan också handla om mobbning, kompisar och föräldrar.

Ibland ringer killar också in och frågar om hjälp med skolarbetet.

- Det kan vara frågor om djur och natur, eller så ringer man in när man gör sina läxor och frågar vad Argentinas huvudstad är eftersom man inte orkar kollar upp det på nätet. Då kan man ju passa på att prata om något annat på samma gång.

En del som ringer in kan också befinna sig i riktigt allvarliga situationer och ha stora problem.

- Vi har inte svaret på allt och det är inte meningen heller, men vi kan vara en första kontakt, och så kan vi tillsammans hjälpas åt att hitta information och kolla upp vart personen kan vända sig för att få mer hjälp.

Samhällsfrågor syns i samtalen

Anders säger att man kan se en del trender i det som bekymrar de som ringer in. Det som händer i samhället syns också i samtalen.

- För två år sedan när det kom många asylsökande till Finland hördes det väldigt tydligt i telefonen. Det syntes också i form av attityder och det var en peak av rasism och hatprat. Visst möter vi fortfarande rasism och sexism, varje dag, men peaken har mattats av.

Hälften av samtalen är humorsamtal

Anders och hans kollegor får också ta emot en hel del skämtsamtal, men själva kallar de dem för humorsamtal.

- Vi pratar om att det finns humor i samtalen, och den humorn är på olika nivåer och av olika kvalitet. Ibland ger vi också ganska rak respons på det.

Bakom humorn finns säkert en förklaring till varför man tycker det är roligt att skämta om det.

I fjol innehöll drygt hälften av samtalen humor på något sätt. Det kunde vara att killarna uttryckte sig på ett vitsigt sätt eller berättade rövarhistorier.

- Vi lyssnar på vad de har att säga och går kanske med i den där historien lite grann och förhåller oss till den som om det skulle vara på riktigt. Vi kan försöka komma in på ett allmänt plan i stället och fundera kring vad man kunde göra om det här var på riktigt. Bakom humorn finns säkert en förklaring till varför man tycker det är roligt att skämta om det, och det finns tydligt ett behov av att prata om det, säger Anders.

Bara män som svarar

Pojkarnas telefon består av fyra personer som alla identifierar sig som män. En tid var också en kvinna anställd, men de märkte att en del av de som ringde in inte vågade öppna sig på samma sätt när hon som tog emot samtalet. För många känns det lättare att prata med någon av samma kön som man själv identifierar sig med.

- Det finns såklart också pojkar och unga män som tycker det är lättare att prata med en kvinna, det beror på vad man är van vid och har växt upp med, men nu har det varit praxis i flera år att det bara är män som svarar, säger Anders.

Sparsamheten har ökat. Allt fler har som rutin att ha med sig en ryggsäck eller en tygkasse då det är dags att bege sig till butiken. En del kunder köper i dag en plastkasse bara i yttersta nödfall.

I dag köper bara ungefär var tredje konsument en vanlig plastkasse i matbutiken.

De stora anhopningarna av plast ute på oceanerna bekommer dock inte alla människor. En del av de kunder som Yle har talat med ser inte det hela som en samvetsfråga.

- Jag är ganska säker på att den här plastkassen inte hamnar i havet.

En rundfrågning som Yle gjort i en Prisma-matbutik i Tammerforstrakten visar att det är vanligt att den som handlar i en matbutik alltid rutinmässigt köper en plastkasse och packar ner sina varor i den .

En del kunder säger att de tycker att det är besvärligt att alltid komma ihåg att ta med sig en tygkasse. Om den inte ryms i en ficka måste man ju "bära den med sig" på något sätt.

Och för många är det självklart att återanvända plastkassarna som soppåsar i hemmet.

Kommer man direkt från jobbet måste man ju köpa en plastkasse. Det är irriterande för man vill ju skydda naturen.― Kund som intervjuats av Yle

Tygkasse och plastkasse. Bild: Yle / Henrietta Hassinen flergångskasse,inköpskasse,Kasse,matkasse,plastavfall,plastkasse,tygkasse

- Över 90 procent av de förpackningspåsar som kunderna köper är plastkassar. Försäljningen av flergångskassar fördubblades ändå i fjol. Ganska få kunder har med sig en egen kasse, säger servicechef Saara Kauste på Prisma.

Enligt Kauste var papperskassarna populära då de kom medan folk nuförtiden mer sällan köper papperskassar.

Om jag blir erbjuden små plastpåsar på apotek eller i klädbutiker tackar jag nej. Små inköp ryms i väskan. Jag tar inte emot plastpåsar i onödan.

En av kunderna beklagar sig över att allt kött förpackas i plast - men konstaterar samtidigt att det är svårt att göra något åt det.

- Ska man börja ta med sig egna kärl till butiken?

Plastkassar Bild: Yle flergångskasse,inköpskasse,Kasse,matkasse,plastavfall,plastkasse,tygkasse

- Om vi har glömt vår kasse hemma så handlar vi inte alls utan går ut ur butiken. Vi är pensionärer så vi kan komma tillbaka en annan dag!

- Vi köper en plastkasse bara i yttersta nödfall. Vi vill skydda naturen. Det finns alldeles för mycket plast i världen. Haven kvävs av det.

Flergångskassarna allt populärare i S-butikerna

I S-gruppens butiker ser man en trend där flergångskassar och biologiskt nedbrytbara frukt- och grönsakspåsar blir allt populärare, säger informationschef Outi Hohti vid SOK.

- Försäljningen av flergångskassar ökade i fjol med närmare 30 procent i jämförelse med året innan.

Det såldes ungefär 160 miljoner plastkassar och 1,3 miljoner flergångskassar.

Enligt Hohti köper bara var tredje kund en plastkasse i matbutiken.

- Å andra sidan säljs det mera rullar med soppåsar eftersom kunderna i allt högre grad använder egna kassar i butiken.

I fjol gick det åt cirka 250 miljoner plastpåsar för frukt och grönsaker i S-gruppens butiker.

Fruktpåsar Bild: Yle / Markku Lähdetluoma flergångskasse,inköpskasse,Kasse,matkasse,plastavfall,plastkasse,tygkasse

- De plastkassar som är tillverkade av returmaterial finns i varierande grad beroende på tillgången på dem.

- Den största andelen återvinningsmaterial finns i Prismas gråa plastkassar. Där är returandelen 90 procent. I medeltal är procenten 56 i de plastkassar som är till salu.

K-gruppens kunder måste betala för alla plastkassar

I Keskos butiker var plastkassarnas andel av inköpskassarna i slutet av fjolåret 95 procent, flergångskassarnas andel 3 procent och pappers- och biokassarnas andel 2 procent, säger Timo Jäsle, chef vid Keskos minuthandel.

- Nu har vi börjat ta betalt för alla plastkassar i K-gruppens matbutiker, inom järnhandel, i jordbruks- och maskinaffärer samt inom möbelhandeln.

Kesko strävar efter att erbjuda allt fler alternativ; flergångskassar, bomullskassar, jutekassar, papperskassar och kassar av returplast.

Tunna småpåsar i plast kommer inte att finnas vid kassorna längre i slutet av 2017.

Speciellt mängden tunna plastpåsar ska minskas, säger Jäske.

- Tunna småpåsar i plast kommer inte att finnas vid kassorna längre i slutet av 2017. Man kan få en tunn plastpåse om man har en rinnande blombukett eller ett köttpaket som läcker vätska.

