Automatiseringen når nu allt fler branscher på allvar - också den juridiska. Jurister kan till och med bli onödiga i vissa fall när nya verktyg blir så lätta att använda att vem som helst kan göra det.

Står du framför din parkerade bil och funderar varför du har fått böter? Om du befinner dig i Storbritannien har du en enkel möjlighet att bestrida böterna via en chattrobot på nätet.

Samma tjänst kan också hjälpa dig som EU-medborgare att formulera en korrekt ansökan om ersättning för att din flygresa eller tågresa har försenats.

Tjänsten Do not pay fungerar som en chattrobot. Webbtjänsten Do Not Pay Bild: Skärmdump / donotpay.co.uk do not pay

– Det finns ett stort behov av juridiska tjänster, men de som behöver tjänsterna har inte råd att betala för tjänsterna såsom de produceras traditionellt, som handarbete med timlön och så vidare, säger Anna Ronkainen, styrelsemedlem i den internationella föreningen för artificiell intelligens och juridik IAAIL.

Hon betonar alltså att alla inte har råd att få juridisk hjälp. Eller så anser man att det inte är värt det, om det till exempel handlar om ett mindre ärende.

Nya finländska mjukvarurobotar

De flesta jurist- och advokatbyråer i Finland har inte ännu automatiserat sitt arbete särskilt mycket, men det håller det på att bli ändring på. Nya tekniska lösningar väntas så småningom skaka om den juridiska marknaden.

Ett finländskt exempel är det nya uppstartsföretaget Contract Mill, som vill automatisera skrivandet av flera vanliga kontrakt.

– Tryck på "Skapa kontrakt", välj vilket slags kontrakt du vill ha och fyll i de uppgifter som behövs, förklarar företagets vd Kaisa Kromhof, samtidigt som hon visar en testversion av deras kommande webbtjänst. Den riktar sig både till jurister och till lekmän.

Kaisa Kromhof. Kaisa Kromhof Bild: Yle / Niklas Fagerström contract mill,kaisa kromhof

– Affärsmän kan göra vanliga avtal direkt utan att behöva få hjälp av en jurist. Det här gör det snabbare att göra affärer, kommenterar Kromhof.

Ett annat exempel har att göra med de tusentals upphovsrättsbrev som har skickats ut till finländare, om illegal fildelning. Juristbyrån Turre legal har delvis automatiserat förhandlingarna om förlikning för de kunder som vill bestrida att de har fildelat olagligt material.

Och det finländska företaget Trademarknow har utvecklat ett dataprogram som automatiskt kollar om två varumärken är för lika varandra, för att de ska kunna få existera samtidigt. Där avgör flera olika faktorer - bland annat hur vanliga olika ord är. Är alltså nyttigt om man har tänkt registrera ett nytt varumärke.

Trademarknow hör till de största företagen inom juridisk artificiell intelligens i Europa, och har bland annat IBM och Google som kunder.

Med artificiell intelligens menas alltså program som efterliknar mänsk­ligt beteende och tänkande. Exakt var gränsen för artificiell intelligens går är ändå flytande, och beror på vem man frågar.

"Nu kommer det att kunna finnas maskiner som hjälper till, så att man inte mera (alltid) behöver oss."― Anders Carlberg, vd och delägare, advokatbyrån Dittmar & Indrenius

Tillgängligheten ökar

Trenden är klar. Också i Finland kommer vissa juridiska tjänster att bli betydligt billigare och mer tillgängliga så småningom.

– Så kommer det definitivt att vara, säger Anders Carlberg. Han är vd och delägare vid advokatbyrån Dittmar & Indrenius i Helsingfors.

– Enkla saker som är mekaniska och inte nödvändigtvis kräver juridisk expertis har skötts av jurister tidigare för säkerhets skull. Nu kommer det att kunna finnas maskiner som hjälper till, så att man inte mera behöver oss, tillägger han.

Anders Carlberg på Dittmar & Indrenius säger att hans advokatbyrå kommer att satsa på mer avancerade och mer värdefulla fall. Anders Carlberg Bild: Yle / Niklas Fagerström anders carlberg

Carlberg bedömer att skillnaderna mellan olika aktörer som sysslar med juridik kommer att öka under de kommande åren, till följd av den allt snabbare automatiseringen.

– Den juridiska marknaden kommer i framtiden allt tydligare att indelas i olika segment. Juridiska tjänster som i huvudsak kan produceras med hjälp av program kommer att finnas på ena sidan.

Och vad är det för sida?

– Det är den sidan som strävar efter att effektivt, billigt och snabbt kunna ge service utan mänsklig medverkan i någon större grad. Men bägge sidor kommer att vara allt mera beroende av teknologin.

360 000 timmars arbete automatiserades

Potentialen kan vara mycket stor när det gäller att minska på repetitivt arbete. Den utländska bankjätten JP Morgan Chase tog till exempel i fjol i bruk en avancerad mjukvara för att kunna automatisera tolkandet av kommersiella låneavtal på engelska.

Dataprogrammet kunde på några sekunder göra det som tidigare skulle ha tagit anställda drygt 41 års oavbrutet arbete att utföra.

– En hel del rutinmässiga jobb som görs av icke-juridisk personal har försvunnit och kommer att fortsätta göra det. Det här gäller till exempel sekreterarjobb och vissa expertjobb, säger Riikka Koulu som är forskardoktor på den juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Yle Nyheter har tidigare berättat om en vetenskaplig studie som kom fram till att sannolikheten är 98 procent att yrket juristsekreterare kommer att försvinna. För juridiska assistenter är sannolikheten 94 procent.

Koulu påpekar att utvecklingen har gått långsamt i många år, men att vi nu har nått en brytningspunkt och att utvecklingen kommer att börja accelerera. Samtidigt kommer ändå en del nya teknikjobb att skapas.

Riikka Koulu. Riikka Koulu Bild: Yle / Niklas Fagerström riikka koulu

Hon poängterar att de flesta juristjobben kommer att utföras av människor också inom den närmaste framtiden, eftersom juristers specialiserade, icke-rutinmässiga kunskap är svår att automatisera. Längre fram är det ändå troligt att många juristjobb kommer att försvinna.

Flera traditionella advokatbyråer och juristbyråer väntas i framtiden välja mer krävande uppdrag.

– Då kan vi fokusera på vår kärnverksamhet. Och det är att genom vår erfarenhet kunna ge de råd som en dator inte klarar av att ge, kommenterar Anders Carlberg.

Samarbete med robotar

Men många juridiska byråer tar ändå gärna hjälp av automation för att kunna göra arbetet effektivare.

Till exempel advokatbyrån Dittmar & Indrenius använder en mjukvara som kan kategorisera bevis och hänvisa till dem i texter. Det sparar en hel del tid i samband med mer omfattande domstolsprocesser.

Byrån har också nyligen varit i kontakt med flera utländska företag som utvecklar självlärande dataprogram för företagsbesiktningar, eller due diligence som det ofta kallas.

– Om man gör större företagsköp så brukar dokumentationen vara massiv och mängden avtal brukar vara stor. Och då blir det en mycket mekanisk exercis som fortfarande görs av en stor mängd människor, berättar Anders Carlberg.

Programmen byrån siktar på att köpa in kan med artificiell intelligens plöja igenom stora mängder data och skriva en rapport automatiskt.

Vi vill vara en av de första i Finland att göra en due diligence med mjukvara.― Anders Carlberg, vd och delägare vid advokatbyrån Dittmar & Indrenius

Tills vidare fungerar de ändå inte på finska eller svenska men de kommer troligen att göra det inom en snar framtid.

– Vi tittar på sådana här alternativ och försöker vara närvarande där sådant här görs, så att vi kan vara en av de första i Finland att göra en due diligence med mjukvara. Vi kommer säkert att testa det så småningom parallellt med vårt vanliga arbete.

Carlberg påpekar ändå att det finns en del knepiga ansvarsfrågor som också måste redas ut; till exempel vem som tar ansvar för eventuella fel i mjukvaran.

Lagbok. Bild: YLE/Arja Lento lag,lagbok

Roboten föreslår hur fall borde lösas

Ett ännu mer avancerat exempel på automation är en juristtjänst som körs på ett av företaget IBM:s datasystem.

– Det är ett intressant projekt eftersom det kan lära sig själv. Programmet blir smartare hela tiden, ju mer data det får tillgång till och ju mer feedback det får av användarna, kommenterar Rikka Koulu på Helsingfors universitet.

Systemet används för tillfället av minst ett tiotal advokatbyråer i USA. Det fungerar ändå bara på engelska tills vidare, och endast inom begränsade ämnesområden.

– Jurister kan fråga den virtuella juristen hur de borde argumentera i ett visst rättsfall. Programmet kollar sedan rättspraxis, juridisk litteratur och lagstiftning och kommer med förslag på vad som konkret borde göras för att vinna fallet, förklarar Koulu.

Utmaning för Finland

Juridiska automationsprogram som bygger på artificiell intelligens och språkanalys väntas inte bli lika snabbt vanliga i Finland som till exempel i USA.

Det beror främst på att vi talar de relativt ovanliga språken svenska och finska, och inte engelska, spanska eller kinesiska. För kommersiella företag är det alltså mindre lönsamt att utveckla självlärande dataprogram för mindre språkområden.

– Marknaden här är ganska liten för att det ska finnas incitament för att utveckla någonting särskilt komplicerat, kommenterar Anna Ronkainen vid den internationella föreningen för artificiell intelligens och juridik.

Att Finland i internationell jämförelse är ett land med få invånare kan också vara problematiskt ur en annan synvinkel.

– Vi har betydligt färre juridiska dokument som datorn kan få tillgång till, vilket innebär att den kan ha svårt att lära sig lika effektivt som till exempel i USA, påpekar Koulu.

