Stadsfullmäktige i Pargas valde på tisdagen nya ledamöter till stadens förtroendeorgan, såsom stadsstyrelsen och olika nämnder. Det var för första gången som det nyinvalda stadsfullmäktige möttes.

Tarja Rinne (SFP) är ny fullmäktigeordförande, Christer Friis (SFP) viceordförande, Mika Wallin (Gröna) andra viceordförande och Carita Henriksson (SDP) tredje viceordförande.

Medlemmar i stadsstyrelsen 2017-2019
Mikael Holmberg (SFP) ordförande
Regina Koskinen (SFP) l vice ordförande
Helena Särkijärvi (Gröna) ll viceordförande
Staffan Åberg (SFP)
Mona Rönnholm (SFP)
Kurt Lundqvist (SFP)
Jeanette Laaksonen (SFP)
Nina Söderlund (Vf)
Widar Nyberg (SDP)
Maria Lindell-Luukkonen (SDP)
Markku Orell (Saml)

Nämndmedlemmar och förtroendevalda i övriga organ:

stadsstyrelsens sektion för tekniska stödtjänster 2017-2019
Markku Orell (Saml), ordförande
Mona Rönnholm (SFP), vice ordförande
Christer Friis (SFP)
Merja Fredriksson (SFP)
Kaj-Johan Karlsson (SFP)
Sanna Autio (Gröna)
Dan-Peter Henriksson (SDP)

Medlemmar i revisionsnämnden 2017-2021
Carita Henriksson (SDP) ordförande
Laura Wickström (SFP) viceordförande
Sami Suojanen (SFP)
Anna Eriksson (SFP)
Johan Kortteinen (SFP)
Taina Nyström (Gröna)
Tiina Vehmas (Vf)
Kim Lindstedt (Saml)
Janne Ahonen (C)

Centralvalnämnden 2017-2021
Annemo Palmroos-Broos (SFP) ordförande
Tea Sundqvist (Gröna) viceordförande
Risto Nurmela (VF)
Jarkko Moberg (SDP)
Pekka Härkönen (Saml)

Bildningsnämnden 2017-2021
Maj Björk (SFP), ordförande
Sverker Engström (SFP), vice ordförande
Mi Adolfsson (SFP)
Rolf Schwartz (SFP)
Petra Palmroos (SFP)
Tomas Björkroth (SFP)
Risto Nurmela (Vf)
Lotta Laaksonen (Vf)
Hanna Karlsson (SDP)
Elina Kemppainen (SDP)
Harri Lehtinen (Saml)

Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 2017-2021
Rolf Schwartz (SFP), ordförande
Tomas Björkroth (SFP), vice ordförande
Marika Eklund-Pelto (SFP)
Jacob Fellman (SFP)
Mikaela Kajakoski (SFP)
Mia Forssell (De gröna)
Nina-Maria Nyman (Vf)
Jani Karlsson (SDP)
Stefan Järnström (Saml)

Bildningsnämndens finskspråkiga sektion 2017-2021
Harri Lehtinen (Saml), ordförande
Pia Sulosaari-Sandell (SDP) vice ordförande
Otto Ilmonen (SFP)
Marianna Stolzmann (SFP)
Laura Järvinen (De gröna)
Julius Karlsson (Vf)
Valtteri Laiho (SDP)
Hannele Kauppi (C)
Jari Heinonen (C)

Kulturnämnden 2017-2021
Johanna Tengström (SFP), ordförande
Marja Hyvärilä (Gröna), vice ordförande
Tomas Jansén (SFP)
Jannica Lindqvist (SFP)
Calle Wikman (SFP)
Paola Fraboni (SFP)
Sebastian Ducander (SFP)
Sauli Luttinen (Gröna)
Eskil Engström (SDP)
Tapio Karikko (SDP)
Heidi Salviander-Wahe (Saml)

Social- och hälsovårdsnämnden 2017-2021
Merja Fredriksson (SFP), ordförande
Mika Wallin (Gröna), vice ordförande
Kaj-Johan Karlsson (SFP)
Johanna Tengström (SFP)
Conny Granqvist (SFP)
Fredrika Sihvonen (SFP)
Kasper Kronberg (SFP)
Tapani Niemi (Vf)
Mikaela Luoma (SDP)
Kyösti Kurvinen (SDP)
Hanna Järvinen (Saml)

Bygg- och miljönämnden 2017-2021
Kurt Ekström (SFP), ordförande
Jari Tschernij (Gröna), vice ordförande
Aya Lundsten (SFP)
Folke Pahlman (SFP)
Anna Gråhn (SFP)
Daniel Strömborg (SFP)
Linda Lindberg (SFP)
Saila Routio (De gröna)
Tom Lindholm (SDP)
Erica Helin (SDP)
Petri Abrahamsson (Saml)