Affärskedjorna vill minska på plastmängderna

Både S- och K-gruppen uppmuntrar sina kunder att minska på plastavfallet.

Kunderna ser förändringarna i sin vardag: Småpåsar är inte längre en självklarhet vid kassorna.

Avsikten är att minska på miljöförstörelsen. Plast ska inte få förekomma i vattendragen och naturen.

Återanvändning av plast uppmuntras också vid plastinsamlingsställena RINKI invid stora matbutiker.

Ursprungstext: Anne Heino/Yle Uutiset

Jimmy Wikman ser positivt på framtiden trots att hans lag, Karis Ura, degraderas för nästa säsong till division 1. En dag kanske vi spelar i ligan igen, säger han.

Ura förlorade tio av elva matcher i FM-ligan. För Jimmy Wikman var det ingen överraskning att Karislaget inte lyckades hålla sin plats i den högsta serien.

- Vi var underdogs redan innan serien började och vi visste att det blir en tuff säsong. Hela laget spelade bra hela säsongen och jag är glad över det.

Karis Ura är det första västnyländska laget som spelat i den högsta serien i schack. I höst tar laget fart från den näst högsta serien division 1.

Jimmy Wikman vill inte säga att Ura skulle gå in som favoriter i division 1 i höst.

- Ser man på laget till pappers så nej. Å andra sidan så har vi nu visat vad vi går för.

Någon gång i ligan igen

Jimmy Wikman ser inte det som en omöjlighet att Karis Ura en gång igen spelar i FM-ligan.

- Om allting lyckas så är det möjligt. Division 1 är en tuff serie, så mycket beror på hurdant lag vi eller de andra har. Vilka spelare byter klubb, vem spelar var och så vidare avgör förstås vilket lag som är bäst.

Han säger att Ura har ett jämnt lag.

- Vi är nog där i höst för att kämpa.

Ura lyckades ändå vinna en match då laget på fredagen (10.3) besegrade Garde från Helsingfors.

- Det var en stor lättnad att vinna en match. Före helgens matcher talade vi med killarna att vi har ett mål kvar och det är att försöka lämna jumboplatsen i serietabellen, säger Wikman.

Han säger att Uraspelarna jublade då det blev klart att det blir seger.

- Lite får man nog jubla fast det är meningen att det ska vara tyst i spelsalen.

Slog spelare med högre ranking

I säsongens sista match spelade Jimmy Wikman mot Petri Kekki på bord fem. På förhand sett skulle Wikman inte ha någon chans mot den högre rankade Kekki.

Wikman lyckades ändå vinna partiet i det 32:a med ett drag som gav matt.

- Jag gick in i partiet med den inställningen att jag ska spela med en ny taktik. Jag spelade aggressivt och det lyckades den här gången, säger han.

I Uras interna ranking var Jimmy Wikman den spelaren som hämtade flest poäng i matcherna. Han fick 6,5 poäng på elva matcher.

- Jag är överraskad att jag lyckades så bra.

Oberoende av om det är Sampo Terho eller Jussi Halla-aho som blir Sannfinländarnas nästa ordförande, så kommer partiets karaktär att ändra och bli mera finsk-nationalistisk, säger Jan Sundberg, professor i statslära vid Helsingfors Universitet. Då Soini avgår sker det en klar markering.

Vilka är skillnaderna mellan Jussi Halla-aho och Sampo Terho?

Den ideologiska skillnaden är inte väldigt stor, men det finns skillnader i deras profiliering. Halla-aho har tydligt profilerat sig i frågor som gäller invandring, flyktingar, svenskan och EU-frågor. Också Terho talar om samma saker, men Halla-aho har vassare betoningar. Vi ska ändå inte överdriva skillnaderna mellan dem.

Halla-aho kan sköta sig i det politiska finrummet, men plötsligt kan han komma med uttalanden som går stick i stäv med det regeringen omfattar.

Om Halla-aho blir ordförande, i vilken riktning går partiet?

Det blir en avsevärd skillnad till det parti Timo Soini har lett. Soini har hållit ihop den brokiga skaran av väljare. Med Halla-aho eller Terho blir profileringen en annan. I opinionsmätningarna har partiet backat, men det finns ändå en kärna av medlemmar som är främlingsfientliga och rent rasistiska. Det är klart att de här får mera vatten på sin kvarn, och de kommer att uppmuntras av Halla-aho - men också av Terho.

Vilka är Halla-ahos chanser att bli vald?

Det är svårt att säga. Inom Sannfinländarna har de ett speciellt system, så att alla de som är medlemmar kan komma till partikongressen och får rösta. Det gör att det blir en stor osäkerhetsfaktor. Olika läger kan mobilisera sina anhängare och det är väl det som avgör.

Jag ser ändå inte så väldigt stor skillnad mellan vem av dem som blir vald. Det sker en klar markering när Soini avgår. Partiet kommer att få en starkare finsk-nationalistisk karaktär än vad det har nu. De krafterna i partiet får en betydligt starkare ställning än tidigare.

Om man spekulerar, så visst ger det en ganska märklig bild av Finland att ha Terho eller Halla-aho som utrikesminister. Det ger också en farlig bild.

Vad kommer Sannfinländarnas nya ordförande att betyda för regeringen och samarbetet där?

Det är inte självskrivet att en partiordförande ska ha en ministerportfölj, men det vanliga i Finland är att man gör på det sättet. Soini har meddelat att han vill fortsätta som utrikesminister, men inte är det ändå omöjligt att Halla-aho gör anspråk på den posten.

Hittills har regeringen gjort det enkelt för sig och ansett att det är en intern sak för partiet vilka personer som är ministrar och regeringen godkänner det. Jag tror inte att regeringen faller, för man har satt så mycket i blöt för den stora social- och hälsovårdsreformen. Det finns också annat som varken Centern eller Samlingspartiet vill riskera.

Men om man spekulerar, så visst ger det en ganska märklig bild av Finland att ha Terho eller Halla-aho som utrikesminister. Det ger också en farlig bild. Vi ska minnas att Halla-aho kan sköta sig i det politiska finrummet, men plötsligt kan han komma med uttalanden som går stick i stäv med det regeringen omfattar.

De 9 500 svenska frivilliga som deltog i finska vinterkriget får stor uppmärksamhet - i dag 77 år senare. Annat var det när de åkte hem till Sverige efter krigets slut.

I dag för 77 år sedan tog vinterkriget slut. Till minnet av det har de svenska frivilliga som stred på Finlands sida hedrats i Stockholm.

Kronprinsessan Victoria och Prins Carl Philip tog på måndagen emot Finlands president Sauli Niinistö i Finlandsparken på Gärdet i Stockholm, för att lägga ner kransar till minne av de Finlandsfrivilliga.

Vanligen brukar några tiotal personer vara på plats årligen den 13 mars, till minne av vinterkrigets slut. Nu, när Finland fyller hundra år försöker man uppmärksamma den svenska insatsen.

- Jag känner djup personlig sympati och tacksamhet, gentemot dem som var med och hjälpte Finland under dessa svåra år, sade president Niinistö i samband med minnesceremonin som hölls på Finlands ambassad.

