Satsningarna på att få fram nya finländska innovationer har inte varit särdeles produktiva, visar en rapport från arbets- och näringsministeriet som Helsingin Sanomat skriver om.

Projektet fördes fram som en ny finländsk innovationsmodell under Matti Vanhanens tid som statsminister. Målet var att få fart på de finländska innovationerna inom bl.a. energi- och miljösektorn och hälsovården. Under fem år har utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes, universitet och forskningsinstitut och privata företag satsat 800 miljoner euro på projektet.

Utvärderingsrapporten listar en rad problem: vetenskapsvärlden har inte gått in för satsningen, det finns för få internationella kopplingar och det är överlag skralt med resultat av satsningen.

Rapportmakarna föreslår att hela modellen görs om.

Finland vill fortfarande inte låta Rumänien och Bulgarien komma med i Schengen-området. Det skulle göra det lättare för rumäner och bulgarer att resa i Europa.

Hos oss anser både regeringen och riksdagen att Rumänien och Bulgarien måste bli bättre på att bekämpa korruption och utvecklas som rättsstater, säger inrikesminister Päivi Räsänen.

Länderna har ännu inte lyckats uppfylla alla villkor för sina EU-medlemskap, som enligt Räsänen beviljades för lätt. Också på politisk nivå har länderna enligt Räsänen haft stora problem den senaste tiden.

Romantiggarna, som under de senaste åren har kommit till Finland, har enligt Räsänen inte att göra med motståndet. Schengen-medlemskapet ser Räsänen som en bra sporre för Rumäniens och Bulgariens framtida utveckling.

EU:s inrikesministrar behandlar frågan på torsdagen. Tyskland är på samma linje som Finland.

Polis och myndigheter har under morgonen genomfört en omfattande razzia mot grå ekonomi vid Olkiluoto 3-bygget.

Centralkriminalpolisen och den lokala polisinrättningen i Satakunta bistod regionförvaltningsmyndigheterna som genomförde en arbetarskyddsinspektion vid reaktorbygget.

Skattemyndigheterna genomförde samtidigt en razzia, och polisen och gränsbevakningsväsendet koncentrerade sig på arbetstagarnas rätt att vistas och arbeta i Finland. Tullen och utmätningsmyndigheter var också inkopplade.

Enligt Industrins kraft (TVO), som står bakom bygget av kärnkraftsverket, handlar det om en rutinkontroll, där myndigheter granskar arbetarnas skattenummer. Misstankar om missbruk finns inte, uppger TVO.

Centralkriminalpolisen ger ut mer information om razzian efter klockan 12 i dag.

Finska ungdomar erbjuds rekordmånga sommarjobb i Ryssland. Det är i huvudsak finska företag som anställer ungdomarna, men intresset ökar också bland ryska företag.

Lauri Veijalainen, utvecklingsdirektör för Stockmann-koncernens utlandsverksamhet, säger att intresset är stort bland annat på grund av arbetskraftsbristen i landet. Enligt honom är expertlönerna i Ryssland redan nu högre än i Finland, eftersom bristen på arbetskraft har trappat upp de högutbildades löner.

- Det råder hård konkurrens på arbetskraft, säger Veijalainen till Yle Uutiset.

Bara i S:t Petersburg har cirka 500 finska företag sitt säte. De anställer ett hundratal finska sommarjobbare i år.

Enligt finska studerande har intresset för att studera och arbeta i Ryssland ökat med förändringarna på den ryska arbetsmarknaden. Många vill sommarjobba i landet för att bättre kunna betjäna ryssar som besöker Finland och för att skapa kontakter i landet.

Behovet av finska sommarjobbare är egentligen mångfaldigt till det verkliga antalet som anställs, men rekryteringsprocessen försvåras av den långsamma hanteringen av arbetslov och visum.

Livsmedelsföretaget HK Scan har avslutat sina samarbetsförhandlingar och skär ned 123 arbetstillfällen. 49 personer kommer att sägas upp.

De övriga arbetstillfällena minskas med pensions- och deltidsarrangemang.

Omorganiseringen av företagets strukturer påverkar sammanlagt 268 anställda vid HK Scan, HK Ruokatalo och HK Agri. Av dessa har 145 personer omplacerats till nya uppgifter och ansvarområden.

Företaget inledde samarbetsförhandlingar i januari. Förändringarna träder i kraft under året och strävar till en resultatförbättring på 5 miljoner euro.

HK Scan har 2 400 anställda i Finland.