Strängare dataskyddsregler inom EU kan kanske också stoppa mjukvaran från att få tag på all info den skulle behöva.

Tvistelösningar via internet

Ett annat intressant fenomen är automatiserade tvistelösningar på nätet. De har funnits sedan början av 2000-talet.

Ebays webbsida för tvistelösningar. Bild: Skärmdump / ebay.com ebay,tvistelösning

Till exempel köp- och säljsajten Ebay löser mer än 60 miljoner tvister årligen på sin plattform, på ett automatiserat sätt. Det innebär att Ebay inte behöver ha lika mycket personal anställd inom kundtjänsten.

– Det finns en algoritm som kan avgöra tydliga fall, såsom att produkten inte har anlänt eller att den är felaktig. Då flyttar tjänsten över pengar från ett konto eller betalkort till ett annat, säger Koulu.

Det här innebär alltså att privata internationella företag har fått en hel del makt i att avgöra tvister.

– De fungerar i praktiken som offentliga domstolar, tillägger hon.

Gäller också den offentliga sektorn

På den juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet anser man att utvecklingen av juridisk automation är så viktig att man i november startade en ny enhet vid namn Legal Tech Lab. Forskardoktor Riikka Koulu leder den.

– Tanken är att skapa oberoende forskningskunskap om vad digitaliseringen kan betyda för juridiken och hur man kunde komma fram till nya nyttiga lösningar samtidigt som man minimerar riskerna, kommenterar hon.

Hon betonar dessutom att också den offentliga sektorn måste digitaliseras och automatiseras allt mer - till exempel domstolarna.

– Genom att använda teknik mer så kan man minska på arbetsbördan vid domstolarna och samtidigt ge medborgarna en enkel och högklassig tillgång till juridiska tjänster, säger Koulu.

Det handlar alltså om att öka medborgarnas tillgång till juridisk information och juridisk service.

– Digitaliseringen av domstolarna måste också ta i betraktande slutanvändarnas behov, vilket har varit en av den privata sektorns starka sidor.

Hon nämner att bland annat bötesärenden och indrivning av fordringar gärna kunde automatiseras.

– Då kunde domstolarna få fokusera mer på mer komplicerade fall som också kan ha betydelse för skapandet av rättspraxis.

Sessionssal i Egentliga Finlands tingsrätt. Bild: Yle/Nora Engström brottslighet,dom,domstol,egentliga finlands tingsrätt,rättegång,rättssal,tingsrätt

Digitalisering ses som ett måste

Koulu säger dessutom att det kan bli ett problem för rättssäkerheten i Finland om de offentliga juridiska tjänsterna inte utvecklas i samma riktning som de privata i framtiden.

Bland annat räcker domstolarnas resurser inte till i framtiden, om inte också de blir smartare.

Anna Ronkainen som är styrelsemedlem i den internationella föreningen för artificiell intelligens och juridik förklarar det här ytterligare.

– Finland har ju stora problem vad gäller domstolsprocessernas längd. Vi får anmärkningar från Europeiska människorättsdomstolen hela tiden, säger hon och tillägger:

– När man kombinerar det med statens sparåtgärder och det faktum att en stor andel av personalen kommer att gå i pension under de närmaste åren så finns det ju stora utmaningar som måste lösas på ett eller annat sätt. Teknologin kan vara en lösning.

Tisdagens planerade strejk inom flygplatsernas markservice blir inte av.

Riksförlikningsman Minna Helle uppger att Luftfartsunionen IAU har meddelat arbetsgivarnasidan Palta att man vill ställa in strejken. Palta går med på förslaget.

Förhandlingarna fortsätter hos Helle klockan 10 i morgon måndag. Helle säger sig hoppas att tvisten kunde lösas under veckan, men att man måste nå samförstånd i många frågor.

Trots att det inte blir någon strejk på tisdag, kan något enstaka av Finnairs flyg ändå bli inställt.

Vid Finnair säger man att man förberett sig på en strejk, och att förberedelserna kan vara svåra att göra om. Passagerare underrättas med SMS om ett flyg inte avgår.

Vanvården av äldre psykiatriska patienter vid G1 i Åbo är i värsta fall ingen engångsföreteelse. Många som kommit i kontakt med äldrevård i Finland kan vittna om personalbrist, tidsbrist, stress och hårdhänt hantering av patienter.

Det kan vara så att ingen riktigt har tid att låta en svårmatad person äta tillräckligt, att det inte någonsin finns tid för att ta en sväng utomhus med patienter - och att en dusch i värsta fall blir en sällan förekommande lyx.

En ny doktorsavhandling visar att en stor del av de äldre med demenssjukdomar medicineras hårt och deras rörelsefrihet begränsas.

I Finland finns uppskattningsvis 120 000 personer som lider av minnesstörningar eller demenssjukdomar. 35 000 av dem klassificeras som lindriga fall; resten är medelsvåra eller svåra.

Antalet tros åtminstone inte minska i takt med att befolkningen åldras.

Anhöriga har en viktig roll i vården av äldre i Finland. En äldre man kör en person i rullstol längs promenadstråket runt Metviken i Vasa Bild: Yle/Sofi Nordmyr funktionshindrad,höst,metviken,natur,rullstol,rullstolsbunden,senior,seniorer,vasa,vård,äldre,äldreomsorg,äldrevård

Skräckexemplet är händelserna vid Kuppis sjukhus i Åbo; där patienter på den geriatriska avdelningen G1 för äldre psykpatienter hade utsatts för felmedicinering, misshandel och olaga frihetsberövande av vårdpersonalen.

Exempelvis vittnar en anhörig om att hennes alzheimersjuka man dubbelmedicinerades för att vårdarna skulle få sova på nätterna.

Flera åtgärder har vidtagits i Åbo efter att fallet uppdagades. Sedan årsskiftet finns bland annat en ny avdelning som betonar rehabilitering av äldre med minnessjukdomar.

Problemet ser ut att vara allmänt

Kutymen att ge för mycket mediciner och på annat sätt inskränka på patienters rörelsefrihet ser tyvärr ut att vara ett allmänt problem i Finland.

Nu har vården och medicinbruket bland äldre personer som behöver dygnetruntvård i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt synats i en doktorsavhandling.

Resultaten ger anledning till oro.― ML Marja Kuronen

Av patienterna i anstalter och inom hemvården medicineras 28 procent med psykosmediciner (neuroleptika), visar medicine licentiat Marja Kuronens färska avhandling inom psykiatri.

Mediciner används mera på anstalter än inom hemvården, visar undersökningen som genomförts vid såväl privata som offentliga vårdinrättningar och kommunala hemvårdsenheter.

Medicinbruket är stort i internationell jämförelse, slår Kuronen fast.

Riskerna med psykosmediciner ändrar inte på förfarandet

På anstalter används psykosmediciner mer än inom hemvården; 38 procent av patienterna med demenssjukdom hade ordinerats psykosmedicin.

Enligt Kuronen har kända biverkningar av långtidsanvändning av psykosmediciner såsom uttorkning, ökad risk för hjärt- och kranskärlssjukdomar samt stroke, försnabbad nedsättning av kognitiva funktioner, ökad förekomst av lunginflammation med mera inte minskat på användningen av psykosmediciner i vården av äldre personer med demens.

– Min forskning visar att användningen av psykosmediciner alltjämt är stor trots att man känner till deras skadeverkningar och trots vårdrekommendationerna.― ML Marja Kuronen

Psykosmediciner ordineras för att minska på aggressioner eller psykotiska symptom vid demens, men de positiva effekterna har i kliniska tester visat sig vara små.

Bild: Yle/Hanna Nordenswan aurora sjukhus,isolation,isolering,mentalvård,rem,remmar,sjukhussäng,tvångsvård

– Oron för bruket av dessa mediciner samt fysiska hinder i Södra Savolax är berättigad, säger Kuronen.

Förutom med psykosmediciner behandlas 32 procent av äldre patienter som lider av minnesstörningar med demensmediciner, 25 procent med depressionsmediciner och 23 procent med lugnande medel eller sömnmediciner.

Artikeln fortsätter efter faktarutan med en redogörelse om fysiska begränsningar

Vanligt att ta till fysisk begränsning

Förutom mediciner används olika sätt att begränsa patienters rörelsefrihet i försöken att skydda dem från att skada sig själva.

Mest begränsas rörelsefriheten hos personer som är överaktiva eller förvirrade; drygt hälften av patienterna inom dygnetruntvården utsattes enligt undersökningen för någon form av fysiska begränsningar.

Det vanligaste sättet att stoppa någon är att lyfta upp sängräcket (i 48 procent av fallen) och var tionde patient har bundits fast på något sätt, oftast i sängen eller i rullstolen.

Särskilt fallolyckor är vanliga bland personer som lider av demens. Ofta sker olyckorna på natten när personen lämnar sängen för att försöka vandra omkring.

Kuronen efterlyser mer forskning kring medicinfria vårdmetoder så att bruket av psykosmediciner och begränsande åtgärder kan minska.

- Resultaten ger anledning till oro, sammanfattar Kuronen saken i pressmeddelandet.

Försök att dämpa symptom och beteendestörningar

För avhandlingen synades uppgifter om 2 821 personer som behövde ständig vård. Hälften befann sig på anstalt och hälften fick regelbunden vård i hemmet.

Minnesstörningar konstaterades hos 1 909 av personerna som följdes upp. Personernas medelålder var 81 år och 68 procent av dem var kvinnor.

Dosetter med mediciner Bild: Yle/Carmela Walder dosett,dosetter,hemvård,hemvård i lovisa,läkemedel,mediciner

I Finland lider en stor del av dem som vårdas dygnet runt av demenssjukdomar av olika svårighetsgrader.