Kronprinsessan Victoria och och prins Carl Philip vid minnesceremonin i Stockholm.r Kronprinsessan Victoria och och prins Carl Philip vid minnesceremoni i Stockholm. Bild: Stella Pictures/All Over Press frivilliga,Kronprinsessan Victoria,kungligheter,Prins Carl Philip,Sauli Niinistö,soldater,Sverige,vinterkriget

Kronprinsessan Victoria vid minnesceremoni i Stockholm. Bild: Patrik C Osterberg / IBL/All Over Press frivilliga,Kronprinsessan Victoria,kungligheter,Prins Carl Philip,Sauli Niinistö,soldater,Sverige,vinterkriget

Diplom från Mannerheim

Bara ett tjugotal av de frivilliga svenskarna är kvar i livet. Leif Ceders pappa Folke Nilsson deltog som frivillig. Han var veterinär och åkte iväg till gränsen vid Salla där han tog hand om de sårade hästarna.

- Han opererade mycket och de fick ju ibland avliva hästar. De hade ofta blivit skrämda, minns Ceder att han har hört pappan berätta.

Ceder visar upp diplomet av marskalk Mannerheim som hans pappa tilldelades, som tack för sin insats. Nu efteråt tänker Leif Ceder att han gärna hade ställt fler frågor, så länge pappan levde.

Leif Ceders pappa tilldelades ett diplom av marskalk Mannerheim. Diplom av marskalk Mannerheim till Folke Nilsson Bild: Yle/Ingemo Lindroos diplom

- Jag var inte ens ett år när han lämnade Sverige, så jag var för liten att begripa det. Men det måste ha varit en stark känsla att vilja hjälpa Finland. Jag tror att han var stolt och gjorde vad han kunde för att hjälpa Finland på sitt sätt, säger Ceder.

Också pappans syskon bistod genom att ta emot finländska krigsbarn, som Leif Ceder växte upp med.

Det fanns en stor vilja i Sverige att hjälpa Finland

Fler hade velat komma iväg tidigare

Också under fortsättningskriget stred frivilliga i Finland. Då hade 1 700 svenskar i uppgift att försvara bland annat Hangönäset.

De här insatserna är kanske mer kända i Finland. Först under senare år har det börjat uppmärksammas mer i Sverige, tack vare att barn och barnbarn till dem som deltog har börjat engagera sig i historien.

Viljan bland den svenska befolkningen var stor att hjälpa Finland - och många hade velat göra ännu mer. Det var fler som anmälde sig än de som kom fram till fronten. Ungefär 12 000 anmälde sig och drygt 8 000 kom fram.

Journalisten och historikern Eric Björklund har skrivit flera böcker om Finlands historia och beskriver det svenska engagemanget som unikt.

- Vi kommer aldrig att uppleva något liknande vad gäller hjälpinsatser. Det var en så bred hjälpinsats, från minsta lilla hushåll på landsbygden till högt upp i samhället. Det var nästan ett bekymmer för regeringen, eftersom man hade sagt kategoriskt nej till en militär insats, säger Björklund.

Den svenska regeringen godkände bara den frivilliga insatsen, vapenhjälp och humanitär hjälp. När de som hade deltagit kom hem till Sverige fick det inte särskilt stor uppmärksamhet.

- I varje fall var det inga ceremonier på gator och torg när de kom hem. Den bataljon som kom från Hangö år 1941 fick visserligen paradera genom Stockholms gator till en mottagning i stadshuset. Men i övrigt var det väldigt litet och anonymt.

En orsak till den småskaliga uppmärksamheten kan vara att deltagandet från svensk sida inte heller var okomplicerat. Den svenska regeringen var i början av kriget avvaktande och det tog tid innan den frivilliga insatsen godkändes. Många som deltog hade önskat åka iväg tidigare.

Kronprinsessan Victoria prins Carl-Philip vid minnesceremoni i Stockholm. Bild: Stella Pictures/All Over Press frivilliga,Kronprinsessan Victoria,kungligheter,Prins Carl Philip,Sauli Niinistö,soldater,Sverige,vinterkriget

En tidigare professor har gett Helsingfors universitet en testamentdonation värd över fyra miljoner euro. Ingen kände till det här, säger Anne Ala-Pöllänen som är ansvarig för medelanskaffning vid universitetet.

Den rekordstora donationen har testamenterats av Maija Lehtonen som gick bort 2015. Hon var professor i allmän litteraturvetenskap och estetik vid universitetet.

- Det är lite märkligt, ingen här visste om att hon tänkte ge en sådan här donation. Det kom som en överraskning, säger Anne Ala-Pöllänen.

Lehtonen har testamenterat sin egendom till de humanistiska vetenskaperna vid universitetet. I enlighet med Lehtonens vilja kommer donationen att stöda bland annat forskning inom finsk och fransk litteratur, det franska språket och fransk historia.

- Fast hon hos oss var professor i litteraturvetenskap och estetik så älskade hon franska.

Troligtvis den största enskilda donationen någonsin

Testamentet på över fyra miljoner är så vitt man vet den största enskilda donation som Helsingfors universitet någonsin tagit emot.

- Visst får vi en del privata donationer men att det handlar om sådana här miljonbelopp är väldigt ovanligt, säger Ala-Pöllänen.

Sammanlagt har Helsingfors universitet över 40 miljoner euro i donationsmedel. Ungefär en tredjedel av det kommer från privata donationer.

Färska forskningsresultat visar att svenskspråkiga elever ännu i sexan är sämre på matematik än finskspråkiga. Senare jämnar skillnaderna ut sig. Gapet mellan flickors och pojkars färdigheter är däremot betydande ännu under andra stadiet.

Undersökningen om elevernas matematikkunskaper har gjorts av professor Jari Metsämuuronen vid Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Metsämuuronen följde med elever under åren 2005-2015, från och med tredje klassen till slutet av utbildningen på andra stadiet.

Utvärderingsexpert Chris Silverström har varit med i projektet genom att bidra till det finlandssvenska materialet. Hon berättar att man noterat vissa skillnader mellan elever i finsk- och svenskspråkiga skolor.

- Utgångsläget för elever i finlandssvenska skolor var helt annat. I den första testserien, som skrevs i trean, var de på en lägre nivå än de finskspråkiga eleverna, säger Silverström.

Utjämning sker - slutliga kunskaper på samma nivå

I matematikproven som skrevs i nian och i slutet av andra stadiet hade skillnaderna mellan språkgrupperna jämnat ut sig. Resultaten tyder alltså på skillnader i utvecklingen, inte i de slutliga kunskaperna.

- Ännu i sexan finns det vissa skolor, främst på landsbygden och mindre tätorter, som ligger ganska långt efter. I mätningen 2008 fanns det finlandssvenska skolor som i sexan var på tredje årskursens nivå i matematik. Men sedan utvecklas eleverna och når upp till samma nivå som de finskspråkiga, säger Silverström.

Största skillnaderna fortfarande könsbundna

Enligt undersökningen fanns de största skillnaderna i matematikfärdigheter fortfarande mellan könen. Under de tidiga stadierna var skillnaderna mellan flickor och pojkar lite större på finlandssvenskt håll.

Det är betydligt vanligare bland flickor att ha negativa känslor kring matematik.

- Jag tror att det väldigt mycket handlar om motivation. Det är betydligt vanligare bland flickor att ha negativa känslor kring matematik. Så är det också frågan om prioritering. Matematik är kanske inte det flickor satsar på, vilket är synd, säger Silverström.

I slutet av andra stadiet var bara 35 procent av den femtedel som klarade sig bäst i matematik flickor.

En annan faktor med stor inverkan var föräldrarnas utbildningsnivå. Elever vars båda föräldrar hade studentexamen klarade sig bättre i matematik, speciellt i årskurserna 7-9.

- Det här är en bakgrundsfaktor som alltid har ett samband med resultat i alla ämnen, konstaterar Silverström.