Man har talat om problemen vid Olkiluoto i minst sju år. När man gör ett sådant här tillslag nu så är det sju år för sent, säger riksdagsledamot Anna Kontula från Vänstern.

Anna Kontula är sociolog och sommaren 2009 vistades hon i den barackby utanför kraftverksbygget där en stor del av de utländska arbetarna bor. Utgående från sina observationer skrev hon boken "Näkymätön kylä" eller den osynliga byn, där hon beskriver gästarbetarnas liv med dess få kontakter till det kringliggande finländska samhället.

Sommaren 2009 var de ett tusental män som både i lådhus mitt i skogen. Det är i och för sig inget problem, men då det inte fanns just några förbindelser till tätorterna, och inga hobbymöjligheter så hade de här männen mycket litet annat att göra än att arbeta. Själv upplevde de defintitivt att det allra största problemet var hemlängtan och att semestrarna var så få, berättar Kontula. Men det var också uppenbart för alla att de jobbar under sämre villkor än de finländska arbetarna, men de går med på det eftersom villkoren ändå är bättre än i deras hemländer i Östeuropa.

Kontula beskriver gästarbetarna vid Olkiluoto som utlokaliserade från två samhällen. Med undantag för korta semestrar är de isolerade från sina hemländer, men samtidigt har de ingen plats i det finländska samhället. Det här leder också till problemet att skyddsnäten i det finländska samhället, till exempel den fackliga verksamheten, förblir främmande för gästarbetarna, enligt Kontula.

Anna Kontula säger att arbetsvillkoren varierar stort. Hundratals företag är verksamma vid Olkiluotobygget, och arbetskraften kommer från tiotals olika länder. Då Kontula bodde med gästarbetarna fick de som kom från EU-länder månadslöner som var flera tusen euro lägre än motsvarande finländska löner. Villkoren var ännu sämre för arbetare från icke-EU-länder, de kunde ha en månadslön på 1500 euro, trots att de arbetade tio timmar om dagen i sexdagarsveckor.

Enligt Kontula har myndigheterna hittills inte bara behandlat kärnkraftsbygget med silkesvantar utan också haft öronproppar då lagstridiga arbetsvillkor har lyfts upp av facket, medborgarorganisationer och i massmedier. Anna Kontula säger att det dels handlar om bristande resurser hos myndigheterna, men att det också rör sig om ett stort attitydproblem: samhället vill blunda för att kärnkraften produceras med underbetald arbetskraft.

Efter dagens tillslag kan en del gästarbetare bli hemskickade, vilket i många fall är en personlig tragedi. Kontula hoppas att myndigheterna beaktar att de enskilda arbetarna har haft få möjligheter att agera annorlunda och försöker lindra skadorna. Om myndigheterna bara koncentrerar sig på att ta fast och utvisa skurkar så tar företagen in nya arbetare istället och allt fortsätter som förr, konstaterar Kontula.

Läs också:
Omfattande razzia vid Olkiluoto 3-bygget

Riksdagen besluter på tisdag hur behandlingen av medborgarinitiativet om förbud mot pälsfarmning ska behandlas i riksdagen. Talmanskonferensen besluter då om när remissdebatten inleds, och till vilka utskott initiativet ska remitteras. Åtminstone jord- och skogsbruksutskottet och grundlagsutskottet behandlar ärendet.

Talmanskonferensen ska av allt att döma också ta ställning till om alla riksdagsmän till sist ska få ta ställning förslaget, eller om initiativet begravs tidigare. Motionen om samkönade äktenskap kom ju nyligen inte längre än till utskottsbehandlingen, och stupade med rösterna 9-8. Medborgarinitiativet lär bli ännu mer illa behandlat i jord- och skogsbruksutskottet. Föga förvånande vore det om förslaget om förbud inte avvisas med rösterna 16-1.

Lagförslag och motioner som inte stöds av utskottsmajoriteten förs enligt riksdagens regler inte för avgörande till plenisalen. Förre försvarsministern Stefan Wallin (SFP) som kontrasignerade lagförslaget om medborgarinitiativ vill inte att initiativet får en specialbehandling. Alltså borde försöket till förbud få dödsstöten i utskottet.

Ingen tvåvåningslagstiftning

- Vi måste akta oss för tvåvåningslagstiftning. Vi har regeringens propositioner, ledamöternas motioner och medborgarinitiativ. Det är viktigt att alla behandlas likvärdigt, och vi inte har omkörningsfiler i lagstiftningen, säger han.
Riksdagens regler kan få medborgarna som har tecknat sina namn att känna stor besvikelse.