Bygg- och miljönämndens vägsektion 2017-2021
Dick Abrahamsson (SFP), ordförande
Dan-Peter Henriksson (SDP), vice ordförande
Aya Lundsten (SFP)
Olof Elenius (SFP)
Saila Routio (De gröna)

ledamot i den regionala miljöhälsovårdsnämnden 2017-2021
Mona Rönnholm (SFP)

ledamöter i samkommunfullmäktige för Kårkulla samkommun 2017-2019
Sverker Engström (SFP)
Mikaela Luoma (SDP)

ledamöter i samkommunfullmäktige för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 2017-2021
Ole Åberg (SFP)
Tarja Rinne (SFP)
Mona Lehtonen (Gröna)

ledamöter i samkommunfullmäktige för Varsinais-Suomen erityishultopiirin kuntayhtymä 2017-2021
Sanna Tuomarmäki (Gröna)
Marja-Leena Engström (SDP)

ledamöter i samkommunfullmäktige för Peimarin koulutuskuntayhtymä 2017-2021
Christel Sonntag (SFP)
Kari Penttinen (SFP)
Sammy Järnström (Saml)

Val av nämndemän vid Egentliga Finlands tingsrätt 2017-2021
Cornelius Colliander (Gröna)
Tom Lindholm (SDP)
Frej Henriksson (SFP)
Christel Sonntag (SFP)

Vi publicerar namnen på de som avlagt yrkesexamen vid yrkesskolornas svenskspråkiga linjer under våren 2017.

Svenska Yle gratulerar!

Med på listan finns de studerande som godkänt att deras namn publiceras och som har fått sin examen under våren 2017.

Du kan söka på namn, examen och skola. Orten i tabellen berättar var skolenheten ligger, inte den utexaminerades hemkommun.

Enstaka studerande saknas ännu eftersom det finns personer som får sin examen först senare under sommaren. Vi kompletterar listorna när vi får in de namn som saknas.

((vis:1204101))

Namnlistorna bygger på uppgifter från skolorna. Om du har avlagt yrkesexamen men ditt namn saknas, ta då kontakt med din skola och be dem skicka in det till malin.ekholm@yle.fi eller peter.sjoholm@yle.fi.

Läs mera:

Här är vårens studenter 2017

Här publicerar vi namnen på vårens studenter i de svenskspråkiga gymnasierna våren 2017. Svenska Yle gratulerar!

Solen gassade på FC Honkas Leijonflickor när de spelade dagens första match på Bollplan invid stadion i Helsingfors i onsdags. Stadicup samlar i år igen nästan 350 dam- och flickfotbollslag och nästan 7000 spelare till Helsingfors.

- Det gick riktigt bra, säger åttaåriga Emma Sjöberg Perez efter matchen, trots att hennes lag, FC Honka, förlorade mot EPS 0-2.

Enligt henne är det viktigaste att spela, inte att vinna.

Sjöberg Perez gissar att det är andra året i rad som hon deltar i Europas största fotbollsturnering för flickor och damer.

Hur har det varit hittills på Stadicup?

- Roligt. Det är skojigt att få spela matcher, säger Sjöberg Perez som tycker om att spela högt uppe i anfallet.

"Bra att endast flickor och damer uppmärksammas"

Bredvid Emma sitter Kjell Friberg som är träningschef för FC Honka.

- Stadicup är jätteviktigt för föreningarna och för flickorna. Det är en stor turnering och en bra upplevelse att få spela mot andra lag från andra orter i Finland, säger han.

Kjell Friberg säger att det är bra att det arrangeras turneringar bara för flickor och damer.

- Då får man en bättre helhetsbild av flick- och damfotbollen. Ifall pojkar skulle delta i turneringen, skulle flickorna inte komma fram på samma sätt.

- Problemet med finsk idrott är att herrarnas idrottsprestationer lyfts fram hela tiden, medan damernas ligaresultat inte ens nämns i sportnyheterna i tv, fortsätter Friberg.

Bra med fotbollsmöjligheter i Esbo

Enligt honom har intresset för fotboll bland flickor ökat de senaste fem åren.

- Det har blivit mer professionellt och flickorna tränar oftare, säger han.

Friberg tror att tjejer börjar se att det finns möjligheter inom damfotbollen.

- Vi har fler spelare som åker utomlands och fler som spelar i universitetslag i USA. Problemet i Finland är att kvinnorna inte får betalt eller knappt något alls när de spelar i damligan, säger han,

Hur ser det ut med juniorverksamheten och möjligheterna att träna fotboll för flickor i huvudstadsregionen?