Läs mera:

Utredning: Den som inte skriver matematik i studentexamen har svaga mattekunskaper

De gymnasieelever som inte skriver matematik i studentexamen har matematikkunskaper som motsvarar ungefär de kunskaper en elev i nionde klassen har, visar en bedömning som gjorts vid Nationella centret för utbildningsvärdering (NCU).

Hela det demokratiska systemet är i gungning i USA, bedömer Martti Koskenniemi, professor i internationell rätt. Han har uttalat sig i Yles radioprogram Ykkösaamu.

- Det här trumpska clowneriet minskar på innebörden i presidentinstitutionen. Det är också kopplat till en upplösning av centralstaten.

Donald Trumps strategiska rådgivare Steve Bannon står bakom många av de idéer som nu råder. (The deconstruction of the administrative state)

Enligt Koskenniemi har upplösningen av centralstaten redan påbörjats. Till exempel överförs makt på delstatsnivå och samtidigt försöker man minska på trovärdigheten i centrala institutioner.

Professor Martti Koskenniemi martti koskenniemi Bild: Yle/Antti Lempiäinen internationell rätt,martti koskenniemi,professor

Koskenniemi ser ett hot mot hela det demokratiska systemet i USA.

- Det är möjligt att USA blir som Turkiet. Det här skulle jag för sex månader sedan aldrig ha trott att jag skulle säga. Det är oklart om institutionerna i USA klarar av att värja sig mot den attack som riktas mot dem just nu.

"Bannons grupper starka och svåra att tolka"

Enligt Koskenniemis bedömningar är Steve Bannons högergruppering mycket stark i USA.s politik just nu. Dess verksamhet är samtidigt väldigt svår att tolka.

- Nationalismen är mycket stark, och nu prövas värderingarna i samhället. De nationalistiska tankarna innefattar en upplevelse av att man under de senaste decennierna har förlorat de värderingar som var centrala i USA på 1800-talet.

- I ett europeiskt perspektiv är det svårt att gestalta det här. Det handlar om högerns starka frammarsch och det handlar om populism och manschauvinism. Här ingår en skarp kritik mot arvet från 1960-talet - ett arv som har präglat den amerikanska kulturen.

Enligt Koskenniemi har Bannons högergrupper förenats av idén om att den amerikanska statens konstruktioner och kultur är totalt korrupta och snedvridna.

Hur går det med rättssystemet?

Nyligen meddelades det att Trumps administration har sagt upp 46 åklagare som Trumps företrädare Barack Obama hade utsett.

- Jag befarar att presidenten nu får en möjlighet att använda den här amerikanska utnämningspolitiken till att minska på domstolsväsendets opartiskhet, trovärdighet och oberoende.

- Det här är ett enormt slag mot det amerikanska samhället.

Koskenniemi konstaterar att valet av Donald Trump till president innebär en mycket stor förändring och att det har uppstått skarpa frontlinjer i USA.s politik.

- Motsättningarna mellan Trumps anhängare och övriga är omfattande.

(Ursprunglig text: Liisa Haapanen / Yleuutiset)

Tre anställda vid Axxell i Pargas har dömts för arbetarskyddsbrott. De dömdes till 15 dagsböter, vilket betyder böter på 420 euro.

Fallet gäller en elev som våren 2015 skadades i en arbetsolycka, där eleven skulle lyfta en tunna från ett lastbilsflak utomhus. Han använde en handdriven truck, men då trucken kördes över tröskeln till verkstaden hade den vält mot eleven och skadat hans knä.

Enligt tingsrätten var trucken avsedd endast för inomhusbruk, men vid Axxells enhet i Pargas hade man, under uppsikt av lärare, använt trucken också utomhus eftersom det inte fanns någon annan maskin som skulle lämpat sig för uppgiften.

Regionförvaltningsverket konstaterar ändå att tillverkarens anvisningar inte är rekommendationer, utan sådana som ska följas. Att en truck som är avsedd för inomhusbruk används utomhus är direkt farligt. Det ska beaktas att det är fråga om en läroanstalt och att eleverna varit unga.

De tre anställda som dömdes för arbetarskyddsbrott har haft utbildningsansvar för eleven. De har därför ett straffansvar som baserar på så kallad presumerad fara, det vill säga på att vissa förhållanden i sig är farliga.

Alla tre anställda dömdes därför för arbetarskyddsbrott till böter. De ska också solidariskt ersätta kostnaderna för bevisningen. Domen gavs på tisdag.

Eleven som råkade ut för olyckan lider fortfarande av skadorna han fick i knäet, men han är utexaminerad och kan arbeta inom det yrke han utbildades till. Han hade inga ersättningskrav på Axxell eller de anställda.

Bolaget Erätukku har ansökt om kurs efter att ha misslyckats med sitt saneringsprogram.

Konkursansökan lämnades i dag in till tingsrätten i Uleåborg.

Specialbutiken Erätukku har fokuserat på utrustning för jägare och människor som rör sig i naturen.

Beslutet fattades efter att man misslyckades med att nå de mål som hade satts upp i ett saneringsprogram. Enligt bolagets vd Markku Lampela var konkurs det enda alternativet.

- Försäljningen i slutet av året och under vintern blev sämre än väntat. Det innebar att finansieringsproblemen hopade sig så att det inte längre fanns förutsättningar för fortsatt affärsverksamhet.

Erätukku har utöver verksamhet på webben 24 butiker på olika håll i landet. Alla butiker har stängts och också webbförsäljningen har upphört.

Enligt planerna öppnas butikerna på nytt på torsdag då slutförsäljningen ska inledas för konkursboet.

Finländska biståndspengar har placerats i ett bolag som idkar aggressiv skatteplanering i Luxemburg, avslöjar Finnwatch i en ny rapport. Statliga Finnfund försäkrar att man undviker att bli indragen i all form av olaglig skattesmitning, men UM ska utreda.

Under den här regeringsperioden har Finlands biståndspolitik allt mer börjat handla om att investera i privata företag i utvecklingsländer. Tanken är att det här hjälper länderna att få ekonomin på fötter bättre än den traditionella metoden, att ge pengarna direkt åt länderna.

Finlands utvecklingsfinansieringsbolag Finnfund som ligger under utrikesministeriet, erbjuder långsiktig riskfinansiering åt privata företag i utvecklingsländer för lönsamma investeringar och projekt.

Den här nya formen av investeringsinriktad biståndshjälp har kritiserats av flera medborgarorganisationer, som har blivit av med en del av sitt biståndsstöd, då staten istället har börjat pumpa in mera pengar i Finnfund.

Kan vara frågan om olaglig skattesmitning

Enligt medborgarorganisationen Finnwatch finns det bevis för att Finnfund har varit involverat i ett invecklat arrangemang med skatteparadis, där finländska biståndspengar till Malaysia har förts genom fler luxemburgska företag.

Enligt Finnwatch är skatteplaneringen i fråga delvis så aggressiv att det kan vara frågan om olaglig skattesmitning.

Palmer på en strand Bild: Yle skatt,skatteparadis,skatteplanering,skatter

Hemliga dokument från Luxleaks avslöjar

Det här har kunnat avslöjas genom att granska Dasos Capital Ab:s bokslut och hemliga dokument som läckte ut i och med Luxleaks. Det inhemska bolaget Dasos Capitals affärsidé går ut på att placera biståndspengar i Malaysia, Finland och östeuropeiska länder. Bolaget har också en skogsfond som Finnfund har placerat biståndspengar i.