- Om initiativ efter initiativ faller i startrutan urholkas initiativets trovärdighet och folks iver att samla namn. Det varnade vi i SFP för då initiativet instiftades, det finns en risk att det motverkar sitt syfte. Det som ska bli en ytterligare dimension på demokratin kanske i själva verket slår tillbaka, eftersom initiativen förfaller om de är omöjliga att förverkliga, säger Wallin. Men han ser ingen risk för ett ökat politikerförakt, till exempel. Hur det går för initiativen avgörs av politisk bärkraft och juridisk relevans.

- Om en fråga inte har politiskt stöd är det ju bara rimligt att politikerna inte duperas bara för att det handlar om ett medborgarinitiativ, säger Stefan Wallin.

Valkretsreformen hotar att sänka valdeltagandet i östra Finland och göra det svårare för kandidater från småorter att bli invalda. Det befarar invånare och beslutsfattare i trakten.

Riksdagen har beslutat att slå ihop fyra valkretsar i östra Finland till två, och ytterligare sammanslagningar väntar, eftersom regeringen har som målsättning att minska antalet valkretsar på fastlandet till mellan sex och tolv.

Nu slås Kymmene valkrets ihop med Södra Savolax valkrets och Norra Savolax valkrets slås i sin tur ihop med Norra Karelens valkrets.

Riksdagsledamöterna från Ruokolax är inte nöjda.

Kimmo Tiilikainen, som är ordförande för Centerns riksdagsgrupp är inte alls glad över att i nästa riksdagsval vara tvungen att driva kampanj på ett mycket större område.
- Om du kommer från en liten kommun blir det mycket svårare att bli invald i framtiden.

Socialdemokraternas Suna Kymäläinen är inne på samma linje.
- Kampanjerna kommer att kräva mer pengar, samtidigt som det blir allt svårare att få bidrag för dem.

En ny jourtelefon som ska hjälpa och stöda anhöriga till alkohol- och drogmissbrukare har öppnats i Vasa.

Det är Stödföreningen fär närstående till missbrukare rf som startat jourverksamheten.

Ett femtontal frivilliga sköter nu jouren som är öppen varje måndag och torsdag mellan klockan tolv och aderton.

Enligt föreningens ordförande Marianne Siermala lever många närstående fortfarande i stor ovisshet om alkoholism och vilken skadlig inverkan det kan ha på de närmaste familjemedlemmarna.

Jourtelefonen vill ge stöd och information i frågor som gäller missbruk och beroende. Numret är 020 370 500.

Tillgång till mobiltelefon och bredband gör finländarna lyckliga, visar en enkät som Handelsbanken har gjort.

Frågan gällde vad vi är beredda att avstå ifrån om inkomsterna minskar. Svaret blev: hellre bilen än mobilen.

Mobiltelefonen är numera ett grundbehov precis som bostad och mat. Då det kniper sparar vi in på restaurangbesök, tidningsprenumerationer och semesterresor.

Tre av fyra tycker att det krävs en god levnadsstandard för att man ska vara lycklig. 40 procent av finländarna tycker att de klarar sig utmärkt eller hyfsat bra ekonomiskt.

Drygt 1 000 finländare deltog i Handelsbankens undersökning.

Läs också Jonas Jungars kolumn: Mobiltelefonen - de vuxnas napp

En folkomröstning om de reformförslag som presenterades i metropolutredningen får ett svalt mottagande hos ledande kommunalpolitiker.

Det här visar Yle Huvudstadsregionens rundringning till beslutsfattare i Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Tidigare har stadsstyrelsens ordförande i Helsingfors, Tatu Rauhamäki (Saml) sagt att det borde ordnas en folkomröstning i frågan.

- Vi har ett folkvalt fullmäktige och man måste ha ganska mycket tid och kunskap för att kunna fatta ett beslut i den här frågan, säger stadstyrelsens ordförande i Esbo, Ari Konttas (Saml).

Konttas får stöd både från Tiina Elo (Gröna) och Markku Sistonen (SDP) som är första och andra vice ordförande i stadsstyrelsen i Esbo.

- Om man ordnar en folkomröstning måste det finnas klara alternativ. De alternativ som nu har offentliggjorts är inte tillräckligt klara, säger Elo.

- Det måste först utredas hur de här alternativen inverkar på Esbobornas vardag, säger Sistonen.