- Det ser ganska bra ut. I Esbo har vi till exempel FC Kasiysi, EPS, Hoogee och Honka som gör ett bra arbete på flicksidan. Så det finns möjligheter.

För att skapa en så barnvänlig lekpark som möjligt fick både byborna och skolbarnen i Svartå vara med och planera hur den skulle se ut. Det visade sig att barnen hade överraskande önskemål.

Det var för ett antal år sedan som Raseborgs stad nappade på några aktiva Svartåbors initiativ att skapa en ny lekpark i byn.

Med ansvariga trädgårdsmästaren Joacim Mäkelä i spetsen började man planera den invid badstranden ett stenkast från Svartå slott.

En trädgårdsgunga på önskelistan

För att få en så bra park som möjligt har också byaföreningen och barnen i Svartåskolorna fått säga sitt om planerna.

Från barnens sida kom det också rätt överraskande önskemål, säger Mäkelä.

- Det var förvånansvärt att de ville ha en trädgårdsgunga. Det är något som man som vuxen kanske inte skulle prioritera.

Skolbarnen ville ha en trädgårdsgunga i byns lekpark. Trädgårdsgunga i en lekpark. Bild: Yle/Minna Almark Gunga,Raseborg,svartå,Trädgårdsgunga,Västnyland

Så nu står det en trädgårdsgunga för professionell användning invid spindelgungan i lekparken.

En naturnära park

Parken är överlag planerad så att den smälter in i omgivningen.

I planen står det nämligen att växtligheten ska bevaras och omgivningen ska beaktas så bra som möjligt.

Lekparken ligger invid Svartån. Lummiga träd vid Svartån i Raseborg. Bild: Yle/Christoffer Westerlund Raseborg,svartå,Svartå slott,Svartån, Nyland,Västnyland

Bara tre träd har kapats för att ge plats åt parken - men de var i vilket fall som helst i dåligt skick, säger Joacim Mäkelä.

- Alla lekinventarier är naturnära och materialen som vi har använt passar bra in i naturen. Det här är den enda parken i Raseborg som ser ut så här.

Träflisen tvättas vartannat år

Det som gör parken extra unik är underlaget. Det är gjort av träflis och det gör parken till den allra första i sitt slag i Västnyland.

Flisunderlaget är mellan 50 och 60 centimeter tjockt och bildar ett sviktande lager som dämpar ett eventuellt fall från klätterställningarna.

Lagret med träflis är över en halv meter djupt. Leksakssvampar i en lekpark. Bild: Yle/Minna Almark lekparker,Raseborg,svartå,träflis,Västnyland

Vartannat år måste träflisen tvättas och samtidigt röras om så att det blir luftigare.

Joacim Mäkelä berättar att det görs med en maskin som liknar en jordfräs; maskinen kör helt enkelt runt i parken och tvättar flisen på plats och ställe.

Minikärleksbro för de yngre

Staden har också röjt buskage och sly för att kunna bygga en gång mellan badstranden och lekparken.

- Men vi har inte tagit bort några träd utan har slingrat stigarna och vägarna mellan träden, påpekar Mäkelä.

Minkärleksbron är en mindre version av Kärleksbron vid Svartå slott. En vit bro över ett dike. Bild: Yle/Christoffer Westerlund bro,Raseborg,svartå,Västnyland

På stigen mellan badstranden och lekparken finns också en liten bro som är byggd av snickaren Alf Malm.

Den har inspirerats av den så kallade Kärleksbron i slottsparken vid Svartå slott, säger Svartåbon Satu Wikström.

- Så den bron som Alf har byggt har fått namnet Minikärleksbron.

Bara namnet saknas

Satu Wikström och Kaisa Ylimys-Ahlroth är två av de aktiva Svartåbor som har jobbat för att den nya lekparken skulle bli verklighet.

Från början handlade initiativet om att flytta den befintliga parken Lill-Bässen och samtidigt ge den ett ansiktslyft.

- Men sist och slutligen blev det en helt ny park och vi är jättenöjda att det blev så, säger Kaisa Ylimys-Ahlroth.

Lekparken i Svartå saknar ännu ett namn. Lekpark i Svartå. Bild: Yle/Christoffer Westerlund Klätterställning,lekparker,Raseborg,svartå,Västnyland

Nu gäller det bara att hitta på ett lämpligt namn för den nya lekparken. Satu Wikström har därför återigen bett om hjälp av barnen i byn.

- Jag har bett de båda skolorna, daghemmen och dagmammorna ge namnförslag.