Hos de flesta minnessjuka inträder i något skede beteendestörningar av något slag. De kan visa sig i form av ångest, depressivitet eller aggressivitet, eller personen kan vara väldigt uppjagad eller apatisk.

På anstalter var rastlöshet och aggressivitet de vanligaste symptomen medan personer inom hemvården oftare uppvisade symptom på depression, visar avhandlingen.

Symptomen orsakar lidande framför allt för den drabbade själv, men är betungande också för anhöriga och vårdare.

Lagen säger inget om begränsning av rörelsefriheten

Det är sedan tidigare känt att vårdmiljön kan ha stor betydelse för uppkomsten av beteendestörningar. En orolig stämning i vårdinrättningen kan smitta av sig på patienten.

Det finns ingen lagstiftning i Finland om åtgärder som begränsar rörelsefriheten då det gäller vården av äldre personer.

Valvira har gett rekommendationer om att läkare alltid bör övervaka bruket av fysiska begränsningar och åtgärderna borde antecknas i sjukjournalen.

Kuronens doktorsavhandling Neuropsychiatric symptoms, psychotropic drug use and physical restraints in older persons. Cross-sectional study in home care and residential care granskades vid fakulteten för hälsovetenskap vid Östra Finlands universitet nyligen.

Vi har vant oss vid att kommunen finns med i familjens liv från vaggan till graven vad gäller social- och hälsovården. Landskapsreformen ändrar radikalt på det. Från och med år 2019 återstår bara den förebyggande vården i kommunens regi. All övrig social- och hälsovård tar landskapen hand om.

Landskapsreformen utlovar smidigare och snabbare service för kunderna. För familjen Huusko-Stolpe är det helt klart vad som är samhällets viktigaste service för barnfamiljer, oberoende av vem som producerar den.

- Bashälsovården måste fungera, säger familjefadern Peter Stolpe i Vasa. När barnet har ont i örat eller man annars behöver få vård snabbt, måste man få det.

Peter vet vad han talar om. Äldsta dottern har varit mycket sjuk och läkarbesöken har tidvis varit täta. Alltid har sjukvårdsbesöken inte gått så smidigt till som familjen skulle ha önskat.

Bashälsovården måste fungera. När barnet har ont i örat eller man annars behöver få vård snabbt måste man få det.

Hustrun Paula Huusko berättar uppgivet hur det gick till för ett par veckor sedan. Hon menar att något är på tok med systemet som det är i dag.

- Jag måste först ringa klockan åtta på morgonen för att få en tid till hälsocentralen. Efter att ha träffat läkaren där skickades vi till huvudhälsostationen. Där togs samma prover på nytt som nyss hade tagits på hälsostationen. Sedan visades vi till barnkorridoren där en sköterska igen mätte febern och syrehalten i blodet. Först efter det fick vi träffa en läkare.

Rådgivningen första kontakten

Som för de flesta andra var Paulas och Peters första aktiva kontakt som par med kommunens hälsovårdsservice när de skulle få sitt första barn.

Då var det hälsorådgivningen de var i kontakt med. De gick på kurs i förlossningsförberedelser, besökte BB och deltog i föräldrakurser.

Förebyggande vård är ett brett begrepp som ingår i så gott som alla sektorer i en kommun. Allt från bildning och kultur till idrott, fritid och planläggning räknas som förebyggande vård. Också kostrådgivning återspeglar sig i alla sektorer och kommer fortsättningsvis att vara kvar i kommunen.

Det är viktigt att kommunen faktiskt satsar på det som är deras starka sidor.― Kia Leidenius

Det här betyder nya arbetssätt och kräver ett helt nytt sätt att arbeta.

- Det är viktigt att kommunen faktiskt satsar på det som är deras starka sidor. Alla kommer inte alls att se likadana ut i framtiden, utan de fokuserar på sina styrkor, säger Kia Leidenius som är sakkunnig på Kommunförbundet.

Kia Leidenius Kia Leidenius Bild: Yle/Carina Bruun kia leidenius,kommunförbundet,Närbild

Enligt Leidenius blir den viktigaste frågan för dem som leder kommunerna hur de ska få sina invånare att må bra. Välmående invånare är a och o för att man ska ha en livskraftig kommun.

- Nu har kommunerna en större möjlighet att satsa på de här specifika frågorna eftersom den enorma social- och hälsovårdsbiten flyttar till landskapen, summerar hon.

Vårdreformen splittrar barnomsorgen

Omorganiseringen betyder ändå att system och samarbetsformer som har byggts upp under en längre tid inom familjeservicen splittras.

I Pargas väntar sig barnomsorgschefen Pia Hotanen många utmaningar om ett par år när den gemensamma arbetsgivaren, kommunen, ersätts med många olika vårdbolag.

Pia Hotanen är orolig för hur det går när olika arbetskulturer ska börja samarbeta. Barnomsorgschef Pia Hotanen i familjehuset Ankaret i Pargas Bild: Yle/Maud Stolpe nb pia hotanen

Hotanen vill ändå inte kasta ut barnet med badvattnet. Huvudsaken för henne är att tröskeln fortfarande hålls låg för familjerna att söka den hjälp och det stöd de behöver i sin vardag.

Också elevvården splittras

Förutom familjerådgivningen är skolhälsovården en del av samhällets utsträckta hand till barnfamiljerna. Den flyttar också från kommunen.

Ingemo Mietala är skolhälsovårdare i Esbo. Till hennes arbetsuppgifter hör bland annat att träffa alla elever åtminstone en gång om året.

Skolhälsovårdaren kan i bästa fall i ett tidigt skede snappa upp om något inte står rätt till. När någon mår dåligt är det viktigt att hjälpen finns till handa snabbt.

- Då samarbetar jag med kuratorn, psykologen och lärarna i skolan. Tillsammans med föräldrarna försöker vi hitta lösningar för hur vi ska få hjälp åt eleven.

Skolhälsovårdarens främsta uppgift är att hålla koll på elevernas välmående. barn mäts på rådgivning längd,längdmätning,Skolhälsovård,skolhälsovård,skolhälsovårdare

Enligt förslaget till landskapsreformen är skolkuratorerna och -psykologerna även i framtiden anställda av kommunen, medan skolhälsovårdarna anställs av vårdbolag.

Skolkuratorerna är egentligen skolornas socialarbetare. Deras jobb är konkret förebyggande. De rör sig bland eleverna och hör och ser mera än de flesta.

Johanna Karlsson är skolkurator i Pargas.

- Vi jobbar inom grupper, vi workshoppar i sociala sammanhang. Vi jobbar med ungdomarnas självkänsla, säger hon.

Johanna Karlsson vill hålla sig nära eleverna också i framtiden. Skolkurator Johanna Karlsson i en korridor i Sarlinska skolan i Pargas Bild: Yle/Maud Stolpe nb johanna karlsson

Att skolkuratorerna förblir en del av skolsektorn ser hon som ett stort plus. Att finnas i skolan under samma paraply som lärarkollegiet och eleverna gör arbetet smidigt och effektivt.

- Jag tycker om begreppet deltagande observation där man lite från sidan kan följa med, säger hon. Många gånger kan man reda upp saker och ting innan det bubblar till ordentligt.

Jag tycker om begreppet deltagande observation där man lite från sidan kan följa med.― Johanna Karlsson

Johanna är övertygad om att hälsa och studier går hand i hand. Om länken mellan skolkuratorn och eleverna bryts eller om det fysiska avståndet mellan hen och eleverna ökar kan det påverka studieresultaten. Det förlorar alla på.

- Det behöver inte finnas stora problem för att komma till mig som skolkurator och prata. Oftast handlar det om att hitta var de egna gränser går, vad som är okej och vad som inte är det, säger hon.

Trots att regeringens förslag till landskapsreform talar för att skolkuratorerna blir kvar i kommunens tjänst, är det mycket som är ovisst.

- Det är många frågetecken, men vi hoppas på och strävar efter att vi skulle få finnas i skolbyggnaden också i framtiden och att vi ännu skulle få skolpsykologerna med i teamet, säger Johanna.

Reformerna kräver nya sätt att leda i kommunerna

De största utgiftsposterna för kommunerna i framtiden blir dagvård och utbildning. De slukar redan nu en stor del av kommunens budgetmedel. När landskapsreformen träder i kraft förlorar kommunerna upp till drygt åttio procent av sina inkomster.

Jag hoppas att barnfamiljerna och alla som påverkas får vara delaktiga i processen och att man frågar efter deras åsikter.― Peter Stolpe

För Paula Huusko och Peter Stolpe är det viktigt att närhet och tillräcklig personal prioriteras. För dem räcker det inte att beslutsfattarna tittar på kalkyler utan att tänka långsiktigt. De efterlyser också större lyhördhet bland beslutsfattarna.

- När man gör såna här stora reformer som har direkt inverkan på familjernas liv är det en bra idé att fråga dom som drabbas eller påverkas, säger Peter. Jag hoppas att barnfamiljerna och alla som påverkas får vara delaktiga i processen och att man frågar efter deras åsikter.

Livscykeln bryts när landskapen tar över

Hur ivriga är då kommunerna på att sköta och utveckla den förebyggande vården?

Stadsdirektören Patrik Nygrén i Pargas är tveksam till om intresse överhuvudtaget finns. Han har varit ordförande för arbetsgruppen som har jobbat med de svenska frågorna i landskapsreformen.

Patrik Nygrén är stadsdirektör i Pargas. Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén framför stadshuset i Pargas Bild: Yle/Maud Stolpe nb patrik nygrén

Nygrén tror att mycket av det man har byggt upp i kommunerna nu går förlorat. Han pekar på det livscykeltänkande som man har byggt upp i kommunerna.

