Barnfamiljerna har det svårt i Finland. Inkomstklyftor, hälso- och välfärdsklyftor, fattigdom, stress i arbetslivet, rusmedel, ensamhet och brister i social- och hälsovården.

Allt det här gör att FN:s barnkonvention inte helt kan tillgodoses fullt ut i Finland.

Den här slutsatsen drar publikationen Barnfamiljernas välfärd 2014 (Lapsiperheiden hyvinvointi 2014), som Institutet för hälsa och välfärd, THL, har publicerat.

Av bokens innehåll att döma kan man fråga sig om inte en lämpligare titel hade varit: Barnfamiljernas felfärd 2014.

Även om största delen av barnen mår bra och kanske har en bättre barndom än tidigare generationer, mår en betydande del av finländska barnen dåligt och tampas med allt fler problem. Det konstaterar THL:s chef Juhani Eskola i förordet till boken.

Boken tar upp ett brett spektrum av frågor som berör dagens familjepolitik och realiteterna för familjerna - allt utgående från den nationella barnfamiljsenkät som THL gjorde 2012, samt andra befolkningsundersökningar.

Jobb vs. familj

Den ökade pressen på arbetsmarknaden - med högt arbetstempo, mera övertidsarbete och osäkra anställningsförhållanden - begränsar barnens rätt till omsorg och skydd, slår boken fast.

Enligt forskarna Johanna Lammi-Taskula och Minna Salmi känner två av fem föräldrar att de försummar familjen på grund av jobbet, och lika många är oroade över hur de ska orka.

Att barnens välfärd och utbildning så långt påverkas av föräldrarnas socioekonomiska position, utbildning och ekonomiska samt hälsorelaterade situation, är ett annat problem.

Det är också problematiskt att de familjer som mest av alla skulle behöva social- och hälsovårdstjänster, upplever att de här tjänsterna är otillräckliga. Medan familjer som klarar sig bra oftast är nöjda med tjänsterna. Svårast är situationen inom mentalvården.

Barnfattigdomen större än för 20 år sedan

Även om inkomsterna bland barnfamiljer har ökat lite mer än hos andra hushåll de senaste åren, är barnfattigdomen fortfarande nästan tre gånger större än för tjugo år sedan, och något som går lätt i arv. Fattigdomsrisken är störst i familjer med en ensamstående förälder och i familjer med många barn. Inkomstklyftorna mellan barnfamiljerna växer med andra ord.

Hur mycket den pågående ekonomiska krisen har påverkat barnfamiljernas ekonomi är svårt att säga utgående från det här materialet, konstaterar författarna. THL:s familjeenkät gjordes nämligen hösten 2012, före de stora nedskärningarna drabbade landet.

Receptet för en fungerande familjepolitik är klart för de flesta partier; rimlig utkomst, tid för familjen och tillräckliga tjänster som stöder föräldraskapet. Det ser ändå ut som att förändringarna inom arbetslivet och bristen på tillräckligt stöd har blivit en ohanterlig belastning för många barnfamiljer i Finland. Därför måste familjepolitiken ses över grundligt.

Positivt är ändå att barn och unga deltar mer än tidigare i diskussioner som gäller deras eget välbefinnande.

Pappor jobbar mer än andra män

Finländska mammor jobbar i dag lika mycket som kvinnor utan barn, medan papporna jobbar mer än andra män, visar THL:s statistik. Till skillnad från i många andra länder jobbar de flesta mammor i Finland huvudsakligen heltid.

Hälften av papporna och en tredjedel av mammorna jobbar också regelbundet övertid, vilket är bort från tiden med familjen och ökar risken för konflikter och gräl inom familjen.

De familjer som bor i städer har vanligtvis en bättre ekonomisk situation mer klagar på tidsbrist. Familjer som bor på landsbygden har däremot mindre pengar, men mera tid.

Välfärdsstaten måste sträcka ut en större hjälpande hand för att Finland inte ska begå samma misstag som under depressionen på 1990-talet. Då skars det rejält ner i flera samhällstjänster. Föräldrarna kan inte ensamma bära allt ansvar för barnens framtid.

Lördagen är en helig oas

Förändringarna på arbetsmarknaden innebär att tidsanvändningen bland barnfamiljer ändras också på veckosluten. När båda föräldrarna jobbar, blir det inte mycket tid över på vardagar för att sköta om hemmet eller ägna sig åt egna sysslor.

För de flesta är lördagarna en oas för familjen, då man håller sig hemma och städar och tvättar, samt umgås och badar bastu. Så här har det varit redan i tjugo år. Skillnaden är att man i dag mera sällan åker på besök till sina vänner eller tar emot besök. Däremot tar internet upp allt mera tid, vilket också gör det möjligt att hålla kontakt med vänner. Föräldrarna sover också mer på lördagar än förut.

På grund av att det har blivit tyngre att vara förälder väljer allt fler att skjuta upp barnanskaffningen allt längre eller att inte alls skaffa barn. Nativiteten har därför sjunkit de tre senaste åren efter babyboomen i början av millenniet.