Nu håller Svartå byaföreningen på och går igenom namnförslagen och meningen är det ska kungöras på Svartådagen klockan 15.15.

Platsen är naturligtvis den nya lekparken.

Turistbussarnas parkeringsplats intill kanonen i Borgå var till stor del avstängd under onsdagen på grund av inspelningarna av den finska teveserien Onnela. En del turistbusschaufförer hamnade i trubbel då de inte visste hur de skulle köra.

Bland annat hade Borgå guider inte fått information om de tillfälliga trafikarrangemangen vid kanonen. Det berättar Birgitta Palmqvist som är verksamhetsledare vid Kulturhuset Grand och tidigare turismföretagare.

– Jag talade med guiderna som såg hur bussarna körde dit och inte kunde vända. Det blir nog ett kaos, säger Palmqvist.

Begränsat svängrum för turistbussar på tisdagen. Bussar Bild: Yle/Fredrika Sundén Borgå,kanonen,kanonen i borgå,Turistbuss,turistbussar i borgå

Då Birgitta Palmqvist tog upp saken i en sluten Facebookgrupp för turismaktörer i Borgå fick hon svar av staden att researrangörerna nog har informerats. Men hon konstaterar att det är omöjligt att nå alla.

– Guiderna var då inte informerade. Det handlar ju bara om en dag så det kanske inte är så farligt, men det är lite olyckligt då säsongen är i full gång.

Hon säger att det borde ha funnits människor på plats för att berätta var det finns alternativa parkeringsplatser. För turistbussarna finns inte riktigt några andra platser än just vid ån i närheten av kanonen, konstaterar Palmqvist.

– Bussarna får inte stå vid Krämaretorget, och parkeringen vid kanonen är det ställe dit turistbussarna har styrts.

Skylt framför bom Bild: Yle/Fredrika Sundén filmning,skyltar,Zodiak Finland

Avspärrad väg Bild: Yle/Fredrika Sundén Borgå,motortrafik förbjudet,tv-inspelning,Vägspärr

Vid kanonen får Yle Östnyland information om att de tillfälliga trafikarrangemangen beror på inspelningarna av den finska versionen av Solsidan, eller Onnela som den heter.

Däremot vill produktionsbolaget Zodiak Finland ännu inte ge några detaljer om själva inspelningarna. Medierna får bekanta sig med dem senare under sommaren.

Turism- och marknadsföringschef Sari Myllynen vid Borgå stad säger att researrangörerna hade informerats om den avstängda parkeringen på förhand. Alla hade ändå tydligen inte nåtts av informationen.

Dessutom har kommuntekniken haft folk på plats för att styra trafiken under onsdagen.

– Borgå guider hade inte informerats och det är vårt misstag. Vi tar lärdom av det här och informerar bättre nästa gång, säger Myllynen.

Buss och människor Bild: Yle/Fredrika Sundén Borgå,kanonen,kanonen i borgå,Turistbuss,turistbussar i borgå

Parkeringen kommer att vara avstängd ytterligare en dag senare under sommaren.

Sari Myllynen säger att produktionsbolaget inte vill gå ut med information om vilket datum det gäller i det här skedet, eftersom man vill undvika att nyfikna tar sig till inspelningsplatsen.

– Visst är det beklagligt med störningar då turistsäsongen är som intensivast. Å andra sidan är det bra att vi har fått inspelningarna till Borgå och får synas i det här sammanhanget.

Turistbussar kan också parkera vid Krämaretorget och på Biskopsgatan, men där får de bara stå i 15 minuter.

Parkeringen där var avstängd under de omfattande vägarbetena på området i våras. Nu är det ändå fritt fram för turistbussar igen.

Österbottens museum fick på onsdagen förstärkning i form av Joakim Strand (SFP), riksdagsledamot och stadsfullmäktiges ordförande i Vasa. Strand gjorde praktik inom ramarna för temaveckan "Bjud in en politiker till museet".

Under sin endags praktik hann Joakim Strand bland annat gå en rundtur både i lagren och i visningslokalerna. Han fick också vara med och välja ut fotografier till den skyddade delen av Sandvikens fotbollsstadion.

- Jag hittade bland annat ett jättetrevligt foto på Pekka Utriainen i unga dagar. Han var ju framgångsrik både som spelare och tränare och jag har själv haft honom som tränare, säger Strand.

Satsning på museer ger utdelning

Den nationella kampanjen "Bjud in en politiker till museet" ordnas nu för andra året. Ett tjugotal museer runtom i landet deltar i temaveckan, som koordineras av Finlands museiförbund.

- Det är ett roligt sätt för museerna att berätta om sin verksamhet och hur de påverkar i samhället, säger tf museidirektör Selma Green, som ger dagens praktikant ett gott betyg.