Livscykeltänkande går ut på att man satsar på förebyggande åtgärder för invånarna i ett tidigt skede av livet för att det ger inbesparingar senare i livet. Som exempel nämner han kommunernas vilja att köpa halkskydd vintertid åt äldre invånare.

- Kommunerna just nu har all orsaker att köpa sådana åt sina invånare för att äldre inte ska bryta benen och bli liggande på långvården. Efter reformen är det här är inte längre kommunens ansvar. Då uppstår frågan vems ansvar det är.

Helt hopplöst ser ändå inte Nygrén på framtiden. När social- och hälsovården måste fungera på marknadens villkor kan också något gott uppstå.

- En pressad marknadssituation kan skapa tjänsteinnovationer och till och med kanske göra vården bättre i längden, säger han.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 13.3.2017 kl 20.00 samt på tisdag 14.3.2017 kl. 17.25.

En gymnasierektor i Uleåborg misstänks ha försnillat 450 000 euro från gymnasiets stipendiemedel för egen vinning. Rättegången inleds i dag i Uleåborgs tingsrätt.

Rektorn misstänks för grov försnillning och grovt missbruk av tjänsteställning. Åklagaren Ilpo Virtanen yrkar på minst tre års fängelsestraff och att rektorn avsätts och fråntas sin militärgrad.

Enligt stämningsansökan har rektorn försnillat exceptionellt mycket pengar under en lång period, 2004-2014.

Konkret ska rektorn ha utfört flera hundra transaktioner samt åtskilliga kortbetalningar och kontantuttag från skolans stipendiekonton, i huvudsak för egen vinning. Enligt Iltalehti ska han också ha köpt till exempel en golfaktie till skolan.

Dyr flygel väckte misstankar

Rektorn tillträdde i augusti 2000 och avsattes temporärt våren 2014 på grund av brottsutredningen.

Misstankarna mot den 53-åriga rektorn för Oulun suomalainen yhteiskoulu väcktes ursprungligen 2014 i samband med en tidningsrapport som avslöjade att en flygel värd 30 000 euro hade införskaffats till skolan.

Skolan har haft ett tiotal stipendiefonder med ett värde på 1,5 miljoner euro och rektorn har ansvarat för de här och haft tillgång till konton och kort. Bokföringen saknas till stora delar.

Rektorn har erkänt att han försnillat 146 000 euro av fondens tillgångar 2009-2014 men nekar till övriga anklagelser.

Granitborgen i Hangö kan växa med en nästan lika stor nybyggnad invid. Helheten ska tjäna turismen i Hangö.

Företaget Mathildedalin Ruukki och Hangö stad ordnar i samarbete med arkitektförbundet Safa en arkitektur- och idétävling för Granitborgen.

- Vi har erfarenhet av branschen men vi ville höra vad de unga kan komma med. Vi hoppas få in också helt nya idéer och sådana innovativa tankar som vi själva aldrig ens skulle komma att tänka på, förklarar Olli Lehti som är vd för Mathildedalin Ruukki.

Granitborgens ägare är fastighetsbolaget Meri-Teijo Keskus Spa. Det är ett dotterbolag till Mathildedalin Ruukki.

Granitborgen är ett gammalt tegelmagasin i Östra hamnen i Hangö. Det är knappt 1500 kvadratmeter stort. Invid magasinet på samma område vid Hamngatan 4 planeras ett nybygge på ungefär 1000 kvadratmeter.

"Havsturismen i förändring - största kundgruppen kommer landvägen"

Tanken är nu att studerande ska komma med visioner om hur det gamla magasinet och nybygget i framtiden kan utnyttjas kreativt och mångsidigt året om.

Tävlingsarrangörerna anser att havsturismen är i ett brytningsskede. Den största potentialen finns nu i turister som kommer landvägen. Men i Hangö är också båtturister viktiga.

Tävlingen är öppen för såväl arkitektstuderande som högskole- och yrkeshögskolestuderande inom branscherna formgivning, bygg, inredning och fastigheter.

Tävlingen pågår till den 6 juni. Juryn kommer att rekommendera att den fortsatta planeringen bygger på de belönade idéerna.

Juryn består av Esa Laaksonen från Safa, Olli Lehti från Mathildedalin Ruukki, Jouni Vuorinen från Mountain Consulting samt stadsdirektören i Hangö Denis Srandell.

Den vinnande idén belönas med 5000 euro och den som kommer på andra plats får 3000 euro. Utöver det kan arrangörerna inlösa förslag till ett pris om 500 euro.

Byggdes för Granitbolaget

Granitborgen restes under åren 1886-1903. Det var arkitektbyrån Grahn, Hedman och Wasastjärna som ritade byggnaden för företaget Ab Granit Oy. Senare har huset haft andra användare så som företaget Suomen Väriteollisuus och försvaret.

Artikeln kompletterades 13.3.2017 vid 13-tiden med en kommentar av Olli Lehti samt med uppgifter om juryn, priserna och tävlingstiden. Ägarförhållandena mellan Mathildedalin Ruukki och Meri-Teijo Keskus Spa preciserades också.

Yle Teema och Yle Fem delar kanalplats 5 med start måndagen den 24.4. Den nya kanalplatsen heter Yle Teema & Fem. Bägge kanaler fortsätter som självständiga kanaler på den gemensamma kanalplatsen och Svenska Yle ansvarar för innehållet och utgivningen på Yle Fem också i framtiden.

- Den nya kanalen kommer att innehålla ungefär lika mycket Yle Fem-innehåll som Yle Fem gör i dag. Skillnaden är att det blir färre repriser på kanalen på bästa tittartid, berättar Johan Aaltonen. t.f. mediechef på Svenska Yle.

Yle Fems uppdrag - att betjäna den svenskspråkiga befolkningen i Finland består

Det gäller ändå att ta en lite noggrannare titt i tablån för att säkert hitta rätt, för många program byter plats i tv-kvällarna.

- När Yle Teema och Yle Fem delar kanalplats delar vi också på bästa tittartid mellan de två kanalerna, säger Johan Aaltonen.

Yle Fems sändningar är märkta med grönt på bilden och Yle Teemas med orange. Yle Fem sänder alla förmiddagar, och på eftermiddagarna med start kl. 17.25. Söndagar och måndagar är helkvällar med Yle Fem. Schema för Yle Fems och Yle Teemas sändningar efter sammanslagningen av tv-kanalerna Bild: Yle Tablå,tv-kanaler,Yle Fem,Yle Teema

Yle Fem sänder alla kvällar med start 17.25 och fram till kl. 20. Söndag och måndag sänder Yle Fem hela kvällen.

- Det här innebär att barnen hittar BUU-klubben där de är vana att ha den, kl. 18.00 och att Tv-Nytt kl. 17.55 och 19.30 är kvar på samma plats i tablån. Däremot kommer de aktualitets- och kulturprogram som vi har varit vana vid klockan 20 eller 21 att flytta till klockan 19.

Till klockan 19 flyttar bland annat Närbild på måndagar, Spotlight på tisdagar, Sportmagasinet på onsdagar, Obs Debatt på torsdagar och de populära kortdokumentärerna på fredagar.

- På det här sättet kan vi som lever på svenska i Finland få aktualitetsprogram på samma tid varje kväll, sammanfattar Johan Aaltonen.

Trots att Teema tar över sändningen klockan 20 under fem kvällar i veckan kommer innehållet att vara tillgängligt på svenska.

- Program som sänds mellan åtta och nio är tänkta för bägge kanalers tittare. Programmen textas till svenska och till hösten presenterar kanalerna tillsammans ett helt nytt, tvåspråkigt kulturkoncept. På sikt ska allt flera program få svensk textning.

Helkvällar söndag och måndag med drama, krim och mycket nordiskt

Söndag och måndag sänder Yle Fem hela kvällen från 17.25 framåt. Då kommer du att kunna se nordiska dramaserier, nordisk krim, filmer och dokumentärer samt populära Efter Nio.

- De här helkvällarna är den bekanta mix Yle Fem är känd för med allt från mat- och trädgårdsprogram till realityserier, intressanta diskussioner och nordiskt kvalitetsdrama.

Vad faller bort?

Den allra största förändringen i tablån är enligt Aaltonen att det blir betydligt färre repriser på bästa tittartid.

- Repriserna kommer att sändas under morgnar och förmiddagar så den som har missat något har sin chans då. På förmiddagarna sänds också en hel del nordiska program enligt säsong.

Om söndagsmorgnarna blir det barnprogram med start redan kl. 8.15.

Vi vet att det är många som har varit oroliga för att SVT-programmen ska försvinna, men vi kommer ha kvar både nya och sådana som våra tittare vant sig vid

En stor förändring är också att Yle Fem inte längre delar kanalplatsen med SVT World. SVT-programmen kommer ändå inte att försvinna.

- Vi vet att det är många som har varit oroliga för att SVT-programmen ska försvinna, men vi kommer ha kvar både sådana som våra tittare vant sig vid och nya SVT-program som kompletterar Svenska Yles utbud på Yle Fem, säger Johan Aaltonen.

Program som Skavlan, Doobidoo, På spåret, Vem vet mest och Allsång på Skansen finns alltså på Yles kanaler också i framtiden.

- Fördelen är att vi kan texta programmen och lägga ut en del av dem på Arenan, vilket inte varit möjligt tidigare.

Yle Teema och Yle Fem delar kanalplats från och med måndagen den 24 april.

Europaparlamentariker Jussi Halla-aho meddelar att han ställer upp som partiledarkandidat för Sannfinländarna. Halla-aho meddelade om beslutet på måndagen via ett videomeddelande.