Största delen av barnfamiljerna mår bra och kan erbjuda en bättre barndom än tidigare. Samtidigt har en betydande del av barnen det svårt, och en allt större mängd barn tampas med problem som hopat sig. Det håller alltså på att ske en allt tydligare polarisering mellan barnfamiljer som klarar sig bra och barnfamiljer som klarar sig dåligt.

Grundproblemet för barnfamiljernas välfärd är, enligt THL:s publikation, den ökade tidsbrist som arbetslivet för med sig. Varken familjepolitiken eller servicen har ändrats märkbart de senaste tio åren, men övriga samhället och framför allt arbetslivet samt föräldraskapet skapar allt mera belastning på familjerna.

Mera om barnfamiljernas välfärd i Tv-nytt kl 19:30 på Yle Fem.

Är större vårdenheter synonymt med mindre empati och mänsklighet? Eller ger större enheter tvärtom möjlighet till personlig vård och medicinisk trygghet?

I förra veckans Eftersnack diskuterade vi länge förlossningssjukhusens framtid. De blir färre och färre och större och större. För trygghetens skull, säger myndigheterna. För att spara pengar, säger andra.

Efter det har två uppmärksammade texter publicerats i HBL. Först skrev Jenny Jägerhorn (7.9.2014) om hur hon blev bemött på Barnmorskeinstitutet i Helsingfors (som vuxit rejält i och med att Kvinnokliniken renoveras). Sedan skrev Fritjof Sahlström (9.9.2014) om cancervården inom HNS med betoning på hur man som patient och anhörig blir bemött i den byråkratiska djungeln.

Bägge texter innehåller bestickande kritik mot hur vården i dagens Finland fungerar. Delvis rent medicinskt (Jägerhorn), men också inom det man kunde kalla den mänskliga dimensionen. Hur väl kan vården bemöta patienter som utsatts för vårdfel? Kan vården, personalen, en instans, vem som helst, ge stöd och empati för en person som nyss fått veta att döden kanske är nära förestående?

Det aktualiserar frågan om vården eventuellt nedprioriterat det mänskliga, det mjuka, och istället vill göra allt för att skapa "trygghet"? Och här är "trygghet" alltså synonymt med stora enheter med tekniskt kunnande och modern apparatur.

Hurdana är dina erfarehenheter`? Saknar vi den mänskliga stödet, inom vården? Och om det är ett problem, vad kan vi göra åt saken?

I dagens Eftersnack ska vi spinna vidare i frågan, men först behöver vi din input. Kommentera nedan och svara på vår enkät.

Eftersnack, Radio Vega, fre kl. 15.03, repris kl. 23.03
Yle Fem sö kl. 15.05.

Totalt 347 personer omfattas av samarbetsförhandlingarna. Företaget uppskattar att nedskärningsbehovet rör sig om maximalt 60 personer.

Enligt företaget förväntas personalförminskningar inte äga rum på bolagets fabriker eller de egna detaljhandelsaffärerna i Finland.

Orsaken är en omorganisering av bolagets affärsområden i Europa samt Asien och Stilla havs-området.

Dessutom tänker Fiskars anpassa sin säljenhet i Finland p.g.a. det dåliga läget i detaljvaruhandeln.

Läs också: Tjänstemän i Billnäs berörs

Fabriksarbetarna vid Fiskars fabrik i Billnäs i Raseborg berörs inte av bolagets samarbetsförhandlingar. Däremot är 12 tjänstemän och högre tjänstemän i Billnäs med i samarbetsförhandlingarna.

Fiskars meddelade i förmiddags att bolaget inleder samarbetsförhandlingar med 347 personer i Finland. Upp till 60 personer kan mista jobbet.

Målet med samarbetsförhandlingar är att förenkla beslutsgången inom bolaget.

350 personer jobbar i dag vid fabriken i Billnäs. Senast sades personal upp vid fabriken år 2012.

Läs också: Finska konsumenter sviker Fiskars

Fiskars inleder samarbetsförhandlingar - 60 finländska jobb i fara

Fredagssnackarna diskuterade Raseborg som borde satsa på cyklisterna i staden och bygga cykelleder bland annat från Ekenäs till Tenala och till Karis. Frågan kommer upp i en motion till fullmäktige i september.

Kerstin Ståhlberg, fastighetsmäklare från Ingå, säger att hon inte är en ivrig cyklist.

- Men det är en bra motionsform och det är en bra idé att bygga ut vägarna. Bra cykelvägar skulle säkert locka folk att bosätta sig i regionen.

Ekenäsbon Otti Metsämäki studerar film och tv vid Arcada i Helsingfors och han beskriver sig som en stadsmänniska, så om han får välja var han helst cyklar så blir det i centrum av Ekenäs.
Han efterlyser mera respekt från bilisterna.

Kerstin Ståhlberg säger att hon ofta ser farliga situationer med bilar som kommer från två håll och cyklisten är i kläm. Sedan ser man i backspegeln och konstaterar att nog gick det ju bra. Bilisterna borde tänka efter.