- De bokslut som vi har gått igenom, och de hemliga dokument som har levererats åt luxemburgska staten, visar att man genom skattearrangemang har försökt undvika att betala skatt både i Finland och i Malaysia, konstaterar Finnwatchs verksamhetsledare Sonja Vartiala.

Enligt Finnwatchs rapport pekar allting på att Finnfund har idkat aggressiv skatteplanering både i Finland och Malaysia, med hjälp av sina dotterbolag i Luxemburg.

Biståndspolitikens trovärdighet har skadats

Det här avslöjandet är ett hårt slag mot den finländska biståndspolitikens trovärdighet. Enligt Finnwatch är det här dessutom bara är toppen av isberget.

Det tror också Eva Nilsson, som forskar i företagsansvar i u-länder. Enligt henne är det här ett typiskt problem som uppstår då man börjar placera biståndspengar i privata bolag.

- Den här rapporten visar det man redan länge har misstänkt, det vill säga att biståndspengar ofta kanaliseras via skatteparadis till privata företag i u-länder.

Enligt Eva Nilsson, som tidigare jobbat vid Kepa, är det här väldigt allvarligt, eftersom den stora trenden idag är att en allt större del av Finlands biståndspengar går till privata sektorn.

- När pengar kanaliseras genom olika investeringsfonder förlorar vi transparensen i den här kedjan, och då är det mycket svårare för skattebetalare och beslutsfattare att få någon information om var våra biståndspengar egentligen tar vägen, säger Nilsson.

Eva Nilsson forskar i företagsansvar i u-länder. Bild: Yle/Patrik Schauman eva nilsson

En grundprincip för statens ägarpolitik är att skatterna ska betalas i det land där bolaget har sin affärsverksamhet. Den här principen följer man ändå inte i Dasos Capital, påpekar Finnwatch.

Finnwatch påpekar också att det statliga Finnfund enligt lagen inte har rätt att placera på annat håll än i utvecklingsländer och i Ryssland. Därför är placeringarna i Dasos Capitals skogsfond konstiga.

Ord står mot ord

Finnfund nekar till anklagelserna och försäkrar att man alltid undviker fonder som kan antas sträva efter skattesmitning. Finnfund kritiseras ändå för att inte redogöra tillräckligt tydligt att så verkligen är fallet.

- Vi försöker inte undvika att betala skatter. De som investerar i den här fonden betalar lika mycket skatter som i hemlandet. Det är ett skatteneutralt arrangemang, försäkrar Jaakko Kangasniemi, vd för Finnfund.

Han riktar i sin tur kritik mot Finnwatch rapport och menar att den innehåller faktafel och att man inte har fått en ärlig möjlighet att besvara kritiken. Det här är bara nonsens, anser Finnwatchs verksamhetsledare Sonja Vartiala.

- Det här stämmer inte. Både Dasos Capital och Finnfund har fått flera vekcor tid på sig att kommentera vår rapport. Uppgifterna i rapporten talar för sig, jag vet inte ens om man längre kan kalla Finnfunds verksmahet för biståndsarbete och om det är acceptabelt, säger Vartiala.

Ord står alltså mot ord.

Utrikesministeriet uppger att man nu kommer att börja följa upp hur Finnfunds skatteansvar uppfylls.

Finnwatch kräver bättre lagstiftning mot skatteparadis

Enligt Finnwatch finns det stora brister i hur man i Finland agerar mot aggressiv skatteplanering. Lagstiftningen borde korrigeras för att skatteplaneringen inte ska skena iväg.

Nu förlorar Finland årligen hundratals miljoner euro i skatteintäkter. Finnwatch presenterade därför nyss rekommendationer för lagstiftarna. Enligt Finnwatch är ändå Finlands regering motsträvig.

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott föreslår att medborgarinitiativet om en ändring av pensionsindexet förkastas.

Enligt medborgarinitiativet borde pensionerna kopplas till löneutvecklingen i Finland.

Utskottet säger att det delar initiativtagarnas oro över de fattigaste pensionärernas ställning.

Enligt utskottet skulle ändå ett ändrat arbetspensionsindex på kort sikt inte ha nämnvärd inverkan på små arbetspensioner.

Inkomsterna för dem med de lägsta pensionerna består enligt utskottet främst av folkpensionen och andra sociala förmåner. Därför skulle de inte dra så stor nytta av ett ändrat index, anser social- och hälsovårdsutskottet.

Nyttan av ett ändrat index skulle enligt utskottet kanaliseras främst till personer med medelstora eller höga pensioner.

Medborgarinitiativet hade samlat över 84 000 underskrifter.

Räddningslagen behöver inte ändras så att Nyland får ett enda räddningsverk i stället för dagens fyra. Det bedömer Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen efter HFD:s beslut som gäller ambulansverksamheten i Västnyland.

Högsta förvaltningsdomstolen HFD raserar grunden för varför det skulle behövas bara ett enda räddningsverk i Nyland, säger Jussi Pajunen till tidningen Helsingin Sanomat.

Pajunen: Regeringens motivering håller inte

HFD har förkastat ett besvär av Hangö sjuktransport. Ambulansföretaget ansåg att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) borde ha upphandlat ambulansvården år 2014 men domstolen höll inte med.

Enligt HFD gäller inte lagen om offentlig upphandling just den prehospitala akutsjukvården. Domstolen anser att den nuvarande hälsovårdslagen ger en möjlighet för HNS att bestämma om de brådskande sjuktransporterna utan en konkurrensutsättning, skriver HS.

Regeringens centrala och nästan enda motivering till en reform av räddningsverken är att det på det här sättet blir möjligt att ordna de brådskande sjuktransporterna med räddningsverket utan en konkurrensutsättning, säger Pajunen till HS.

- Våra jurister har hela tiden signalerat till regeringshåll att så inte är fallet.

"Förslaget till riksdagen borde ändras"

I regeringens stora reformpaket gällande vården och landskapsförvaltningen sköts räddningsverken på landskapsnivå. Enligt tidningen har tanken varit att landskapen som ordnar vårdservicen beställer ambulansverksamheten från sitt landskaps räddningsverk. När beställaren och producenten är samma juridiska person (landskapet) behövs ingen upphandling.

- HFD har nu förstärkt Helsingfors stads ståndpunkt att de motiveringarna som funnits för en reform inte längre finns. Förslaget till riksdagen borde ändras, säger Jussi Pajunen till tidningen.

Riksdagen för i dag (14.3) en remissdebatt om den nya lagen.

Läs mera:

Räddningsverk i mammutklassen ska sköta olyckor i metron och bastubränder på landet

Får Finlands regering som den vill kommer Nyland att ha ett enda räddningsverk i framtiden. Västra Nylands räddningsverk och tre andra räddningsverk i Nyland ska slås ihop. I nödfall ska du ändå få hjälp, precis som förr.

Spårvägsplanerna i Åbo hade få anhängare i Yle Åbolands valdebatt på tisdagen.

Än så länge ligger spårvägsplanerna på utredningsnivå, och man förväntar sig ha en rapport klar på nya stadsfullmäktiges bord i slutet av året. I Yle Åbolands valdebatt fick kommunalvalskandidaterna frågan om Åbo borde bygga en spårväg. Det är endast Vänsterförbundets Li Andersson och De grönas Jonas Heikkilä som ställer sig positiva till att förverkliga spårvägsplanerna.