Joakim Strand säger att Vasaborna har all orsak att vara stolta över stadens museer. Han påpekar också att vi i Finland är dåliga på att beräkna de dynamiska effekterna av olika saker - det må då vara vård, olika trafiklösningar... eller museer.

- Till exempel en euro som satsas på museer så kommer 45 gånger tillbaka då man ser på det regionala ekosystemet. Just kopplingen till det mentala välmåendet och allt samarbete med skolor och vårdanstalter är saker som bör lyftas fram, säger Strand.

Diskussionen kring den nya djurskyddslagen har gått het i vår. På onsdagen tog processen ett steg framåt då Jord- och skogsbruksministeriet presenterade de preliminära riktlinjerna för lagförslaget.

Enligt ministeriet är resultatet en kompromiss mellan de olika parterna i styrgruppen som jobbat med förnyelsen.

Men på djurskyddshåll är man ändå inte helt nöjd.

- Vi är besvikna över att lagen inte är mer ambitiös. Många centrala frågor som berör djurens välmående finns inte alls med, säger Heidi Kivekäs från djurskyddsorganisationen Animalia.

Animalia är en av de intresseorganisationer som varit med i styrgruppen som arbetat med Jord- och skogsbruksministeriet kring lagförnyelsen.

Enligt Kivekäs finns det mycket bra i riktlinjerna, till exempel kravet på smärtlindring i samband med smärtsamma ingrepp. Trots framsteg anser hon ändå att bristerna i det preliminära förslaget är stora.

Djurskyddsorganisationen hoppades att man bland annat skulle förbjuda båsladugårdar och pälsfarmer. Att stifta om djurets egenvärde i lag är också ett önskemål som nu uteblev.

Då man använder formuleringar som ”i tillräcklig grad” blir det besvärligt.― Marjut Vahalinna, övervakande veterinär

Trots att egenvärdet inte ingick i utkastet så understryker förslaget ändå att djuret är en levande, kännande varelse. Därför talar Jord- och skogsbruksministeriet inte längre om djurskyddslagen, utan om ”Lagen om djurens välfärd”.

Enligt ministeriet är utgångspunkten att inte bara att främja djurens välmående genom att minimera smärta, utan också genom att garantera så kallade positiva rättigheter. Detta innebär att alla djur ska få motion, ha en stimulerande omgivning och överlag kunna förverkliga artspecifikt beteende.

Tydligare formuleringar efterlyses

En tydligare lagstiftning är också ett av förnyelsens mål. Enligt Marjut Vahalinna, som arbetar som övervakande veterinär i Villmanstrand, är riktlinjerna ändå fortfarande för vaga.

- Visst innehåller förslaget lagar som går att övervaka, men då man använder formuleringar som ”i tillräcklig grad” blir det besvärligt, säger Vahalinna.

Enligt henne krävs det konkreta definitioner för att övervakande veterinärer ska kunna göra sitt jobb.

Man kommer bättre framåt genom att samarbeta än att gräva ner sig i skyttegravar.― Mikaela Strömberg-Schalin, SLC

Också på producenthåll hoppas man på en tydligare lagstiftning, säger Mikaela Strömberg-Schalin. Hon är jurist vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, som också varit med i styrgruppen. I stort sett är hon ändå nöjd med det preliminära förslaget.

- Det är också i producenternas intresse att djuren ska må bra och skötas väl. Där tror jag vi är på samma linje med Finlands befolkning, säger Strömberg-Schalin.

"Djurproduktion ska vara möjligt också i framtiden"

I grund och botten har producenterna egentligen bara ett önskemål då det gäller förnyelsen av lagen.

- Kort sagt är det ju att det ska finnas möjligheter att ha produktionsdjur också i framtiden. Om man riktigt kokar ner det i en mening så handlar det om det.

En utmaning med djurskyddsfrågor är att synen på djurens välfärd varierar beroende på vem man frågar. Trots olika synpunkter hoppas Strömberg-Schalin att de olika parterna också i framtiden kan jobba tillsammans för djurens välfärd.

- Man kommer bättre framåt genom att man samarbetar än att gräva ner sig i skyttegravar. Jag tycker det här är en bra kompromiss, och att det går på djurens men också på producenternas villkor, säger hon.

Veterinärförbundet: Förslaget otillfredsställande

Den nya djurskyddslagen är tänkt att träda i kraft år 2019. Med tanke på att lagen kan vara i kraft i tjugo år är det otillfredsställande att så många viktiga punkter verkar falla bort, anser Finlands Veterinärförbund rf.