Cyklister har också ett ansvar, de ska till exempel leda cyklarna över övergångsställena.

Ståhlberg tar Lojo som exempel.

- I Lojo ska man vara alert. Fotgängare och cyklister tittar inte omkring sig, utan går bara ut över övergångsställena. Det är inte så i resten av Västnyland. Vi bryr oss till all tur mera om varandra.

Skjut mera hjortar

Fredagssnackarna tog också upp problemet med många hjortar. Yle Västnyland berättar om den ökande hjortstammen som ger huvudvärk åt grönsaksodlare i Vättlax i Bromarv. Från byns jaktförening medger man att det har skjutits för lite hjort de senaste åren.

Ståhlberg tycker att flera hjortar borde skjutas.

- De gör ju bara skada. De är vackra jo, godis ändå, men hej hallå, bondförnuft. De hör inte till vår naturliga djurstam, utan har hämtats hit.

Metsämäki tycker att det är helt logiskt att man ökar antalet djur man får skjuta om det finns för mycket av dem.

- Jag går inte så långt att jag tycker att alla ska skjutas, men de ska minska om de är ett problem.

- Jag menar inte att alla ska bort, säger Ståhlberg, men man måste se till behovet, vad gör den för nytta? Hjortkött är gott, precis som älgkött.

I Bromarvgrupen på facebook pågår en livlig debatt om hjortar. Där skrivs bland annat att de kunde gärdas in och skjutas. Den tanken tycker fredagssnackarna inte om.

- De ska ha en chans att springa undan, säger Kerstin Ståhlberg.

- Det låter som att döda för dödandets skull, det måste finnas någon form av mänsklighet, säger Otto Metsämäki.

Mat och datum

Den här veckan har det ordnats en nationell kampanj mot matsvinn. Finländarna slänger 23 kilo mat per person varje år.

Kerstin Ståhlberg blir chockad när hon hör det.

- Herregud. Det är helt ofantliga mängder. Jag slänger inte så mycket, det kan jag garantera. Jag tittar inte på sista datumet för man kan ju äta det ändå. Man måste använda sunt bondförnuft.

Man ska äta den mat man köper, säger Otto Metsämäki.

- Jag hoppas att jag är under 23 kilo, litet svinn blir det alltid, men jag försöker att tänka på det. 23 kilo låter helt sjukt, på samma gång låter det helt sant. Men ändå helt absurt.

"Unga människor kastar snabbt bort mat"

Ståhlberg upplever att speciellt unga människor tittar på förpackningarnas datum.

- Nu står det det här datumet och så slänger de maten. Där har vi svinnet. De ser inte om en produkt är bra.

Ståhlberg undrar om det är så att unga människor inte vågar lita på sig själva när det gäller mat och datum.

Metsämäki säger att han inte köper Ståhlbergs argument.

- Jag tror att folk själva kan bedöma om maten är bra eller dålig. Jag tror inte att det här är ett problem enbart för unga.

- De som levt länge och sett tider när det inte var slit- och slängkultur i samhället har lärt sig att man ska använda allt och inte slänga mat, säger Ståhlberg.

Att flyga med civila drönare i tät bebyggelse och över publikhav kommer snart att vara förbjudet. Under hösten kommer trafiksäkerhetsverket Trafi med nya regler angående drönarna, och i november väntas luftfartslagen förnyas.

De obemannade luftfarkosterna har blivit allt vanligare både i civilt och kommersiellt bruk. Ofta används de till fotografering från luften ur vinklar och perspektiv som inte tidigare varit möjliga. Det har ändå inte funnits några regler kring hur drönarna får användas, och frågor kring säkerheten har det senaste året tagits upp ett antal gånger. Bland annat i samband med den uppmärksammade videon My Helsinki som vi rapporterade om i våras.

Jorma Kivinen, Trafis expert på användning av obemannade luftfartyg, sitter med i gruppen som ska ta fram de nya reglerna. Enligt Kivinen kan lagförändringen innebära ett slut på amatörflygningen.

– I fortsättningen kan den som styr drönaren behöva ett certifikat. Eventuellt kan de andra personerna som deltar i flygningen också bli tvungna att uppfylla vissa krav. Lagen möjliggör också krav på flygtillstånd för att genomföra flygningarna, säger Kivinen.

Lagförändringen väntas träda i kraft i höst, närmare bestämt den 13 november. Enligt Kivinen kommer ändå inte alla regler att träda i kraft omedelbart.

Drönarnas kontrollpanel är vanligen utrustad med en monitor. drönare Bild: Niklas Evers

Säkerhet framför allt

Trafis egna regler innehåller också annat än bara krav på den som styr drönaren. Bland annat kommer flygning i tätort som varit populärt i många drönarvideon på nätet att förbjudas av säkerhetsskäl. Flygningen ska enligt reglerna ske minst 150 meter från tätbebyggda områden.