Vänsterförbundets Li Andersson. Vänsterförbundets Li Andersson. Bild: YLE/Nina Bergman Li Andersson,Vänsterförbundet

Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa och Centerns Oscar Hätinen anser att staden inte har råd att bygga en spårväg. Flera andra kandidater är inne på samma linje.

Kristdemokraternas Kristina Turner. Kristdemokraternas Kristina Turner. Bild: YLE/Nina Bergman Kristdemokraterna (Finland),kristina turner

– Jag tycker inte att det är nödvändigt då vi har bussar som blir mer och mer miljövänliga. Dessutom är spårvägen dyr och inte så flexibel, säger Kristina Turner, Kristdemokraterna.

– Vi skulle kunna fortsätta med bussar här. Det skulle vara mycket viktigare att bygga entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors, säger SDP:s Kenneth Liukkonen.

SDP:s Kenneth Liukkonen. SDP:s Kenneth Liukkonen. Bild: YLE/Nina Bergman Finlands Socialdemokratiska Parti,kenneth liukkonen

– Vi vill inte ha spårvagnar i det här ekonomiska läget. Elbussar och andra alternativ är att föredra, konstaterar Mikael Andersson, Sannfinländarna.

– Drömma kan man och drömma ska man, men i dagens läge när vi vet att det finns andra utmaningar som bristen på parkeringsplatser så borde man se på kommunikationerna som en helhet, säger SFP:s Ulla Achrén.

Oenigt kring Kakolatornet

Planerna på att tillåta ett torn med utsiktsplats på Kakolabacken delade åsikterna i debatten. Tornet får ett definitivt nej av Vänsterförbundets Li Andersson och Centerns Oscar Hätinen. Också De gröna och Sannfinländarna motsätter sig högt byggande på Kakolabacken.

Centerns Oscar Hätinen och De grönas Jonas Heikkilä. Centerns Oscar Hätinen och de Grönas Jonas Heikkilä. Bild: YLE/Nina Bergman Centern i Finland,De gröna,jonas heikkilä,oscar hätinen

– Jag säger nej eftersom det finns bättre platser, konstaterar De grönas Jonas Heikkilä.

Sannfinländarnas Mikael Andersson. Sannfinländarnas Mikael Andersson. Bild: YLE/Nina Bergman mikael andersson,Sannfinländarna

– Jag skulle hellre ha sett ett torn på Hirvensalobacken istället, och då skulle man ha sett hela den vackra skärgården bättre, säger Sannfinländarnas Mikael Andersson.

Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa är beredd att godkänna tornet och hon får medhåll av några andra kandidater.

Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa. Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa. Bild: YLE/Nina Bergman Samlingspartiet,Ulla-Maija Vierimaa

– Jag tycker att det kunde vara alldeles bra och jag tycker att det kunde finnas högre hus i centrum. Inte ser jag att det är ett problem, säger Kristdemokraternas Kristina Turner.

– Jag tycker om idén. Jag tycker om vackra vyer och att titta ut mot skärgården högt uppifrån, och jag hoppas att man kunde göra det här i centrum, säger SDP:s Kenneth Liukkonen.

SFP:s Ulla Achrén. SFP:s Ulla Achrén. Bild: YLE/Nina Bergman SFP,Ulla Achrén

– Ett torn på Kakolabacken är en fantastisk idé, anser SFP:s Ulla Achrén.

Sveriges finansminister Magdalena Andersson ser vissa fördelar i finanskoncernen Nordeas hot om att lämna Sverige.

Ministern säger till Svenska Dagbladet att hon inte vill att någon verksamhet ska lämna Sverige. Enligt henne finns det flera fördelar med att ha ett bankhuvudkontor i Stockholm.

- Men det finns fördelar om banken gör verklighet av planerna och flyttar. Risken för svensk ekonomi skulle naturligtvis minska. Om de lägger huvudkontoret i ett annat land minskar risken för svenska skattebetalare den dagen det blir en krasch, säger Magdalena Andersson.

Problemet i dag är att de svenska skattebetalarna får stå för risken och insättningsgarantin också för Nordeas danska och finska kunder om banken skulle gå omkull.

Finansministern påpekar att den svenska banksektorn är välmående och uppvisar stora vinster. Hon poängterar att Nordeas vinst i fjol var mycket stor.

Nordeas vd: Höga bankavgifter belastar Nordea för mycket

Nordea har hotat med att lämna Sverige ifall regeringens senaste förslag om höjda bankavgifter blir verklighet.

Nordeas vd Casper von Koskull säger i en intervju för Dagens Industri att det handlar om så stora belopp för banken att det enda alternativet är att flytta huvudkontoret bort från Sverige.

Den svenska regeringen beslöt i februari att inte införa en bankskatt. Däremot vill regeringen nu höja de avgifter bankerna betalar till den fond som har grundats för att staten ska kunna rädda banker i kris.

Bankavgiften skulle slå hårdare mot Nordea än den tidigare planerade bankskatten, säger von Koskull.

Tanken är att bankerna ska bidra till en buffert vid en eventuell bankkrasch. Anledningen till att Nordeas avgift blir betydligt högre än andra storbankers är att Nordea har flyttat alla sina filialer till Sverige.

På samma vis som alla känner till Hollywoods ljusskylt ska nu Åbo också få ljusbokstäver, men med texten "Kiss My Turku".

Åbo stad planerar att skaffa två uppsättningar av Kiss My Turku-ljusbokstäver. De ska vara ett kännetecken för staden, ett marknadsföringsverktyg samt öka Åbobornas stolthet över sin egen stad, säger staden i ett pressmeddelande.

Idén till Åbos ljusskylt kommer från Helsingfors, där MyHelsinki-bokstäverna fått stor synlighet i media. Bokstäverna syntes bland annat i programmet X Factor då Saara Aalto uppträdde på Senatstorget.

I Lyon i Frankrike har en skulptur med texten Only Lyon blivit en känd turistsevärdhet, medan skylten i Hollywood är världsberömd.

Bild: EPA/ Andrew Gombert bokstäver,hollywood,los angeles,mount lee,skylt

Åbo skaffar två ljusskyltar; den ena uppsättningen får en bestående plats i Åbo, medan den andra uppsättningen används för marknadsföring av olika evenemang.

Staden har startat en webbenkät (på finska), där alla som vill kan säga sin åsikt om var skylten borde placeras. Platsen bör vara sådan att så många Åbobor och turister som möjligt ser bokstäverna. Enkäten är öppen till den 21 mars.

– Det är fint att vi får ett nytt landmärke till Åbo, med vilket resenärer och stadsbor kan fotografera sig, säger stadens kommunikationsdirektör Saara Malila. Åbobilder sprids runtom i världen effektivt genom selfier och sociala medier.

Enligt Visit Helsinki har bilder med ljusbokstäverna med hashtaggen #myhelsinki använts på Instagram redan över 50 000 gånger sedan lanseringen förra sommaren. Enligt undersökningen som gjorts av Visit Helsinki har hänvisningarna till Saara Aalto och Helsingfors via digitala nyhetsmedier nått 1,7 miljarder personer i december 2016.

Saara Aalto uppträder på Senatstorget i Helsingfors den 5.12.2016 Bild: Jonas Forsbacka, Yle Helsingfors,Saara Aalto,Senatstorget,spelningar,X-factor

Källa: Åbo stad

Med en samlingspartistisk valseger i bagaget från kommunalvalet år 2012, kunde man tänka att partiordförande Petteri Orpo har en lätt match att föra sitt parti till kommunalval nu. Men hårda sparbeslut inom utbildningen på riksplan och en jättereform inom social- och hälsovården kan sätta käppar i hjulet.