Halla-aho sade att han uppriktigt tycker om Sampo Terho som person. Däremot motsätter sig Halla-aho att riksdagsgruppens ordförande Terho verkar ha blivit den nuvarande partiledaren Timo Soinis arvprins.

– Att den sittande ledningen skulle få utnämna sin efterträdare är inte en nutida metod, anser Halla-aho.

Halla-ahos videomeddelande var till en början omöjligt att se eftersom partiorganet Suomen Uutisets webbsida kraschade. Samtidigt publicerades beskedet på Youtube.

– Partiledningen måste i ord och handling på ett bättre sätt avspegla den oro och de förhoppningar som partiets väljare har, sade Halla-aho.

Jag är inte rädd för vad andra tänker om mig.― Jussi Halla-aho

Halla-aho sade också att trots att Sannfinländarnas anhängare består av människor från hela det politiska spektret så finns det frågor som förenar:

– Finland kan inte vara en global socialbyrå dit vem som helst kan klampa in för att bli försörjd och ställa fräcka krav, ansåg Halla-aho.

Han tillbakavisar argumentet om att det skulle vara ensidigt att ägna sig så mycket åt kritik av invandringen. Enligt Halla-ahos bedömning dominerar invandringen den politiska debatten i Europa och den trenden kommer till Finland med fördröjning och är den viktigaste frågan i valet.

– Invandringen är den största enskilda frågan i valen i Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Det var den viktigaste orsaken till att britterna beslöt att lämna Europeiska unionen och det var en viktig orsak till att amerikanerna röstade på Donald Trump.

Han räknade upp olika likasinnade partier i Norden och hur de har lyckats påverka invandringspolitiken inom de övriga partierna.

– Ett nationalistiskt och invandrarkritiskt parti kan påverka politiken såväl genom att sitta med i regeringen som att stå utanför regeringen. Det viktigaste är att vara sin egen linje trogen. Om man prutar för mycket på den raseras stödet i opinionen. Om det sker har man ingen hävstång att påverka ärendena med, sade Halla-aho.

Halla-ahos starka och svaga sidor

Han konstaterade vidare att han har goda och svaga sidor. Han förutspådde att massmedierna lyfter fram hans svaga sidor så som att han skulle vara blyg, känslig, räddhågsen, okarismatisk, osocial och ofta är röd om kinderna.

– Det är sant att jag är en dålig "sällskapsofficer" och älskar inte att höra min egen röst.

Som sina starka sidor nämner Halla-aho att han är hårdhudad och skarptänkt.

– Jag är inte rädd för vad andra tänker om mig, förklarade Halla-aho.

Halla-aho påpekade att massmedierna har spekulerat i vad som händer med Sannfinländarnas regeringsmedverkan och fördelningen av ministerportföljerna om han väljs till partiledare.

– På de här frågorna finns det inga klara svar. Utgångspunkten måste vara vad som är mest ändamålsenligt med tanke på partiets målsättningar.

Kritik mot Soini

– Det är inte sunt om partiledningen aldrig utmanas och den omväljs med ett stöd på 99 procent eller enhälligt. Det fråntar ledningen behovet och möjligheten att förnya sig, sade Halla-aho.

Han trodde att det i så fall leder till att största delen av det politiska fältet börjar tro på den sittande ledningens fullkomlighet, oundgänglighet och odödlighet. Halla-aho vill helst se att partiledarskapet begränsas till tre eller fyra perioder.

– Partiet får inte kretsa kring en enda person och inte vara beroende av en person. Det försvagar partiet, slog Halla-aho fast.

Han sade vidare att partiledningen inte tillräckligt har lyft fram de frågor som för väljarna var avgörande.

– Alla begriper att Sannfinländarna inte ensamt kan diktera regeringens linje, men det är svårt att begripa och godta till exempel sådana kommentarer som att immigrationen inte skulle vara en viktig fråga eller att invandrarläget i Europa skulle vara under kontroll, ansåg Halla-aho.

Fyra ordförandekandidater

Nu har sammanlagt fyra personer anmält sitt intresse för ordförandeposten i Sannfinländarna. Vid sidan av Halla-aho och Terho vill också riksdagsledamöterna Leena Meri och Veera Ruoho bli partiledare.

Sannfinländarnas partikongress hålls i Jyväskylä den 10–11 juni. Utgången är osäker eftersom alla partimedlemmar som har betalat sin medlemsavgift har möjlighet att delta och rösta i partiledarvalet.

Läs mera:

Vem är Jussi Halla-aho?

Jussi Halla-aho föddes den 27 april 1971 i Tammerfors. Hans mamma var sjuksköterska och pappa busschaufför, bilskollärare och journalist. Han är känd för sina invandringskritiska åsikter och har kallats landets största offentliga rasist.

Jussi Halla-aho föddes den 27 april 1971 i Tammerfors. Hans mamma var sjuksköterska och pappa busschaufför, bilskollärare och journalist. Han är känd för sina invandringskritiska åsikter och har kallats landets största offentliga rasist.

År 1994 hade Halla-aho utbildat sig till servitör, och året därpå började han studera ryska och slaviska språk vid Helsingfors universitet. Elva år senare publicerades hans doktorsavhandling om fornkyrkoslaviska adjektiv och substantiv.

Halla-aho har sedan 2003 skrivit bloggen Scripta - berättelser om det sjunkande Väst. Inläggen handlar enligt honom främst om invandring, mångkulturalism, tolerans, rasism. Hans sätt att uttrycka sig är skarpt, sarkastiskt och tidvis aggressivt, uppger han själv.

Började som obunden Sannfinländare

Halla-ahos politiska bana började 2007 då han som obunden Sannfinländare fick över 2000 röster i riksdagsvalet, vilket inte räckte till för att bli invald. Ett år senare ställde han upp i kommunalvalet och blev invald i Helsingfors med nästan 3 000 röster.

Halla-aho i augusti 2009 Jussi Halla-aho 250809 Bild: Yle halla-aho,inrikes,jussi halla-aho,sannfinländare

Halla-aho blev medlem av Sannfinländarna 2010 och valdes in i riksdagen 2011 med över 15 000 röster. Han är numera Europaparlamentariker, men har meddelat att han ställer upp i kommunalvalet 2017 och i riksdagsvalet 2019.

Halla-aho dömdes av Högsta domstolen 2012 för brott mot trosfrid och hets mot folkgrupp på grund av ett blogginlägg där han påstår att islam är en religion som godkänner pedofili. Inlägget bedömdes också kränka somalier.

Blyg och gåtfull

Efter att ha kritiserat HD:s dom tvingades Halla-aho avgå som ordförande för riksdagens förvaltningsutskott.

- Om Halla-aho ställer upp och vinner ordförandevalet över Sampo Terho kommer Sannfinländarna att få en gåtfull ledare, anser Ylejournalisten Hilkka Säävälä.

Ett tecken på den här gåtfullheten är att han som ordförande för förvaltningsutskottet inte agerade som någon passionerad invandringskritiker utan beskrevs av sina kolleger som en opartisk ordförande som ledde möten med ett kliniskt grepp.

Jussi Halla-aho Bild: AOP Jussi Halla-aho

- Samtidigt som hans inlägg på valmötena var skarpt invandringskritiska var gärningarna i utskottet annorlunda. Kritiken skötte han genom att formulera sig skriftligt, säger en medlem i utskottet.

Halla-aho beskrivs som en blyg person som inte sysslar med small talk. Hans anhängare beskriver honom för sin del som “Mästaren”. I Sannfinländarnas riksdagsgrupp anses närmare en tredjedel stöda Halla-aho.

Professorn i statskunskap vid Åbo Akademi Kimmo Grönlund tror att regeringen kommer att falla om Halla-aho blir partiordförande. Samlingspartiet skulle enligt honom ha stora problem att sitta i en regering med en person som är så öppet rasistisk och så anti-EU som Halla-aho.

I fall Halla-aho blir Sannfinländarnas ordförande kan det leda till att Sannfinländarna marginaliseras och att partiet spricker, tror Grönlund.

Raseborgs stad gjorde rätt då staden sade upp utvecklingsdirektör Jyrki Hakkarainen från sin tjänst i december 2012. Även Högsta förvaltningsdomstolen har förkastat Hakkarainens besvär.

Högsta förvaltningsdomstolen har i dag (13.3) beslutat att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut står fast. Helsingfors förvaltningdomstol beslöt 2014 att Raseborgs stad inte gjorde fel då staden sade upp Jyrki Hakkarainen. Domstolen beslöt också 2014 att det var rätt av staden att ge Hakkarainen en varning.

Raseborgs tidigare stadsdirektör Mårten Johansson gav en skriftlig varning åt utvecklingsdirektör Jyrki Hakkarainen den 2 oktober 2012. Varningen gavs eftersom Hakkarainen inte betett sig lojalt mot sin arbetsgivare.

Brev med kritik

I september 2012 skrev Hakkarainen ett brev till stadsstyrelsen där han kritiserade stadens ledning. Brevet ansågs vara osakligt och handlingen något som en ledande tjänsteman inte gör. I varningen konstaterades också att Hakkarainen inte utfört sitt arbete ordentligt.

Den 17 december 2012 beslöt Raseborgs stadsstyrelse att säga upp Jyrki Hakkarainen. Uppsägningen motiverades bland annat med att han inte hade varit lojal och hade fått en varning. Hakkarainen hade också skadat stadens anseende, gett en felaktig bild av staden och skadat stadsdirektör Mårten Johanssons anseende.

HFD håller med förvaltningsdomstolen

Jyrki Hakkarainen besvärade sig i Helsingfors förvaltningsdomstol som avslog hans besvär. Det samma gör nu Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelar att domstolen inte undersöker Hakkarainens klagan om att Johansson var jävig då han gav varningen.