Också flygning över publikhav som förekommit flera gånger under sommarens festivaler förbjuds och drönarnas högst tillåtna vikt begränsas till 25 kg. Nattflygning kommer också att förbjudas.

Trafi har också räknat med andra risker än att en drönare plötsligt ska falla ner från luften. På grund av annan flygtrafik kommer drönarnas maximala flyghöjd att begränsas till 150 meter.

– Utanför tätorter kan riktiga flygplan och helikoptrar flyga så lågt som på 150 meters höjd. Då finns det en verklig risk för kollision, säger Kivinen.

Förutom höjdkravet på max 150 meter får inte drönaren enligt de nya reglerna befinna sig längre än 500 meter från den som styr. Piloten måste också hela tiden kunna se drönaren.

Också Yle använder drönare. drönare Bild: Niklas Evers

”Inskränker yttrandefriheten”

Sedan februari har allmänheten fått skicka in kommentarer till Trafis regler. Eftersom också medier börjat använda drönare i nyhetsrapportering har Mediernas centralförbund opponerat sig mot de nya reglerna. Förbundet anser att reglerna begränsar nyhetsrapporteringen och därmed också yttrandefriheten.

I förbundets kommentar till Trafis förslag kräver de att förbudet mot flygning i tätort, över publikhav och nattetid inte ska gälla medier.

Integritetsskyddet på tapeten i Sverige

Reglerna för drönare varierar starkt mellan olika länder. I Sverige har debatten kring de civila drönarna handlat mer om integritetsskydd, och många har uttryckt oro över att filmas från luften utan att de vet om det. Det här rapporterade Dagens Nyheter om i somras.

I Sverige krävs det tillstånd för att få fotografera med drönare i städer eftersom sådana fotografier lyder under den svenska kameraövervakningslagen. Och dessutom ska fotografier som läggs upp på nätet först granskas och godkännas av Försvarsmakten. Enligt Sveriges Radio har de här reglerna ändå i stort sett ignorerats eftersom allmänheten inte känner till dem.

Läs också:
Utkast till Trafis nya regler (på finska)
Drönare är framtidens melodi
My Helsinki-filmaren litar på drönare

Tjänsten som bildningschef i Ingå besätts inte för tillfället. Istället väljs kommunens fritidsplanerare till bildningschef för ett år.

23 personer var intresserade av tjänsten som bildningschef i Ingå, en person drog tillbaka sin ansökan. Tre personer kallades till intervju och två av dem blev intervjuade.

Gruppen som intervjuade personerna beslöt föreslå att tjänsten inte besätts just nu. Kommunstyrelsen behandlar ärendet på måndag (15.9). Förslaget är att fritidsplanerare Mari Sjöström är t.f. bildningschef från den 1 oktober till och med den 30 september nästa år.

Det här motiveras med en omorganisering av bildningsväsendets förmans- och ledningsuppgifter.

Fredagen den 12 september klockan 16 debatteras Borgå bb i Borgå stadshus. Följ med debatten här!

Medverkande är bland andra sjukhusdirektör Sune Lang, chefläkare Sirkku Vilkman, avdelningsskötare. Millariikka Rytkönen, HNS-styrelsemedlemmarna Berndt Långvik (SFP) och Jari Oksanen (Grön), ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala (Saml) och HNS-fullmäktigeledamoten Tapani Eskola (SDP).

Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) leder ordet. Tillställningen är öppen för alla.

Finansminister Antti Rinne bedömer att de direkta konsekvenserna för EU:s nya sanktioner mot Ryssland inte är särskilt allvarliga för Finland. Däremot kan sanktionerna få indirekta effekter då ryska företag inte får finansiering, säger Rinne.

De indirekta konsekvenserna börjar synas via finansmarknaden. Ryssland har svårt att finansiera sina egna projekt och här finns också endel finländska projekt med, konstaterar Rinne.

Det handlar om beställda maskiner och anläggningar som inte får finansiering, sade Rinne, men ville inte gå in på några detaljer om vilka företag det kan tänkas beröra.

Rinne uttalade sig inför EU:s inofficiella finansministermöte i Milano.

Han antydde också att sanktionerna kan hävas om det visar sig att vapenvilan i östra Ukraina håller.

Rinne upprepade att Finlands linje i fråga om sanktionerna är enig. Också inom socialdemokraterna ställer man sig bakom sanktionerna, sade han.

Läs också: Sanktionerna mot Ryssland i kraft

Förkortningarna som används för den sunniextremistiska rörelsen Islamiska Staten alltså IS, fortsätter att vålla problem för finländska företag. Yle Nyheter rapporterade tidigare om bussbolaget IS Travels som bytte namn på grund av extremiströrelsen. Nu har översättningsbyrån Isis drabbats.

– Att medierna använder förkortningen Isis istället för IS har inte orsakat någon direkt förväxling mellan oss och extremiströrelsen, men nog en del huvudbry och frågor bland kunderna. Många av dem frågar om vi ska byta namn, säger Linda Ahlblad som är VD på översättningsbyrån Isis.