Övriga städer inne på samma linje

Kommunstyrelsens ordförande i Kyrkslätt, Raija Vahasalo (Saml) håller med kollegerna i Esbo.

- Jag förhåller mig skeptiskt till en folkomröstning. Invånarna kan ha svårt att veta vad de olika alternativen innebär, säger Vahasalo.

Stadsstyrelsens ordförande i Vanda, Tapani Mäkinen (Saml) är i princip för folkomröstningar men inte i det här fallet.

- Det bör göras ytterligare utredningar innan vi kan ordna en folkomröstning i den här frågan, säger han.

En lite liknande syn har stadsstyrelsens ordförande i Grankulla, Finn Berg (SFP).

- I det här skedet ska vi inte ordna någon folkomröstning. Och om det ordnas bör ett alternativ där inget förändras också finnas med, säger Berg.

"Mandatet bör vara tillräckligt starkt"

Jaakko Niinistö (Sannf) är andra vice ordförande i stadsstyrelsen i Vanda och han anser att valdeltagandet i en folkomröstning måste vara högt för att den ska spela någon roll.

- Jag utesluter inte en folkomröstning, men valdeltagandet måste då ge ett tillräckligt starkt mandat.

Ari Harinen (SDP), som är första vice ordförande i kommunstyrelsen i Kyrkslätt, är en av de få ledande politiker som Yle Huvudstadsregionen pratat med som vill ha en folkomröstning i frågan.

- Jag förundras över att politikerna bara diskuterar frågan sinsemellan. Vi borde ordna en folkomröstning med tre-fyra alternativ och om resultatet är tillräckligt klart bör det göras bindande.

Andra vice ordförande i kommunstyrelsen i Kyrkslätt håller delvis med.

- Jag stöder en folkomröstning, men då måste också alternativet att ingenting förändras finnas med, säger Pekka M. Sinisalo (Sannf).

Läs också:
Kolumn: Vem vet bäst - politikerna eller folket?
Folkomröstning delar fullmäktige - SFP emot
Stadsstyrelseordförande vill ha folkomröstning

Det finns ungefär 300 verksamma skolpsykologer i Finland. De borde vara hundratals fler, säger Annarilla Ahtola från Psykologförbundet.

- Idealsituationen vore att det skulle finnas 900 skolpsykologer, för att rekommendationen om eleventalet per en psylog skulle uppfyllas, säger Ahtola.

Enligt Ahtola är situationen kaotisk i många skolor. En skolpsykolog kan ha ansvar för hundratals elever. Situationen är bättre i större städer, men små kommuner kämpar med resursbrist från år till år.
- Det är svårt att få skolpsykologer ut i kommunerna. Många vet att arbetet är tungt då det finns så många elever, och man lyckas inte tillsätta tjänsterna, säger Ahtola.

Kan inte ersättas

Då tvingas skolorna köpa psykologtjänster av privata aktörer. Enligt Ahtola är de här köptjänsterna ett bra alternativ under en kortare tidsperiod, men inte på lång sikt.
- Skolpsykologen ska utöver att träffa barnen också verka i den övriga skolverksamheten. Skolpsykologen får en bättre bild av hela organisationen om hon eller han är en del av den fasta personalen, säger Ahtola.

Utöver skolspsykologer arbetar också studiehandleadare och skolkuratorer i skolorna. Psykologerna har ändå en alldeles egen kompetens som behövs i skolorna.
- Psykologer har på grund av sin utbildning sådan kunskap om barns och ungas utveckling, som andra yrkesgrupper inte kan ersätta.

Ett fall av smittsam lungtuberkulos har påträffats i vuxengymnasiet i Eira i Helsingfors.

De personer som gymnasieeleven har varit i kontakt med har fått information om sjukdomen.

Smittoskyddslagen kräver att det utreds varifrån smittan härstämmar för att förhindra en spridning. Smittan sprids genom att den sjuka nyser eller hostar och därmed finns en risk att de som vistas i samma utrymme också insjuknar.

Hos största delen av de smittade bryter sjukdomen ändå aldrig ut.

I Finland konstateras 300 fall av tuberkulos årligen, och oftast är det vuxna som insjuknar.

Valio bestrider konkurrensverkets beskyllningar om att bolaget har höjt priset på mjölk oskäligt mycket.

I december anklagade Konkurrensverket Valio för att ha dumpat mjölkpriserna, och från årsskiftet höjde Valio partipriset på mjölk med 30 procent.

Efter prishöjningen skickade Konkurrensverket ett brev till Valio där prishöjningen kritiseras.