HFD förkastar också de övriga punkterna i Hakkarainens klagan. Hakkarainen ville att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut om uppsägningen och varningen som Mårten Johansson gav honom skulle förkastas.

En långtradare har kört i diket på riksväg 25 i en kurva nära avtagen till Åsenbyvägen, Kurbyvägen och Ekenäsvägen i Raseborg. Långtradarföraren skadade sig lindrigt och han fördes till sjukhus för vård.

När räddningsmanskapet kom till platsen hängde föraren i bilbältet i bilen som hade vält. Räddningsverket använde sig av hydrauliska verktyg för att göra ett hål i bilen så att man kunde få ut föraren.

Långtradaren ligger helt och hållet på sidan i diket, men trafiken kan störas på olycksplatsen uppger räddningsverket.

Bilen var lastad med metalltillbehör. Dragbilen fick omfattande skador i olyckan och kan inte användas.

Olycksorsaken är oklar, men ingen annan part var inblandad i olyckan som inträffade efter klockan 13 på måndagseftermiddagen (13.3).

Inom ramarna för satsningen ”Bästa Åbo” ordnar åtta partier nu sammanlagt 24 valpaneler på olika håll i staden inför kommunalvalet.

Målsättningen är att höja på valdeltagandet i Åbo som i senaste kommunalval låg under genomsnittet i hela landet. Partierna som är med i samarbetet är Samlingspartiet, SDP, De gröna, Vänsterförbundet, Sannfinländarna, Centern, SFP och Kristdemokraterna.

– Valpaneler är i och för sig inget nytt men samarbetet är unikt och historiskt, säger Samlingspartiets Sini Ruohonen som är en av initiativtagarna till satsningen.

Enligt Ruohonen är det de sittande fullmäktigepartierna som samarbetat kring arrangemangen, men också mindre partier och grupperingar är välkomna med.

– Det handlar om ett samarbete där alla partier tänker på Åbos bästa, och valpanelerna är ett bra sätt att få fram skillnaderna mellan partierna. Alternativet skulle ha varit att vi inte skulle ha ordnat alla dessa valpaneler, poängterar Sannfinländarnas Ville Tavio.

– Samarbetet kring satsningen har hittills fungerat mycket bra, säger Centerns Martti Markula.

Samarbetet gäller inte bara politiska partier utan också föreningar som till exempel stadsdelsföreningar deltar i valpanelerna.

– I vissa förorter är valdeltagandet oroväckande lågt och då är det bra att stadsdelsföreningar är med i samarbetet, säger SDP:s verksamhetsledare Petja Raaska.

– Det här har öppnat nya dörrar för fortsatt samarbete och det är mycket viktigt att tredje sektorn är med, konstaterar Kristdemokraternas Jari Viherlampi.

Varje parti ansvarar för att ordna tre valpaneler inför valet och det betyder att det i praktiken kommer att ordnas 24 valpaneler inom ramarna för samarbetet. Den första valpanelen ordnas redan i morgon, tisdag, i stadsdelen Jäkärlä.

– I mån av möjlighet kommer en del av panelerna också att sändas direkt på webben, säger De grönas valkoordinator Emmi Lehtinen.

– På sikt kan valpanelerna leda till samarbete då det gäller att åtgärda orsakerna till det låga valdeltagandet i Åbo, säger Vänsterförbundets valkoordinator Lauri Simola.

– Det här är dialog istället för monolog, konstaterar SFP:s Joachim Hesthammer.

Enligt Hesthammer kommer de tre valpaneler som SFP ansvarar för att gå på svenska.

En grupp har bildats på Facebook där det finns mera information om ”Bästa Åbo”

Kimmo Grönlund som är professor i statskunskap vid Åbo Akademi säger att det nu blir en rejäl kamp om Sannfinländarnas ordförandeskap, efter måndagens besked om att Jussi Halla-aho ställer upp i ordförandevalet.

- Vi har ju kunnat ana att han skulle ställa upp eftersom han tidigare har signalerat det. Men nu är det ett faktum, och det betyder att Sampo Terho verkligen får kämpa för att bli ordförande, säger Kimmo Grönlund till Yle Nyheter.

Kimmo Grönlund beskriver Sampo Terho som en mer pragmatisk politiker. Som ordförande för riksdagsgruppen har han visat sig vara lojal gentemot partiledningen. Det här är något som Sannfinländarna behöver för att kunna samregera. Halla-aho framstår i sin tur som mer principfast.

- Hans egentligen enda stora princip är invandringsmotståndet och särskilt de antimuslimska åsikterna som han så gärna odlar. Terho som ordförande kunde garantera en fortsättning för Sannfinländarna i den nuvarande trepartiregeringen, medan valet av Halla-aho med stor sannolikhet skulle betyda regeringskris och Sannfinländarnas sorti.

Kan attrahera dem som är besvikna på partiets regeringsmedverkan

När Halla-aho höll sitt tal på måndagen sade han att det viktiga inte är att partiet sitter i regeringen utan det viktiga är att vara sin linje trogen.

- Det kan attrahera sådana sannfinländare som är besvikna efter att partiet gått med i regeringen och invandringspolitiken inte har blivit hårdare än vad den har blivit under den här regeringen. Men Halla-aho vill stänga gränserna och ha kontroll. Och där finns hans charm gentemot de potentiella väljarna. Därför tycker jag att det är väldigt svårt att förutspå hur det kommer att gå i den här kampen, för han kan mobilisera sådana sannfinländare som normalt inte skulle resa till en partikongress.

Tror du att Halla-aho har gjort en sådan analys att partiet är tudelat och att han har något att vinna, att han har en chans?

- Onekligen är partiet tudelat och givetvis har han en chans. Och om det är något vi har lärt oss under det senaste året av brexit och valet av Trump så är det att inte alls komma med tvärsäkra prognoser om hur det kommer att gå i ett val. Jag tror att Halla-aho har en stor chans att bli vald.

Med tanke på framtiden för regeringen Sipilä med Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna Sampo Terho ett säkert val som inte rubbar leden, menar Grönlund. Halla-aho däremot skulle högst antagligen innebära en regeringskris.

- Jag har svårt att tro att Halla-aho skulle vilja sitta i en regering med ett dylikt regeringsprogram som vi nu har. Sipilä har sagt att han inte vill ha nya regeringsförhandlingar och jag har svårt att tro att Samlingspartiet skulle vilja sitta i en regering med ett parti som leds av Jussi Halla-aho. Min tippning är att regeringen faller om Halla-aho blir vald.

Kimmo Grönlund intervjuades av Bengt Östling.

Artikeln korrigerad 13.3.2017 kl 15:32 Halla-aho sade inte ordagrant att det viktigaste är att "partiets ideologi hålls ren". Hänvisningen korrigerad till: När Halla-aho höll sitt tal på måndagen sade han att det viktiga inte är att partiet sitter i regeringen utan det viktiga är att vara sin linje trogen.

I Finland lägger vi mindre pengar på kläder än våra grannar Norge och Sverige. Designern Rolf Ekroth tror det beror på vår kultur – vi klär helt enkelt inte upp oss.

I Finland köper vi kläder för ungefär 662 euro om året per person. Våra grannar Norge och Sverige sätter 992 respektive 852 euro på kläder varje år. Vad säger det här egentligen om finländarnas känsla för mode? Vi frågar designern Rolf Ekroth.

- Det berättar väl allt. Problemet är att det inte riktigt finns några klädbutiker som säljer fina saker. Här finns inte den där kulturen att man ska klä upp sig, och det finns inte heller möjlighet till det, säger han.

Men det här är kanske också något av en hönan och ägget-fråga:

- Bristen på bra affärer kanske beror på att vi inte köper kläder.

Rolf köper själv alla sina kläder från nätet eller så shoppar han loss när han befinner sig i Paris. En typisk klädbutikskedja, som väl är de flesta finländares val när det ska köpas nya kläder, går Rolf aldrig in i.

Vi upplever att vi inte har råd

Varför har vi då inte samma tradition kring märkeskläder som Sverige och Norge? Är det 90-talets dåliga tider som fortfarande spökar? Är det kriget? Det kan mycket väl vara så.

- Det att vi inte har pengar är djupt inrotat i vår kultur. Helsingforsare är kanske mer noga med hur de klär sig men när man går utanför Ring III:an börjar det redan vara lite sorgligt. Nu vill jag inte låta som om jag kommer från Helsingfors och klär mig bättre än alla andra, men det är bara sant.

Designern Rolf Ekroth önskar att det fanns ett större utbud på kläder i Finland. Designstuderande Rolf Ekroth Bild: Yle/ Karin Filén designer,rolf ekroth

Det är också ganska stora skillnader mellan hur en typisk Helsingforsare och en typisk Stockholmare kan se ut.

- Men så har de har alla så mycket bättre gener också. Alla ser ut som modeller och det hjälper till – de kan klä sig i vad som helst och se bra ut, säger Rolf.

Men det finns också en baksida med modestockholm tycker Rolf, och det är att de flesta klär sig ganska tråkigt.

- De har alla samma stil och där finns inte mycket individualitet. Jag skulle inte vilja att Helsingfors började se ut som Stockholm.

Du ser sällan en äkta "hevare" i Stockholm

I Helsingfors ser man också fler subkulturer i gatubilden - som till exempel hårdrockare.

- Här kan jag klä mig hur jag vill och jag tycker inte att människor tittar så konstigt på mig. Det är roligt att gå omkring på stan när man kan se lite vad som helst. Så klart skulle jag önska att det var lite mer som i Paris, att jag kunde se kläder av designer som jag tycker om i gatubilden, men inget är ju perfekt.