Förbundet anser till exempel fri tillgång till dricksvatten är en grundförutsättning för djurens välmående. Riktlinjerna för lagförslaget garanterar inte frihet för djuret att dricka när det vill och så mycket det vill. Veterinärförbundet påpekar att det var något som i ett tidigare skede av lagberedningen betraktats som en självklar del av lagen.

Veterinärförbundet ville också införa krav på identitetsmärkning av katter och hundar, dels för att djur på rymmen lättare ska hitta hem men också för att begränsa kattpopulationer som sprider sjukdomar.

”Små steg framåt, det stora klivet uteblir”

Också de sannfinländska riksdagsledamöterna i riksdagens djurskyddsgrupp hade velat se att registrering av hundar och katter blir obligatoriskt. Den nya lagen kommer fortsatt att möjliggöra valpfabriker, konstaterar Ritva Elomaa, Anne Louhelainen och Leena Meri i ett pressmeddelande.

Sannfinländarna lyfter också upp det uteblivna kravet på fri tillgång till vatten som en besvikelse.

Några positiva delar lyfts ändå också fram, som att smärtlindring blir obligatoriskt och att el- och stackelhalsband förbjuds. Ett stackelhalsband är ett halsband med inåtvända piggar.

Detta lagförslag är föråldrat redan vid sin födelse.― Emma Kari

De grönas riksdagsledamot och vice ordförande för riksdagens djurskyddsgrupp Emma Kari uttrycker besvikelse över det som Jord- och skogsbruksministeriet i dag presenterat. Kari hade hoppats att Finland skulle bli en föregångare inom djurskydd.

- Detta lagförslag är föråldrat redan vid sin födelse. Att vår lagstiftning släpar efter våra grannländers försvagar den finländska matens rykte. Det är inte fördelaktigt varken för producenterna eller djuren. Lagen tar små steg framåt, men det stora klivet uteblir, konstaterar Kari i ett pressmeddelande.

Läs mera:

SLC: Vi tar bra hand om produktionsdjuren i Finland

Svenska Landsbygdsproducenternas centralförbund uppger att Finlands djurvälfärd håller högre nivå än vad lagen kräver. Enligt SLC bör den nya djurskyddslagen trygga inhemsk produktion även framöver.

Det finns omkring nio vargar som rör sig inom två revir i Västnyland. I Snappertunareviret finns två vargar och i Raseborg mellan fem och sju vargar.

Naturresursinstitutet har publicerat en uppskattning på hur många vargar det rör sig på olika håll i Finland.

I Västnyland rör sig en hane och en hona i ett revir som omfattar Snappertuna, Karis, Sjundeå och Ingå. Reviret är omkring 620 kvadratkilometer.

Forskningsprofessor Ilpo Kojola vid Naturresursinstitutet säger att det nu kan finnas flera vargar i Snappertunareviret.

- Vargparet kan ha fått valpar eftersom valpar föds i april i södra Finland.

Vargar får 3-4 valpar, men det kan finnas upp till fem valpar i Snappertuna, säger Ilpo Kojola.

Här rör sig vargarna på Snappertunareviret. Prickarna visar var det förekommit vargobservationer. En karta som visar var vargarna rör sig i Snappertuna, Ingå, Sjundeå och Karis. Bild: Naturresursinstitutet snappertuna,varg,varg karta snappertuna,varg snappertuna,vargar karta snappertuna,vargar snappertuna,västnyland

År 2016 anmäldes 27 observationer om två vargar i Snappertuna till datasystemet Tassu. I år har 103 observationer noterats i datasystemet.

Evoluutiobiologian sovelluskeskus (fritt översatt Centret för tillämpning av evolutionsbiologi) vid Åbo universitet har analyserat de sex DNA-prov som lämnats in från Snappertunareviret.

Proverna är tagna mellan den 5 juni 2016 och 14 januari 2017 och visar på två individer, en hona och en hane.

Från Raseborg till Österbotten

I Raseborgs revir, som gränsar till Egentliga Finland, räknar Naturresursinstitutet med att det finns 5-7 vargar. Området de rör sig på är 770 kvadratkilometer.

År 2016 noterades 31 observationer på 3-7 individer i datasystemet Tassu. I år finns det 22 observationer på 3-7 individer.

Åbo universitet har undersökt 26 DNA-prov mellan den 14 och 22 januari 2017 av nio olika vargindivider.

Så här rör sig vargarna på reviret i Raseborg. Prickarna visar var det förekommit vargobservationer. En karta som visar var vargarna rör sig i Raseborg. Bild: Naturresursinstitutet varg,varg karta raseborg,varg raseborg,vargar,vargar karta raseborg,vargar raseborg,västnyland

Det finns alltså DNA-prov av nio individer, men ändå beräknas det bara finnas mellan fem och sju vargar i området.