I brevet som Helsingin Sanomat har kommit över skrev Konkurrensverket att 10 procent hade varit en skälig prishöjning..

Nu säger Valio att brevet inte är ett giltigt myndighetsbeslut, och att prishöjningen på 30 procent direkt bygger på Konkurrensverkets beslut i december.

Hos familjen Saloum i Esbo följer man med trötta blickar med tv-rapporterna om det som händer hemma i Syrien. I två år har de nåtts av den ena hemskheten efter den andra.

- Mina barn börjar gråta när jag säger att nu åker jag dit för att hjälpa, säger Adnan Saloum. Det känns så illa att sitta hemma och följa med på TV hur våra barn i Syrien dödas.

Familjen är hemma från södra Syrien. Där har det varit lite lugnare än på annat håll i landet.

- De kanske inte dödar genast utan sätter folk i fängelset, berättar Saloum och tillägger att det är nästan lika illa, eftersom fångarna torteras med hemska metoder.

Familjen Saloum har flera släktingar som de vet att har hamnat i fängelset. Andra vet de inget om, de har bara har försvunnit.

"Varför hjälper ingen vårt folk?"

- Varför hjälpte västvärlden Libyen och Mali? Varför är deras blod viktigare än vårt? frågar sig Adnan Saloum.

Hans son Wafa Saloum och hans fru Donya Hajali instämmer.

- Varför gör inte det internationella samfundet något? frågar Wafa Saloum. Trots att han är född utanför Syrien är han syrisk medborgare och stolt över att vara syrier.

En bra fråga

Professor Hannu Juusola vid institutionen för världskulturer vid Helsingfors Universitet säger att han bra kan förstå deras fråga. Den är berättigad.

- Det är helt klart att staternas agerande alltid utgår från deras intressen. Och i det här fallet har USA och Europa kommit till den slutsatsen att det är för svårt och riskfyllt att beväpna oppositionen. Risken är för stor att vapnen hamnar hos styrkor som använder sig av dem mot västmakterna.

Men Juusola tycker att de inte för en särskilt klok politik.

- Det som nu händer är att oppositionen, eftersom de inte får stöd från västmakterna, söker sig sådana krafter som stöder dem. Det vill säga radikala islamister som också kämpar mot västmakterna. Så det är hugget som stucket.

Är det värt allt blod?

Familjen Saloum är ändå säkra på att det syriska folket kommer att vinna till slut.

På frågan om det är värt det suckar mamman Donya Hajali och säger att allt för många har dött. Allt för många barn har fått sätta livet till.

Och sextio procent av Syrien har rasat samman.

- Men det är värt det. Frihet är dyrt.

Ladyshave ger konsert a la Broadway. Mycket musikalstycken och show därefter står på agendan då damkören Ladyshave uppträder. Den är ensamma i landet som damkör att bjuda på barbershopmusik.

- Vi har hållit på i 30 år nu och kören består av såväl äldre som yngre förmågor, berättar Bitte Askelund. Men det är inte bara sångarna som är aktiva. Det behövs en hel del personer som sysslar med viktiga saker i bakgrunden. Dräkter ska sys och rekvisita ska fixas.

- Dessutom behöver en kör mycket kaka och mat, säger Askelund med glimten i ögat.

Kören uppträder med jämna mellanrum i Östnyland. Den 9 mars ger damerna en konsert i Topeliussalen i Sibbo.
Senare i vår bär det av till körfestivalen i Vasa.

Åbo Akademi tvingas dra åt svångremmen rejält under de kommande åren. Arbetsgruppernas rapporter framfördes för personalen och studerande på torsdagen, och mötet fyllde auditorierna i både Åbo och Vasa till bredden. Inget ämne inom ÅA ska slopas, var ett av beskeden.

Att de utlokaliserade utbildningslinjernas framtid är hotad beror på ekonomiska skäl, förklarar ÅA:s rektor Jorma Mattinen. Det är framför allt barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors som kan vara hotad. Utbildningen är ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet.

Att de utlokaliserade utbildningslinjernas framtid är hotad beror på ekonomiska skäl, förklarar ÅA:s rektor Jorma MattinenYle/Janne Isaksson

Även barnpedagogiken i Jakobstad, som inte är en utlokaliserad enhet, har nämnts bland möjliga nedskärningspunkter, men där har Stiftelsen för Åbo Akademi nyss rekordinvesterat i det nya campuset.

– Allt är möjligt här i världen men om det skulle vara klokt är en annan fråga, svarar Mattinen på Jakobstads framtid.