Aalto-universitet (som Rolf också studerat på) ses av många som en av de bästa modeskolorna just nu, och Rolf tror att det är individualismen som är en av orsakerna till framgången.

- Vi har en lite egen point of view. Vi är ett konstigt mellanrum mellan Sverige och Ryssland, och det har gett oss möjligheten att vara oss själva.

Vad tycker du om finländarnas klädstil? Hur mycket spenderar du på kläder varje år och varför? Kommentera gärna!

Kårkulla samkommun planerar att bygga ett nytt gruppboende i Bläsnäs i Pargas. Boendet planeras på ett område nära Norrgårdsvägen.

Meningen är att bygga ett boende med 10 platser. Kårkulla har tilldelats ARA-stöd för byggprojektet.

Det nya boendet ersätter en del av de boenden som finns på Kårkullabacken i Pargas. Enligt planerna ska det nya boendet vara inflyttningsklart hösten 2018.

Kårkulla ansöker om att få arrendera området av Pargas stad och frågan behandlas av miljönämnden i Pargas på onsdag.

Kårkulla samkommun erbjuder svenskspråkiga tjänster åt personer med en utvecklingsstörning eller funktionsnedsättning.

Lärarnas arbetsmängd har ökat väldigt mycket och lärarna är nu på gränsen för vad de klarar av, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund. Han anser att skolfrågan borde lyfts mycket högt inför vårens kommunalval.

Situationen i skolorna är inte hållbar, menar Mattfolk. Han berättar om en utbränd lärare som på Facebook har uttalat sig om hur lärarjobbet ännu för tio år sedan var roligt, men hur det inte längre är det.

- Man borde kanske lite lyssna på de här signalerna. Vi har minskat kraftigt på specialklasserna i landet. Vi strävar efter att integrera allt fler elever i vanlig undervisning. Det påverkar kraftigt de vanliga elevernas skolgång. Om man inte är kapabel att ta emot vanlig undervisning så borde man kanske inte vara i en vanlig klass.

Mer arbete åt läraren

Mattfolk frågar sig om skolan verkligen ska satsa på integreringen av så gott som alla elever i vanlig undervisning.

- För varje enskild elev som har något särskilt villkor ska man ha fler möten, man ska planera undervisningen och differentiera undervisningen annorlunda för just den här eleven. Ju fler sådana här i en klass desto mera arbete.

Duktiga elever glöms bort

Särskilt i klasser med flera barn med särskilda behov blir det ett problem om klassen är för stor, säger Mattfolk.

- Läraren hinner inte till exempel med de starka eleverna, de duktigaste. De får garanterat minst tid av läraren i dagens skola. Och det är också ett problem. De kanske inte heller når den potential som de skulle ha kunnat eftersom de inte blir utmanade hela tiden.

Kunde mindre klasser då vara lösningen på problemet, ombudsman Jens Mattfolk vid Finlands svenska lärarförbund?

- Mindre klasser är en lösning, men det är inte någon enkel lösning. Den är ganska dyr och vi har kanske inte heller byggnader som skulle klara av att vi minskar på grupperna. Skolorna är ganska fulla eftersom vi har stängt byskolor. Vi har ingen flexibilitet i de skolor vi har just nu. Vi har kanske bara ett extra smårum. Skulle man plötsligt få fem till sex klasser till i en sådan skola är det inte möjligt.

Viktig kommunalvalsfråga

Mattfolk lyfter fram vilken viktig roll just bildningen och skolorna spelar i vårens kommunalval. Nu pratar vi om utbildningen i kommunen och vilken nivå den ska ha, säger han.

- Skolfrågor borde lyftas mycket högt. Med tanke på landskapsreformen som kommer blir bildningen nummer ett i kommunerna. Nu finns verkligen chansen att kalla det här valet för ett bildningsval. Cirka 57 procent av kommunens uppgift hör till bildningen efter landskapsreformen.

Artikeln ändrades 13.3.2017 klockan 17:43. Ordet bristningsgränsen ändrades till gränsen i meningen: Lärarna är nu på gränsen för vad de klarar av. Mattfolk använde ordet gränsen och inte bristningsgränsen.

Västra Nylands tingsrätt anser att Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse inte har en styrelse, trots att medlemmarna själva anser att styrelsen fortfarande finns. Patent- och registerstyrelsen ingrep i stiftelsens verksamhet på grund av misstankar om grova brott mot stiftelselagen och i samband med detta förblev också styrelsefrågan oklar.

Den 28 februari krävde Patent- och registerstyrelsen att den Nymanska stiftelsens styrelse måste avgå. PRS ingrep i hur Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse fungerat och på grund av misstankar om långvariga och grova brott mot stiftelselagen.

De som suttit i styrelsen är R. Kenneth Wrede, Heikki Leisvuori och Mathias Kumlin.

Samma eftermiddag som PRS meddelande om sitt beslut sade styrelseordföranden R. Kenneth Wrede att han avgår.

Också styrelsemedlemmarna Kumlin och Leisvuori meddelade detsamma.

Wrede och Kumlin ångrade sig ändå den 2 mars och ville igen sitta i styrelsen.

PRS anser däremot att styrelsen inte finns mer efter den dag som den fått veta om beslutet (28 februari). Stiftelselagen säger att en styrelse måste ha minst tre ordinarie medlemmar för att vara beslutsför.

Frågan om styrelsen finns eller inte gick därför vidare till Västra Nylands tingsrätt på begäran av PRS. Den är viktig med tanke på hur ärendet framöver avgörs och vems ansvaret är.

Styrelsen: Styrelseavsked aldrig registrerat

Tingsrätten har nu hört Wrede och Kumlin.

De anser i ett utlåtande till Västra Nylands tingsrätt att de fortfarande sitter i styrelsen och att PRS tolkning är fel.

De två styrelsemedlemmarna hänvisar till vad som hänt under processen. Både Wrede och Kumlin meddelade den 28 februari per e-post till PRS att de avgår. De fick däremot då veta att av PRS att det inte räcker med att meddela om avgång per e-post, de måste också fylla i en registeranmälan.

Två väg skyltar Bild: Yle/Linus Westerlund Hangö,infart,kofverhag gård,skyltar,trygwe och hjördis nymans stiftelse,trygwen tie,Västnyland

Tingsrätten: Styrelsen finns inte och kan därför inte välja sig själv på nytt

Wrede och Kumlin påpekat alltså att styrelsen fortfarande finns. Istället för Leisvuori ska de inom kort utse en tredje person till styrelsen, säger de i sin utsaga.

Tingsrätten följer PRS åsikt och anser att den Nymanska stiftelsen inte har någon styrelse från och med den dag då PRS meddelat om att styrelsen måste avgå och styrelsemedlemmarna skickade in sina meddelanden om att de avgår, 28 februari. Därför kan inte styrelsemedlemmarna heller återvälja sig själva senare.

- Tingsrätten är av samma åsikt som vi, att stiftelsen saknar styrelse. Jag tycker att beslutet är riktigt, säger lag- och tillsynschef Terhi Maijala på Patent- och registerstyrelsen.

Hon säger att PRS lämnade in en ansökan om att entledigia styrelsen eftersom det fanns grund för det. Men då hela styrelsen meddelande att att de avgår själv så behövdes inte längre direkt processen att enlediga styrelsen utan tingsrätten konstaterade endast att styrelsen inte finns.

Tingsrätten motiverade sitt beslut med att en styrelseledamots avgång träder i kraft då styrelsen har underrättats om den och att det kan göras också muntligt.

Rätten påpekar att det inte krävs någon formell ändringsanmälan för att en avgång ska träda i kraft.

Heikki Leisvuori är den tredje som fick avsked från styrelsen. Han fick som bekräftelse ett stiftelseutdrag daterat den 3 mars från PRS och i det nämns att Kumlin och Wrede sitter i styrelsen, men det har ingen formell betydelse i sammanhanget, anser rätten i sitt beslut.

Styrelsen: Kofverhag gård är stiftelsens primära uppgift

De två styrelsemedlemmarna anser också att PRS har felaktiga antaganden och motiveringar om hur stiftelsen har verkat och att en god man som skulle utse en ny styrelse kunde leda till "skador av oanade mått".

De anser att PRS tillsvidare endast har framfört sina subjektiva åsikter om att stiftelsen inte har fungerat, såsom att förda rättsprocesser varit onödiga, kostnaderna för höga och att stadgarna inte följts.

Bild: Yle patent och registerstyrelsen

Hufvudstadsbladet som följt med fallet under många år skrev tidigare att om hela styrelsen avgår betyder det att styrelsemedlemmarna inte i rätten kan möta PRS krav om att styrelsen ska bytas ut.

Det innebär att ingen av styrelsemedlemmarna blir tvungen att ersätta rättegångskostnaderna om PRS vinner i rätten.

Men om hela styrelsen avgår innebär det samtidigt att styrelsen förlorar tillgången till Kofverhag gård som var makarna Trygwe och Hjördis Nymans tidigare hem.

Stiftelsens mål är att stöda svenskspråkig social- och ideell verksamhet i Finland.

Just nu finns ingen styrelse -vems är ansvaret då?

- Styrelsen asvarar så länge den varit där. Det har bara gått en kort period så jag tycker inte att det är en relevant fråga, säger Terhi Maijala.

Så styrelsen är ansvarig för det som hänt så länge den fanns?

Jo.

Tingsrätten utsåg ingen god man

PRS anser att en god man ska utses för att välja en ny styrelse och advokat Antti Hannula har samtyckt till detta.

Styrelsemedlemmarna vill att tingsrätten ska ta närmare ställning till PRS felaktiga motiveringar innan en god man utses.

Men tingsrätten ansåg att den inte kan ta ställning till frågan om god man i den här processen utan förkastade yrkandet.