Institutet för de inhemska språken rekommenderar att medierna använder förkortningen IS om Islamiska staten, inte ISIS, men trots det är det många finländska medier, främst på finskt håll som använder förkortningen ISIS. Bland andra Helsingin Sanomat, Aamulehti och Turun Sanomat använder förkortningen Isis om rörelsen.

– Jag har arbetat hårt för vårt varumärke och tänker absolut inte byta ut det för att finska medier är på efterkälken, säger Ahlblad.

Förkortningen IS rekommenderas

Debatten om hur man ska benämna islamiska staten har pågått redan en längre tid, också i utländska medier. ISIS är en ordagrann översättning från rörelsens arabiska namn medan många jihadister själva refererar till gruppen som IS. I engelskspråkiga medier har den sunniextremistiska rörelsen även kallats ISIL.

Linda Ahlblad har varit i kontakt med Instituten för de inhemska språken som rekommenderade IS framom Isis. Hon överväger nu att be om ett formellt utlåtande av institutet för att förhindra att finska medier använder den felaktiga förkortningen.

– Jag skulle gärna ha det svart på vitt men jag vet inte ännu vad ett utlåtande kostar. Om det är flera tusen euro är det inte ekonomiskt möjligt, säger Ahlblad.

Yle Nyheter använder namnet IS om Islamiska staten enligt Institutet för de inhemska språkens och språkrådets rekommendationer.

Jag trodde jag var en någorlunda medveten konsument. Vi har försökt satsa på hållbarhet och kvalitet, många påpekar att vi har så lite prylar, särskilt i vardagsrummet. Men tji fick jag när jag bjöd in direktören för kemikalieverket Tukes, Esa Nikunen.

Vår barnkammare är ett plasthav. I det färggranna havet döljer sig högst antagligen hormonstörande mjukgörare och bromerade flamskyddsmedel, bisfenol A och perfluorerade jag-vet-inte-vad. Hur allt krimskrams av plast har hamnat i våra leksakslådor har jag förstås ingen aning om. För jag kan ju inte ha köpt det?

Suspekt med mjuk plast

Legona, järnvägen och klossarna i pojkens rum får grönt ljus, men i lådan under sängen gömmer sig den ena mjuka och enligt direktören mycket suspekta plastmojängen efter den andra. Det mesta är grejer som barnen fått gratis på olika evenemang – tror jag.

Kemikaliedirektör Nikunen hittar lådan med mjuka färggranna frukter. Lila vindruvor och nästintill neongröna päron. Riktigt mjukt plast som barnen sugit på. Om de var billiga så är det mycket möjligt att de innehåller hormonstörande ftalater, säger han. Men säker kan jag inte vara innan jag testar. Enligt Nikunen kan myndigheterna omöjligt testa allt som kommer in, det görs bara stickprov.

Madrasser med flamskyddsmedel

Jag skäms men blir samtidigt så arg. Ska jag som konsument och trött småbarnsmamma verkligen kunna ha koll på vad det finns i barnens leksaker? Ska jag förbjuda barnen att ta emot saker de får för att det kan vara farligt plast? Är det inte därför vi har tullaboratorier och höga krav på barnleksaker?

Avsaknaden av elektronik i barnrummet är ett plus, menar Nikunen, eftersom elektronik innehåller flamskyddsmedel som brukar finnas i dammet (och damm finns det gott om under sängen där leksakslådan ligger). Sängen ja - killen sover på en skumgummimadrass som enligt Esa Nikunen troligen är behandlad med flamskyddsmedel. Det ackumuleras i fettväven och stannar länge kvar i kroppen. Mitt barn sover alltså i sitt eget rum, på en kemikaliemadrass ovanför en leksakslåda med ftalater på det dammigaste stället i rummet. Barnkammaren som borde vara den tryggaste platsen på jorden.

Okej med gamla dockor

Flickans rum har mera av de suspekta mjuka dockorna. Att några av dem är tillverkade i Asien får minus. Där har man inte lika strikta begränsningar som vi har. Mina barbiedockor och ponnyn från 80-talet godkänner Nikunen, eftersom de troligen har hunnit släppa av sig de flesta hemskheterna redan – på mig alltså!

Innan Esa Nikunen går säger han att vårt hem är väldigt typiskt, åtminstone barnens rum. Jag kan inte vara säker på vad leksakerna innehåller. "Köp så litet som möjligt och helst bara sådant som är av hög kvalitet", säger han.

Jag känner mig lurad. Här har jag gått och trott att leksakerna som säljs i Finland är kontrollerade. Men det visar sig att jag bara kan lita på de leksaker som är tillverkade inom EU efter 2007. Och nu pratar vi inte om plastens miljökonsekvenser.

Plastbantning

Jag blir äcklad av allt plast och ser framför mig hur jag på nästa kalas desperat stuvar in nektariner och vackra stenar i metespåsarna. På inbjudningskorten skriver jag ”plastkrääsäpresenter undanbedes”. När barnen sover far jag fram med stora säcken i deras rum och gömmer undan allt mjukt och suspekt. Ersätter med kottar, pinnar och gamla wc-pappersrullar. ”Freakmorsan” kallas jag bland barnens vänner.