Som finansminister hör det till Petteri Orpos uppgifter att försöka föra fram budskapet om strikta budgetramar och återhållsamhet i de statliga finanserna. När Orpo nu gör kampanj inför kommunalvalet verkar uppdraget handla om att lugna ner oron inför den stora social- och hälsovårdsreformen. Och propagera för valfriheten i vården, Samlingspartiets skötebarn.

Trots att kommunerna från och med år 2019 ska ge över ansvaret för social- och hälsovården till landskapen, så är det just social- och hälsovårdsreformen som Orpo får mest frågor om ute på kampanjfältet.

- Jag tror att det är viktigt för människor att förstå vad det handlar om. Det är ju en stor reform.

Förslaget om valfrihet i vården har stött på kritik från oppositionen och en del experter, som har betecknat det som ett hastverk.

Enligt uppgifter i Suomen Kuvalehti (14.3.2017) vill nu också centrala tjänstemän, som ansvarar för reformen, att valfrihet inte skulle införas fullt ut ännu från år 2019. I stället skulle valfriheten för patienter införas stegvis.

Petteri Orpo och hans parti tror hårt på att valfriheten i vården kommer att gynna både skattebetalarna och samhället. Orpo litar, givetvis, på marknaderna.

- Förr byggde ju kommunerna allt själv, men det ansågs vara dyrt och ineffektivt. Nu kan kommunerna köpa byggandet från privata bolag, och marknaden fungerar.

Vilka är de största riskerna med social- och hälsovårdsreformen?

- Att den är så enorm. Den berör redan hundratusentals personer som nu är anställda vid kommunerna. Men efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster kommer hur som helst att öka, så vi behöver all tänkbar arbetskraft inom den sektorn. Förändringen är ändå jättelik.

Orpo hoppas på nytänk i kommunerna

De fullmäktige som väljs i april, kommer att ha hand om övergången av social- och hälsovården från kommunerna till landskapen. En stor del av kommunernas budget förs alltså också över till staten. Vad blir kvar för kommunerna?

- Det är en helhet som handlar om att trygga kommunernas framtid; dagvård, utbildning, livskraft och välfärd, radar Orpo upp.

Han utmanar och uppmanar de kommunala beslutsfattarna till nytänk.

- Nu har kommunerna en fantastisk chans att rikta sin energi på bland annat utbildning och välfärd, när de blir av med det svåra, det vill säga social- och hälsovården.

Kommunerna har en chans till nytänk när de blir av med det svåra― social- och hälsovården

I regeringen har Samlingspartiet profilerat sig som det parti som drev på de stora nedskärningarna inom utbildning och forskning. Regeringen har också försökt rucka på rätten till subjektiv rätt till dagvård genom att ge kommunerna möjlighet att välja att slopa den.

Det här är också något många av partiets anhängare har haft svårt att svälja. Nu vill Petteri Orpo ändå lyfta fram Samlingspartiets strävan att småningom erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik för alla barn, tjugo timmar i veckan.

- Småbarnspedagogiken är enligt många undersökningar den form av pedagogik som påverkar en människa mest. Jag tycker att möjligast många barn i vårt land ska kunna ta del av småbarnspedagogiken.

Regeringen har ju ändå beslutat att gruppstorlekarna inom dagvården kunde bli större. Enligt forskning vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, innebär det här att mammorna väljer att stanna hemma längre med barnen. Hur går det ihop?

- Jag beklagar att detta har skett på en del håll. Men en ökning från sju barn per vuxen till åtta är inte jordens undergång. Det här är en del av de svåra sparbeslut vi har tvingats till.

“Jag vill inte se en motsättning mellan svenskan och andra språk”

Sedan Petteri Orpo valdes till partiordförande för Samlingspartiet förra sommaren har han lovat att börja tala svenska i till exempel intervjuer. Hittills har det här löftet ändå inte förverkligats, men nu vågar han sig på att svara på några enkla frågor på svenska.

Petteri Orpo säger att det är väldigt viktigt för både honom och Samlingspartiet att Finland är ett tvåspråkigt land.

- Det betyder att vi ska ha bra svenskspråkiga skolor och att all service ska vara tillgänglig på svenska. Det här måste vi utgå från.

Regeringen har ju ändå gått in för att förverkliga ett språkexperiment i östra Finland där man kan byta ut den obligatoriska skolsvenskan mot ett annat språk.

- Det följer regeringsprogrammet och förbereds som bäst. Jag vill inte se några motsättningar där man ställer svenska språket mot ett annat språk. Det här är ett experiment och vi ska se hurdana resultat vi får av det. Jag vill inte dra några slutsatser med tanke på fortsättningen. Svenska språkets ställning är stark och ska vara det också i fortsättningen.

Intresset för språkstudier har minskat drastiskt under de senaste åren bland skoleleverna. Det här bekymrar Petteri Orpo, som anser att man borde ta med främmande språk redan i småbarnspedagogiken.

- Mina barn har gått i språkbadsklass. Det har varit fint att se hur de lär sig ett nytt språk på ett helt annat sätt.

Hur ser du på framtiden för den obligatoriska skolsvenskan?

- Jag kommer från Åbo. Jag har alltid tyckt att det är helt naturligt att alla finländare läser svenska, det vill säga det andra inhemska språket. Jag tycker att det är viktigt också i fortsättningen.

Handbolls- och fotbollsspelaren Robert Bäckman är årets unga idrottare i Hangö. Årets hedersomnämnande går till Thore Strandback från Hangö segelförening.

Robert Bäckman var en av de bärande krafterna i Finlands handbollslandslag för 00-födda. Bäckman har en fin inställning och stor arbetsmoral som har hjälpt honom att utvecklas till en toppspelare inom handbollen, skriver Hangö stad i sin motivering.

Bäckmans inställning på planen är att aldrig ge upp utan kamp, fortsätter staden i sin motivering. Under säsongen 2016 spelade han förutom handboll också fotboll i FC HIK:s representationslag i division 3. Bäckman premieras med ett stipendium på 300 euro.

Årets lag tog FM-guld

HC HIK:s C-flickor i handboll och Hangon Hyrskyts lag i brasiliansk jiu-jitsu utses till årets lag. Handbollsflickorna vann FM-guld för fjärde året i följd i fjol.

Hangon Hyrskyts lag i brasiliansk jiu-jitsu blev finska mästare i viktklassen över 76 kilogram för purpur/brun/svartbälte 2016. Båda lagen premieras av Hangö stad med stipendier på 200 euro var.

Årets bragd till cyklist

Titeln för årets bragd går till cyklisten Johan Nordlund från Team Racebike Focus. Nordlund vann FM-guld i linjelopp tillsammans med sitt lag. De tävlade i klassen H 30.

Nordlund knep också ett individuellt FM-brons i tempolopp i klassen H 30. Han premieras med ett stipendium på 300 euro.

Thore Strandback (till vänster) premieras av Hangö stad. Thore Strandback firar 50 år som regattaorganiserare. Bild: Yle/Malin Valtonen hangö,hangö segelförening,hsf,kalle niemi,kommodor,niemi kalle,regatta,regatta 2013,regattan,segelbåt,segelbåtstävling,segeltävling,strandback thore,thore strandback,tävling,tävlingar,västnyland

Många tidningar kommenterar måndagens besked om att den invandrings- och muslimfientlige Europaparlamentarikern Jussi Halla-aho ställer upp i Sannfinländarnas partiledarval. En del menar att Sannfinländarna borde isoleras om de radikaliseras för långt. Andra förutspår en splittring.