Ilpo Kojola säger att det finns ett par förklaringar till varför det är så.

En varg sköts i februari efter att Finlands viltcentral beviljade dispens för jakt på varg. Det var en alfahona som sköts, vilket inte rekommenderades i tillståndet.

Dessutom har en varg vandrat i väg till Kvevlax.

- I mars hittade man DNA-spår i Kvevlax från en varg som funnits i Raseborg. Unga individer ger sig av då de blir självständiga.

En varg dog också i en trafikolycka i september 2016.

Vargflocken i Raseborg kan ha splittrats

Det är oklart hur många vargar som rör sig i reviret i Raseborg eftersom det finns observationer på ett vargpar i Kimitoön.

Det kan hända att vargparet har hört till flocken i Raseborg.

- Vargparet sågs i Kimitoön efter att alfahonan fälldes i Raseborg. Det kan vara ett par som hör till Kimitoön, men det kan också hända att flocken splittrades då alfahonan dog och ett vargpar tog sig till Kimitoön.

En vargkull fastnade på kamera i Raseborg i juli 2015. Vargkull på fyra ungar i Raseborg. Bild: Finlands Jägarförbund ingå,raseborg,salo,vargar,vargkull,vargungar,västnyland,åboland

I Somero har man också observerat två vargar. De är noterade i Tassu, men det finns inte DNA-bevis.

Ilpo Kojola säger att de två vargarna kan röra sig även i Nyland.

DNA, Tassu och gps håller koll på vargen

Vargens DNA fås genom avföring och urin eller från individer som dött.

Vem som helst kan meddela i datasystemet Tassu om den sett vargar och jaktvårdsföreningarna har ansvarspersoner som kontrollerar observationerna.

Kojola säger att observationerna och DNA-proven visat sig stämma väl överens i Västnyland.

I Tassu registrerades 8 047 vargonbserbationer mellan den 1 augusti 2016 och den 15 mars i år.

Tretton vargar har också ett gps-halsband och producerade positionsdata från sex revir.

Vargspår i Snappertuna. Två vargar dödade en lapphund i Snappertuna i mars, berättade husse Tobias Ekman. Vargspår i snö Bild: Jörgen Lindholm Snappertuna,varg,vargspår,Västnyland

DNA visar att det inte har förekommit hybrider, alltså en korsning mellan hund och varg, i den senaste undersökningen, säger Ilpo Kojola.

- Hybrider hittades på två orter senast 2010 med hjälp av DNA.

Minskning med 25 procent i hela landet

Antalet vargar har sjunkit i Finland.

I början av mars fanns det 150-180 vargar enligt den senaste uppskattningen.

Vargbeståndet är cirka 25 procent lägre än i mars 2016. Då uppskattades antalet vargar till 200-235.

I januari 2015, före den stamvårdande jakten, uppskattade Naturresursinstitutet vargbeståndets storlek till 220-245 djur.

Orsaken till att vargbeståndet minskat med 25 procent kan bero på en hög dödlighet bland vuxna vargar vintern 2015-2016 och det ledde till färre valpar.

En annan orsak kan vara att man med hjälp av genetisk identifiering har kunnat förena flockar som tidigare tolkats som separata gränsflockar.

Naturresursinstitutet ska forska i orsakerna till att vargbeståndet minskar.

Liten ökning av varg i södra Finland

Trots att antalet vargar minskar i Finland ökar antalet en aning i södra Finland, säger Ilpo Kojola.

Vargarna i Snappertuna är ett nytt vargpar som föddes 2016. Före det har man inga observationer av vargar i området.

Kojola tycker att det ska bli intressant att se hur vargarna förökar sig i Raseborgsreviret efter att alfahonan dog.

- Kommer det att finnas valpar i år eller inte? Finns det en annan hona som kan föda? Vi kan ännu inte säga hur det blir, men det är möjligt att det inte föds valpar då alfahonan fälldes.

Försiktiga svar

Ilpo Kojola svarar mycket försiktigt då han får en fråga om nio vargar är många eller inte.

- Nå, det beror på vad man jämför med. Tidigare fanns det bara enstaka vargar som vandrade genom området. Det är väl ett bra antal.

Ska vi låta de västnyländska vargarna vara i fred eller borde de fällas?

- Det är en jaktpolitisk fråga som Natrurresursinstitutet inte tar ställning till. Det är Jord- och skogsbruksministeriet som ska ta ställning till den saken.

Kojola vill inte heller säga vad han har för åsikt om vargar i Finland.