Nej, jag ska inte bli en fanatisk förälder som går runt i återvunnen säckväv och tutar ut att plastleksaker är giftiga. Men jag ska definitivt banta för första gången i mitt liv – och jag hoppas också få med mina barn i dieten. Plastbantning heter den.

Läs också: Marcus Rosenlund: Livet - leva eller överleva?

Rysslandsexperten, professor Pekka Sutela säger att EU:s nya sanktioner mot Ryssland är moderata. EU vill inte bränna några broar, säger han.

Enligt Sutela har läget inte blivit sämre trots att de nya sanktionerna har trätt i kraft. Det handlar mest om symboliska saker, säger han.

Sutela är heller inte särskilt bekymrad över de motåtgärder som Ryssland väntas vidta. Det kan handla om importstopp för gamla bilar och textilier, det vill säga produkter som inte är livsviktiga och som Ryssland kan importera från annat håll.

Också här är det frågan om symboliska åtgärder, konstaterar Sutela.

Sanktionerna mot Ryssland i kraft
Lavrov: EU stör fredsstävandena i Ukraina

Sparförhandlingarna mellan flygbolaget Finnair och kabinpersonalens fackförbund SLSY har återupptagits. Parterna möttes i Helsingfors på fredagen.

Förhandlingarna strandade i våras. Finnair hoppas att bolaget kunde nå ett sparavtal med kabinpersonalen på 18 miljoner euro.

SLSY anser emellertid att det här målet är otänkbart. I våras var kabinpersonalen redo att förhandla om ett sparmål på 12 miljoner euro.

Den nya tidsgränsen för förhandlingarna är den 3 oktober.

Tidigare i veckan nådde Finnair ett avtal med piloterna. Piloterna har gått med att spara 17 miljoner euro per år, i lön och ändrade arbetstider. I gengäld sägs piloterna inte upp under två år.

Piloterna går med på sänkt lön. Avtalet innebär också fler flygtimmar per pilot.

Det finns en viss förundran bland de finländska EU-parlamentarikerna över Finlands agerande i samband med EU:s beslut om utökade sanktioner mot Ryssland på grund av krisen i Ukraina.

EU:s beslut att skärpa sanktionerna anses allmänt vara bra, men en del parlamentariker har svårt att förstå varför utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) lämnade in avvikande åsikt på EU-ministerutskottets möte då sanktionsfrågan behandlades.

- Jag har svårt att förstå det, men historieskrivningen avslöjar nog vad som låg bakom, sade Liisa Jaakonsaari (SDP, S&D) under ett besök i hemlandet på fredag.

Jaakonsaari tror ändå inte att Tuomiojas avvikande åsikt har försämrat Finlands rykte dramatiskt.

Ser ut som finlandisering

Heidi Hautala (Gröna, Greens/EFA) anser sig känna Tuomioja väl och tror att han han varit uppriktig i sitt agerande, men å andra sidan handlar politik om hur saker och ting ser ut utåt.

- Det facto har nog utlåtandet skadat Finlands möjligheter att umgås med Ukraina och väcker vissa frågor om vi är på väg tillbaka till finlandiseringens tid.

Sampo Terho (Sannf, ECR) förstår inte heller han statsledningens agerande.

- Det är konstigt att regeringen inte är enig ens utåt.

EU:s linje i sig får också Terhos stöd, trots att han samtidigt ser en risk för att det blir en spiral av sanktioner.

Tuomioja: Inte läge för sanktioner
Stubb stöder sin utrikesminister

Helsingfors har fått kritik i pressen och på sociala medier för att ha lagt nästan en halv miljon på evenemanget MTV Push Helsinki. Vissa menar att det var bortkastade pengar då publikintresset inte varit så stort som väntat. Vid Helsingfors stad säger man att målet med jippot aldrig var att locka publik.

- Vi ordnade MTV Push för att marknadsföra Helsingfors som stad. Vi ville med olika slags evenemang visa vad staden har att erbjuda när det gäller design, mat och musik och på så sätt locka unga besökare och nya studerande till staden. Vi har så mycket att erbjuda som folk inte känner till, förklarar Manchere.

Vi drömmer fortfarande om att få EMA hit till Helsingfors. Redrama visade igår vad vi finländare går för. Nu får hösten visa hur bra vi lyckats med marknadsföringen.

MTV har sedan tidigare haft ett programkoncept som heter Push Artists där de hjälpt artister att bli världskända. Push Helsinki är ett första försök att göra motsvarande sak för en hel stad.

- Det här ger oss möjligheten att visa vilken fantastisk stad vi har.

Upplever du att MTV Push var en vettig investering för staden?

- Det var det definitivt. Programmet kommer att sändas över hela världen förutom USA och Kanada den 10 oktober. Dessutom kommer det att visas åtminstone två gånger i repris, berättar Manchere ivrigt.