Beslutet är så färskt att man på PRS inte ännu vet hur man går vidare i frågan men Terhi Maijala konstaterar i alla fall att en god man nu behövs.

13.3.2017 klockan 17.10 tillagt kommentarer med Patent- och registerstyrelsens Terhi Maijala.

Dagisbarnen vid Skolgatans daghem i Åbo och barnen vid det finskspråkiga daghemmet Koulukadun päiväkoti blir tvungna att flytta bort från Rosenkvarteret tidigast år 2020.

Allra tidigast då kan man sätta igång med rivningsarbetet som ska ge rum för de nya höghus som planeras på tomten, det konstaterar planläggningsarkitekt Anna-Leena Jokitalo vid Åbo stad.

På måndagen (den 13 mars) diskuterar stadsstyrelsen planerna, och förslaget är att båda daghemmen rivs, både det svenskspråkiga daghemmet på Skolgatan 10 och det finskspråkiga på Skolgatan 12.

Detaljplanen för området godkändes för två veckor sedan i stadsplanerings- och miljönämnden. Nämnden ställde dock kravet att Åbo stad måste kunna visa var daghemsbarnen ska placeras under rivnings- och byggtiden, och också efter att de nya höghusen står klara innan planen kan avancera för godkännande till Åbos stadsstyrelse.

Det svenska och det finska daghemmet på Skolgatan i Åbo. Det svenska och finska daghemmet på Skolgatan i Åbo. Bild: Yle/Linus Hoffman daghem,skolgatan i åbo,skolgatans daghem

Den nya detaljplanen medför att det i fortsättningen bara kommer att finnas plats för hälften av de barn som idag huserar i de två daghemmen i Rosenkvarteret. Det är oklart om det blir det svenskspråkiga daghemmet eller det finskspråkiga daghemmet som ska stanna kvar på Skolgatan 10. Det svenskspråkiga daghemmet på Skolgatan 10 har idag cirka 90 daghemsplatser, medan det finska har cirka 120 platser.

De övriga barnen ska enligt stadens planer flytta in i ett nybyggt daghem på Sofiegatan 7. Det daghemmet ska inhysa 168 barn.

Det gamla daghemmet på Sofiegatan rivs

De barn som idag huserar i daghemmet på Sofiegatan ska flytta till ett nytt daghem vid Stallbacksparken, och efter det ska det gamla daghemmet rivas. Det kan ske år 2019. Efter det byggs ett nytt daghem på platsen som kan stå klart 2020.

Först då det nya daghemmet på Sofiegatan står klart kan det bli aktuellt att förverkliga de byggplaner som finns för Rosenkvarteret.

Eftersom det nybyggda daghemmet på Sofiegatan kan inhysa 168 barn betyder det att största delen av barnen i Skolgatans daghem och Koulukadun päiväkoti ryms in på Sofiegatans planerade nybygge under Rosenkvarterets rivnings- och byggnadsskede.

60 barn saknar ändå i det här skedet ett tillfälligt utrymme där barnen kan vistas under byggnadsskedet. Förslaget för stadsstyrelsen är att det byggs ett tillfälligt daghem på Trädgårdsgatan 41 för den tid då det gamla daghemmet på Skolgatan rivs tills ett nytt daghem byggs på samma plats.

Det brandskadade huset på Trädgårdsgatan 41 skulle rivas för att ge rum för ett tillfälligt daghem. Rivningshotade hus på Trädgårdsgatan 41 Bild: Yle/Linus Hoffman rivningshot,trädgårdsgatan 41

Att 60 barn ska placeras i tillfälliga utrymmen innebär också att någotdera daghemmets daghemsgrupper och personal splittras på två adresser, eftersom en del ska inhysas i Sofiegatans daghem.

I beredningen har man inte tagit ställning till om det är det svenska daghemmet eller det finska daghemmet som får nya utrymmen på Sofiegatan och vilketdera som får nya utrymmen på Skolgatan.

En äldre konstapel vid Helsingforspolisen fick en skriftlig varning för sexprat och osakligt beteende mot en kvinnlig byråsekreterare vid polisen. Byråsekreteraren fick ångest av hans prat. Förvaltningsdomstolen häver ändå konstapelns varning.

Äldre konstapeln hade vid upprepade tillfällen under 2015 kommit med sexuellt färgade uttalanden och byråsekreteraren upplevde det som ångestfyllt. En annan anställd har också vittnat om att konstapeln ofta pratar om sex och att man inte alltid orkar lyssna på det. Byråsekreterarens chef hördes i samband med att pratet utreddes och ansåg då att byråsekreteraren är för känslig.

Konstapeln varnades på grund av en händelse i augusti 2015. Han förnekade att han då sagt något som relaterar till sex utan att han enbart hälsat på byråsekreteraren och andra kvinnor med frasen "hur står det till med tanterna?" (på finska "mitäs mummukat"). Varningen gavs i enlighet med statstjänstemannalagen.

Domstolen: Finns inte tillräckliga bevis för varning

Konstapeln besvärade sig över varningen till Helsingfors förvaltningsdomstol och domstolen ger honom nu rätt. Domstolen konstaterar att en skriftlig varning måste vara i rätt förhållande till hur klandervärd gärningen kan anses vara. För en lindrig förseelse kan en tjänsteman få en muntlig eller skriftlig anmärkning.

Domstolen konstaterar att konstapeln har använt osakligt språk och han har själv erkänt att hans vitsar ibland är tvetydiga. Han har ändå förnekat att han vid tidpunkten i augusti 2015 har varit osaklig.

Eftersom det inte är specificerat vad konstapeln sagt i augusti 2015 räcker inte bevisen för att han betett sig osakligt som polis och en skriftlig varning anses inte befogad. Därmed anser förvaltningsdomstolen att Helsingforspolisens motiveringar inte håller.

I förvaltningsdomstolens beslut framkommer också att det här inte är första gången konstapeln gjort sig skyldig till osakligheter. Han har tidigare varit osaklig mot en kvinnlig journalist vid Yle 2004, mot en kvinnlig anställd vid Helsingfors åklagarämbete 2010 och mot en kvinna vid polisen 2013. För det gav en överkommissarie 2013 honom en skriftlig anmärkning.

Nyheten om två vargar som dödade en lapphund i Snappertuna på fredagsnatten (10.3) fick mycket spridning och väckte debatt i sociala medier. Hundens ägare Tobias Ekman valde att berätta om händelsen för att lyfta fram det växande vargproblemet i Västnyland.

Det var en alldeles vanlig fredagskväll och Tobias Ekman från Snappertuna hade varit ute på promenad med familjens lapphund Milo.

Efter att Milo vistats inne en stund ville han ut och Ekman släppte ut hunden som han ofta gjort.

Senare på kvällen när han kallade på Milo kom han inte tillbaka. Ekman antog att hunden sprungit till svärföräldrarna som bor i närheten, som de kommit överens om att hunden fick göra.

Nästa morgon kom det fram att Milo inte var hos svärföräldrarna. Då gick Ekman ut för att leta efter Milo och hittade honom död på en åker nära huset.

Runt stället fanns spår av två vargar som attackerat Milo genom att bita honom i magen. Det fanns också spår av vargarna bara 50 meter från gårdsplanen.

Medvetet val låta Milo gå fri

- Det är en medveten risk vi tagit när vi har låtit Milo vara lös ute. Eftersom vargar observerats flera gånger i området visste vi att det kunde gå så här, säger Ekman.

Familjen såg ändå inte det som ett bra alternativ att ha Milo inne och bara gå ut i koppel med honom.

Lapphundar måste få vara ute och röra på sig och skulle Milo ha varit i en löplina kunde han ändå ha blivit attackerad. Milo hittades bara 150 meter från huset.

Så här nära huset hittades Milo. Rött hus i vinterlandskap Bild: Jörgen Lindholm hund,Snappertuna,varg,vargattack,Västnyland

Oro över barnens säkerhet

Det finns även andra orsaker att vara oroad över vargarna.

- I många familjer där vi bor är barnen rädda och vägrar gå ut och leka på gården. Föräldrarna har också kört barnen till skolbussen fast de tidigare promenerat, berättar Ekman.

Efter händelsen ansökte man om lov av Finlands viltcentral att få skjuta två vargar, men det tilläts inte eftersom en varghona sköts i Bjärnå i februari.

Spåren visar att Milo kämpade för sitt liv. Vargspår i snö Bild: Jörgen Lindholm Snappertuna,varg,vargspår,Västnyland

Debatten går het på sociala medier

Det som Ekman har valt att göra är att berätta om händelsen för en större publik i hopp om att väcka diskussion om saken.

På sociala medier har många redan tidigare krävt att det ska göras något åt vargarna som börjat röra sig allt närmare människor och bebyggelse. Ekman vill lyfta fram att vargarnas ökade närvaro faktiskt är ett problem.

Det finns också de som tycker att vargarna ska lämnas i fred, och att det var Ekmans eget fel att hunden blev attackerad eftersom han lät hunden springa lös ute.

Ekman tar inte illa upp av de negativa kommentarerna.

- Det var ett medvetet val att berätta om händelsen så jag var förberedd även på negativ respons. Jag förstår att folk tycker att vi varit dåliga hundägare, men de som känner oss vet att så inte är fallet och att Milo var en lycklig hund.

Han hoppas att de som kommenterar på sociala medier tänker efter innan de skriver något och att diskussionen hålls på en saklig nivå.

Flera av kommentarerna på sociala medier efterlyser också en diskussion som inte bara kretsar kring två motpoler, att antingen vilja utrota vargarna eller att försvara dem, utan att man kunde hitta en medelväg.

Skribent: Anna Hellberg, journaliststuderande från Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.