Bredare kandidatstudier och färre institutioner

En sak som definitivt i någon form kommer att förverkligas är bredare kandidatutbildningar. Den klara modellen är ännu inte fastslagen, men man kommer att införa mer gemensamma studier på kandidatnivå och de studerande ska specialisera sig för ett visst ämne i ett senare skede, kanske först på magisternivå.

– Det kommer att ge klarare studiestrukturer, framför allt första årets studerande har klart för sig hur de ska gå vidare. Om jag är riktigt ärlig ser jag inga faror i det här, jag tror det kommer att bli bra, säger Mattinen.

Enligt förslagen kommer antalet institutioner att minska från nuvarande tolv till tio, för att effektivera strukturerna. Rättsvetenskapliga institutionen ska spjälkas mellan statsvetenskapliga institutionen och Handelshögskola, medan institutionerna för kemiteknik och naturvetenskaper ska gå samman.

Mattinen ska under våren diskutera de planerade förändringarna med institutionerna.
– Jag tror realismen på Akademin är så pass hög att jag inte tror det här kommer att bli någon tröskelfråga.

Åbo Akademi ska också får en plattare organisation och mer centraliserad förvaltning. Förslagen innehåller i dagsläget inga ekonomiska kalkyler. På basen av arbetsgruppernas förslag fattar styrelsen beslut om åtgärder i maj.

Barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors kan vara i farozonen när Åbo Akademi måste spara. Det blev klart när arbetsgrupperna, som funderat på Åbo Akademis framtid och ekonomiska situation, presenterade sina rapporter i dag.

Enligt rektor Jorma Mattinen är de utlokaliserade utbildningarna dyra för akademin, som tvingas dra åt svångremmen rejält under de kommande åren. Utbildningen är ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet.

Arbetsgrupperna presenterade bland annat förslag på hur akademins verksamhet kunde omstruktureras. På basis av rapporterna fattar styrelsen sedan beslut om olika åtgärder i maj.

Ett informationsmöte om planerna ordnades för personal och studerande på torsdagen.

Bil- och transportförbundet AKT, bussförbundet Linja-Autoliitto, Finlands Företagare och Centralhandelskammaren anser att kollektivtrafiken i Finland måste fungera på marknadens villkor även i fortsättningen.

De fyra motsätter sig förslaget från Kommunikationsministeriet om att ansvaret för kollektivtrafiken ska flyttas över till myndigheter och kommuner före sommaren 2014..

Ministeriets förslag skulle innebära att Finland fick ett system med trafikmyndigheter som ansvarar för planeringen av kollektivtrafiken, biljettsystemen och helhetsverksamheten. Buss- och transportföretagen skulle endast ombesörja det konkreta trafikerandet.

Också arbetstagarsidan oroas av utvecklingen med motiveringen att myndighetsplaneringen är helt på hälft och läget är oklart beträffamde människors jobb.

Finlands Flyktinghjälp har valt den burmesiska barnskötaren Mi Mi Po Hti till årets flyktingkvinna 2013. I år betonade man arbete med kultur och barn vid valet av årets flyktingkvinna.

Historieläraren och närvårdaren Mi Mi Po Hti, 50, har arbetat i snart tio år på ett daghem i Helsingfors. Hon var med om att grunda den burmesiska föreningen i Finland och har verkat som dess första kvinnliga ordförande. Hti lär ut det burmesiska språket och den burmesiska kulturen till burmesiska ungdomar i Finland.

Mi Mi Po Htis familj på fyra personer har bott i Finland i snart 13 år. Innan familjen kom till Finland, befann de sig i åratal som flyktingar inom Burma och och de var också ett år på ett flyktingläger i Thailand.
- Det var sorgligt att åka som flykting till ett land som låg så långt borta, vi ville inte åka någonstans. Livet förändrades otroligt mycket, säger Hti.

Nu hjälper Hti själv nykomlingar att finna sig tillrätta i sitt nya hemland. Htis familj var en av de första burmesiska familjerna som kom till Finland.
- Människor kan ha olika hudfärg och religion, men det är viktigt med olika slags kulturer. De borde bringa oss kärlek och inte ge upphov till hat, säger Hti.

Det finns uppemot 800 000 burmesiska flyktingar ute i världen, av vilka ungefär hälften lever inom landets gränser. I Thailand finns nio flyktingläger. Finland tar emot ca 100 burmesiska kvotflyktingar från dessa läger årligen.