Helsingfors hade också som mål att med hjälp av MTV Push lyckas säkra rollen som värd för musikevenemanget MTV Europe Music Awards i Helsingfors år 2015 eller 2016.

- Vi drömmer fortfarande om att få EMA hit till Helsingfors. Redrama visade igår vad vi finländare går för. Nu får hösten visa hur bra vi lyckats med marknadsföringen och MTV ska undersöka ifall det lönar sig att ordna evenemanget här, efter det vet vi mera om framtiden, berättar Manchere.

Staden och ministerierna är villiga att bidra med 1,5 miljoner euro för att ordna EMA i Helsingfors. Den totala kostnaden för produktionen ligger mellan 10 och 15 miljoner euro.

MTV Push har pågått från och med onsdagen den 10 september och avslutas med en modeuppvisning på Slakthusets område på fredagkväll.

Läs också:

Redrama: Helsingfors mer likt Tallinn än Stockholm

MTV Push Helsinki och EMA hör ihop

Ozonskiktet återhämtar sig tack vare ett effektivt internationellt förbud mot freoner. Att på motsvarande sätt bromsa klimatförändringen blir däremot svårt.

I veckan har det rapporterats att hålet i ozonskiktet över Antarktis har slutat växa. Halterna av de industrikemikalier som bryter ner ozon har minskat betydligt i atmosfären, och FN:s miljöorgan UNEP förutspår att ozonskiktet år 2050 nästan helt har återhämtat sig till nivåerna år 1980, då uttunningen ännu inte hade tagit fart.

Det är otvetydigt en positiv miljönyhet. Ozonskiktet skyddar både människor och annat liv på jorden från ultraviolett strålning. Ozonuttunningen har bland annat ökat risken för hudcancer och ögonskador. Att ozonskiktet nu repar sig är ett exempel på att internationella miljöavtal verkligen kan fungera.

Världens mest framgångsrika miljöavtal

Tack vare Montrealprotokollet innehåller kylskåp inte längre ozonnedbrytande freoner Bild: Yle/Carmela Walder

Genom Montrealprotokollet kunde världens nationer bara ett drygt årtionde efter upptäckten enas om att fasa ut användningen av CFC och andra liknande kemikalier, och i dag ser vi att arbetet har burit frukt. Så lyfter UNEP och WMO också fram Montrealprotokollet som en förebild för förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal.

Klimatförändringen en svårare fråga

Det finns ändå vägande skäl att vara försiktig med parallellerna och inte hänge sig åt ogrundad optimism. På ytan kan ozonuttunningen och klimatförändringen verka liknande, i bägge fallen handlar det ju om utsläpp från mänsklig verksamhet som skapar förändringar i atmosfären.

Den mest betydande skillnaden är ändå ekonomisk. CFC-föreningar användes bland annat som köldmedium i kylapparater som drivmedel i sprayförpackningar och som lösningsmedel. Men trots att freoner på 1980-talet fanns i ett oräkneligt antal kylskåp, frysar, luftkonditioneringsanläggningar och sprayflaskor, så kunde de snabbt ersättas med mindre skadliga ämnen. Det handlade om begränsade användningsområden, där man kunde finna tekniska lösningar som inte rubbade produktionens ekonomiska förutsättningar.

FN:s klimatmöte i Warszawa år 2013. Klimatmötets ledning Bild: EPA/BARTLOMIEJ ZBOROWSKI

Försöken att hejda klimatförändringen har däremot hittills visat magra resultat, och orsaken är likaså ekonomisk. De fossila bränslena är huvuddrivmedel både för klimatförändringen och världsekonomin. Över tre fjärdedelar av världens primärenergi kommer från kol, olja och gas. Att ersätta de här energikällorna med förnybara alternativ eller kärnkraft är både dyrt och svårt. Energieffektivitet lyfts ofta fram som det mest klimatsmarta alternativet, men inte heller det är någon lätt match i ett läge där världens befolkning ökar och allt fler uppnår en högre levnadsstandard och konsumtionsnivå.

Genom Kyotoprotokollet från år 1997 kom de industrialiserade länderna överens om bindande mål för utsläppen av växthusgaser. Kyotoavtalets andra avtalsperiod gäller fram till år 2020, men bland andra Ryssland, Kanada har ställt sig utanför och USA ratificerade inte ens det ursprungliga Kyotoavtalet. Under de senaste åren har klimatförhandlingarna löpt trögt, men målet är att under nästa år nå ett avtal som från och med 2020 också definierar utsläppsmål för utvecklingsländer.

Montrealprotokollet är visserligen ett gott exempel, men det kommer att krävas betydligt mer av ett framtida internationellt klimatavtal.

Nordliga breddgrader är inte längre något hinder för solkraft, enligt miljöminister Ville Niinistö. Finlands första storskaliga solkraftverk kan bli verklighet i Nakkila.

– Vi har väntat länge på att investeringarna i solkraft ska ta fart ordentligt och nu har de äntligen gjort det, säger Niinistö.