Vi har sammanställt debatten i massmedierna.

Aamulehti: Halla-aho borde vara tacksam mot Soini

Tammerforstidningen Aamulehti skriver på ledarplats att Sannfinländarna är ett mångfacetterat parti som har grundats på populismen, men vars viktigaste ”lim” för att hålla ihop det inte är den allt överskuggande nationalismen som Halla-aho har deklarerat.

Om Jussi Halla-aho vinner Sannfinländarnas partiledarval i juni får han sist och slutligen vara tacksam mot Soini som har grundat partiet, och som har fått partiet att växa till sådana dimensioner att det lönade sig att kapa det till ett redskap för att basunera ut nationalismen − i stället för att han skulle behöva göra sig omaket att själv bygga upp ett parti som kan förverkliga hans egna vridna ambitioner, skriver Aamulehti.

Kainuun Sanomat: Sannfinländarna delas

Kajanatidningen Kainuun Sanomat anser att det är en linjestrid på gång. Tvärtemot vad Soini hävdar leder troligtvis valet av Halla-aho till att partiet delas. Redan nu har vissa av partiets kommunfullmäktigeledamöter motats bort av trycket från dem som förhåller sig mest kritiskt till flyktingpolitiken och EU.

Keskisuomalainen: Halla-aho såväl lockar som skrämmer bort väljare

Halla-aho är en kraft som förenar den brokiga skaran av invandringskritiker och han lockar nya anhängare till partiet, skriver Keskisuomalainen som utkommer i Jyväskylä. Å andra sidan jagar han som ensakspolitiker iväg anhängare från partiet. Maktbalansen inom Sannfinländarna ändras, och vid partikongressen i Jyväskylä får man se hur maktkonstellationerna blir.

Uusi Suomi: Halla-aho kan isoleras

Webbtidningen Uusi Suomis chefredaktör Markku Huusko skriver att Jussi Halla-aho kan isoleras. Historiskt har man sett ytterlighetsåsikter tidigare och det är saker som Halla-aho väl känner till. Ett sådant exempel i Finland är Fosterländska folkrörelsen IKL som hade sina rötter i den våldsamma nationalistiska Lapporörelsen.

Flera samlingspartister flirtade då med ytterhögerns extremistiska tankegods. Det här irriterade särskilt samlingspartisten J.K. Paasikvi som tog avstånd från de radikala. IKL:s storhetstid var på 1930-talet då partiet hade 14 riksdagsledamöter, men de isolerades från resten av rikspolitiken. Man försökte förbjuda dem på samma sätt som man hade gjort med kommunisterna. Den som gjorde det var den dåvarande inrikesministern Urho Kekkonen. IKL upplöstes hösten 1944 efter att kriget hade förlorats.

Uusi Suomi konstaterar att det är svårt att isolera populister i en demokrati. Om landet drabbas av en ekonomisk depression och arbetslösheten ökar explosionsartat då populisterna sitter isolerade i oppositionen är en jordskredsseger garanterad för en rörelse som lever av tillspetsningar.

Savon Sanomat: Sannfinländarna kan splittras som kommunisterna i tiden

Kuopiotidningen Savon Sanomat anser att Halla-aho lät sin kalla och hårda sida skymta fram då han konstaterade att Sannfinländarna förenas av en uppfattning om att ”Finland inte kan vara en global socialbyrå dit vem som helst kan klampa in för att låta sig försörjas och komma med fräcka krav.”

Uttalandet skapar en föreställning om att Finland för närvarande skulle vara en sådan socialbyrå, även om landet inte är det och aldrig har varit det, anser Savon Sanomat.

Tidningen påpekar att en partisplittring inte är något enastående i Finlands politiska historia och gör en jämförelse med 1960-talet då Finlands kommunistiska parti splittrades. En radikal opposition föddes inom partiet som började kallas taistoiterna efter deras ledare Taisto Sinisalo. ”Taistoiterna slog vakt om den rena kommunistiska ideologin, Halla-aho omhuldar tanken om det rena invandringsmotståndet”, skriver Savon Sanomat.

Iltalehti: Halla-aho skulle ge statsministern huvudbry

Kvällstidningen Iltalehti rubricerar sin ledartext ”Jussi Halla-aho gav en stormvarning”. Tidningen konstaterar att den nuvarande ordföranden Timo Soini har balanserat mellan invandringskritikerna och en mer måttfull linje. Hädanefter dominerar invandrings- och EU-kritiken. Det garanteras av att Sampo Terho som är försiktigare än Halla-aho i sig är mycket mer kritisk än Soini i de här frågorna. Det skapar ett tryck på Juha Sipiläs regering.

Helsingin Sanomat: Med Halla-aho kan partiet inte fortsätta i regeringen

Helsingin Sanomat är inne på samma linje. Sannfinländarnas linje hårdnar i vilket fall som helst. Tidningen tror att Soini och resten av partieliten hoppas att Terho vinner, även om det inte sägs offentligt. Om Halla-aho väljs är det inte säkert att partiet kan fortsätta i regeringen i alla fall särskilt länge.

Vasabladet: Sannfinländarnas skickliga mediestrategi

I Vasabladet har ledarskribenten Stig Nygård en helt annan infallsvinkel. VBL anser att Halla-ahos kandidatur ger luft åt den interna kritik och ger Sannfinländarna en möjlighet att slippa en jobbig regeringsmedverkan.

”I praktiken ser vi resultatet av en strategi, där Sannfinländarna, ett parti som sedan riksdagsvalet tappat hälften av sitt understöd, lämpligt inför kommunalvalet har funnit ett ypperligt sätt att rikta det mediala intresset på sitt parti.” Vasabladet kallar det för en mästerlig strategi för maximal medial synlighet.

Helsingfors förvaltningsdomstol har förkastat besvären över den så kallade Casinoplanen, utom på en punkt. Det var Hangö miljöförening som besvärat sig.

Detaljplanen är uppgjord för områdena runt Casino, Plagen och Parkbergen.

Det som domstolen vill att staden ändrar är på området kring utvidgningen av tennisbanorna (VU-1, idrotts- och friluftsområde).

Plagens strand. Plagen. Bild: YLE/Malin Valtonen badstrand,hangö,karusell,plagen,strand,tivoli,vattenkarusell,västnyland,yle

Den anser att det måste bli tydligare hurudana småskaliga byggnader som planeras på området. Som planen är nu förblir det oklart var och hur mycket man får bygga. Domstolen poängterar att det är ett mycket centralt område för staden och att man bör bevara områdets karaktär.

Hangö miljöförening oroade sig i besväret över sådant som kan skada den värdefulla miljön. Föreningen tyckte till exempel att de värdefulla tallarna hotas. Miljöföreningen krävde också bättre naturinventeringar och säger att fladdermusutredningen är bristfällig. På alla dessa punkter förkastades alltså besväret.

Förvaltningsdomstolen poängterar att planen inte behöver rivas upp i sin helhet. Planen förbereddes i många år och godkändes i fullmäktige för ett knappt år sedan.

Så här ser planen ut på Hangö stads webbsida.

De nuvarande tennisbanorna i Hangö. Arkivbild. Bild: yle/Petra Thilman hangö,näckrosor,park,parkdammen,tennis,tennisbana,tennisbanor,tennisbanor vid parkdammen i hangö,västnyland