Nordeuropas största solkraftverk kommer enligt planerna att byggas antingen på en åker eller på en före detta torvmosse. På det här 20 hektar stora området planerar man att placera ut 24 000 solpaneler som producerar 11 gigawattimmar per år. Det här är samma energimängd som kommunerna Nakkila och det närliggande Harjavalta använder under ett år. Att bygga kraftverket skulle kosta mellan åtta och nio miljoner euro.

Ett uppsving för solenergin
Ännu för fem år sedan var många skeptiska till att solenergi skulle gå att göra lönsamt i Norden, men tekniken har gått framåt med stormsteg under de senaste åren. Nuförtiden är elnäten mer sofistikerade än tidigare och överföringsavgiften för dylika lösningar är rimligare, enligt Niinistö.

Niinistö är övertygad om att solenergi kommer att slå igenom ordentligt också i Finland under de kommande åren. I Finland är det möjligt att få ett 30 procents energistöd för investeringar i solenergi.

Om allt går bra kan solkraftverket börja producera energi redan år 2016.

Läs mera om solenergi:

Höghusinvånare får snart solenergi

Fångar solenergi med eget system

Skatteregler skrämmer bort solenergiproducenter

ABB inleder samarbetsförhandlingar på Medium Voltage Products-enheten. Det här uppger tidingen Pohjalainen på sin webbplats.

Förhandlingarna gäller tjänstemän och högre tjänstemän, produktutvecklingen undantagen.

ABB uppger inte hur många som omfattas av samarbetsförhandlingarna eller vad bolagets mål med förhandlingarna är.

Orsaken till samarbetsförhandlingarna är ett försämrat marknadsläge.

Det ser ut att bli ett varmt och soligt veckoslut i hela landet.

I natt växlar molnigheten i södra Finland, men det klarnar småningom upp och på lördagen är det mestadels soligt och klart.

Dagens högsta temperatur ligger kring ca 20 grader, nattens lägsta 9..13 grader.

Också i de mellersta och norra delarna av landet tittar solen fram. Där utlovas halvklart och uppehåll med dagstemperaturer på upp till 18 grader.

I Lappland finns det risk för nattfrost, men också där utlovas mestadels soligt väder.

Kårkullas samkommunsdirektör Märta Marjamäki efterlyser en diskussion om hur man ska kunna vårda människor med resurser som bara krymper i framtiden.

- Jag tror inte att de här stora organisationsreformerna som social- och hälsovårdsreformen kommer att spara in så mycket som man hoppas på. Jag hoppas egentligen mera på en allmän debatt i samhället om den här frågan för jag tror inte att vi kommer att kunna upprätthålla den kvalitet som vi egentligen skille vilja göra med de ekonomiska resurser som vi i framtiden har.

För tillfället går Kårkulla igenom alla sina strukturer och funderar på om de kan göra saker annorlunda och hur de ska omprioritera. Osthyvelns tid är förbi. Nästa år ska Kårkulla spara 3,2 miljoner euro för att kommunernas betalningsandelar inte ska stiga orimligt mycket. Enligt budgetförslaget som styrelsen behandlade på torsdagen stiger kommunernas betalningsandelar med 0,95 procent. Budgetförslaget ska ännu godkännas av samkommunens fullmäktige.

- Det går att förverkliga, men det börjar bli ganska svårt att förverkliga. Den är nog så pass mycket nerdragen nu att jag börjar tycka att smärtgränsen kommer emot.

För att nå inbesparingsbehovet måste Kårkulla skära ner i personalkostnader, särskilda ersättningar så som lördags- och söndagstillägg och på utbildningsanslagen.

- Vi har nog verkligen vänt på alla stenar och jag tycker att personalens antal börjar vara så litet nu att vi inte kan skära ner mera.

Hur man under rådande omständigheter ska få personalen att orka i sitt arbete är en svårlöst ekvation. Det är ofta händer som behövs för att ge trygghet för personalen och en god kvalitet på arbetet. Den höga sjukfrånvaron bland personalen på Kårkulla tyder på att personalen känner sig stressad i arbetet.

För att se till att personalen orkar jobbar Kårkulla på många olika sätt. Bland annat erbjuder man möjlighet att utbilda sig, ger arbetshandledning vid behov, erbjuder en god företagshälsovård, motionskampanjer och rehabiliteringskurser.

- Men diskuterar man med personalen så är behovet ofta mer personal. Det är en ganska omöjlig ekvation när kommunerna säger att er budget får stiga med noll procent.

Hur man ska se till att kvaliteten på vården upprätthålls när resurserna hela tiden krymper tror Marjamäki är en allmän fråga inom social- och hälsovården och inte ett problem endast inom Kårkulla.

- Vi vet vad människor vill ha, vad klienter och anhöriga vill ha och vad vi själva skulle vilja gör om vi skulle ha tillräckligt med resurser. Vi måste fundera på varje sak, att hör det här till oss, ska vi göra det här och prioritera.