Han konstaterar bara att vargen väcker känslor, men att den hör till vår natur och att vi måste leva med den.

Från och med i höst börjar Dickursby skola i Vanda ordna förberedande förskoleundervisning på svenska för barn med invandrarbakgrund. Rektor Anders Vikström tycker att det finns många fördelar med att integreras på svenska.

Antalet barn med invandrarbakgrund ökar konstant i Vanda. Ökningen syns också i Vandas svenskspråkiga skolor och därför ska det nu ordnas en förberedande förskoleundervisning på svenska i Dickursby skola.

Den förberedande undervisningen kommer att ordnas i både skolan och förskolan. Betoningen ligger trots allt på förskolan och målet är att förbättra elevernas kunskaper i svenska, vilket i sin tur ska underlätta skolstarten.

Fördelar med integrering på svenska

Rektor Anders Vikström motiverar behovet av integrering på svenska trots att endast 2,6 procent av stadens invånare är svenskspråkiga.

- I Vanda utgår jag från att barnen småningom lär sig finska ändå eftersom samhället är så finskt. Många elever talar till exempel finska under rasterna och på det sättet får de två språk.

Integrering på svenska kan därför ses som en möjlighet att lära sig båda de inhemska språken.

- Många av dem som deltar i undervisningen har dessutom flyttat till Vanda från Österbotten där de redan har påbörjat integreringen på svenska. Då är det ofta enklare att fortsätta på samma språk, säger Vikström.

Rektor Anders Vikström tycker att det finns behov av integrering på svenska i Vanda. Anders Wikström är ny rektor. Bild: Yle / Ted Urho anders vikström,kyrkoby skola i vanda,morgonöppet,vanda

En extra timme per dag

Till skillnad från den vanliga förskoleundervisningens 20 timmar per vecka omfattar den förberedande undervisningen ytterligare fem timmar per vecka.

- Barnen med invandrarbakgrund deltar i den dagliga förskoleundervisningen tillsammans med de andra men har en extra timme varje dag där de bara lär sig svenska, enligt Vikström.

Undervisningen riktar sig till barn med invandrarbakgrund som varken har svenska eller finska som modersmål och vars språkliga kunskaper i de här språken inte är tillräckliga för att barnet ska klara sig i den allmänna utbildningen. Till undervisningen antas fyra barn i förskoleålder och en i skolåldern.

Den förberedande undervisningen sköts av förskoleläraren i förskolan och av klassläraren tillsammans med specialläraren i skolan.

Nyvalda fullmäktige i Helsingfors hade sitt första möte på onsdag kväll. Snabbt fick mötet avbrytas för kramkalas när den nya borgmästaren och de biträdande borgmästarna skulle gratuleras för sina poster.

Det var fullt surr i fullmäktigesalen i Helsingfors stadshus när nya fullmäktige möttes för första gången på onsdag kväll.

Nästan hälften av de invalda i Helsingfors är nya som inte varit invalda tidigare, och sittordningen i salen är helt ny. Innan mötet inleddes var det många ledamöter som passade på att ta bilder i salen, på sig själva och varandra, och hälsa på bänkgrannen och partikamraterna.

Jörn Donner ledde ordet

Jörn Donner fick i egenskap av äldsta invalda ledamoten öppna mötet ("Jag beklagar", hälsade han) och föra ordet tills Tuuli Kousa (Gröna) valts till ordförande för fullmäktige.

Första ärendena efter det var valet av borgmästare och biträdande borgmästare. Efter det fick mötet avbrytas en stund för att gratulera de nyvalda på sina poster: Jan Vapaavuori är nu officiellt borgmästare. Biträdande borgmästare är Samlingspartiets Pia Pakarinen, De grönas Anni Sinnemäki och Sanna Vesikansa
samt SDP:s Nasima Razmyar.

Ledamöterna gick upp i tur och ordning för att uppvakta de nyvalda med blommor, handskakning och kramar.

Efter det avhandlades omkring 20 ärenden om medlemsval till stadsstyrelse, nämnder och sektioner i rask takt.

De två flygplanen gör en bullrig färd i minst 400 kilometer i timmen. Hollywoodkänsla utlovas.

Under torsdagen erbjuds chans att beskåda en något märkligare luftfärd mellan Helsingfors och Åbolands skärgård.
Finnairs Airbus A350 lyfter klockan 16 från Vanda och sätter kursen mot Åbo. Hack i häl med Finnairs Airbus lyfter en Saab. Planet är en Saab 105, eller rättare sagt en SK 60 som är en av svenska försvarsmaktens verkliga trotjänare. Skolflygplanet gjorde sin första flygning 1963 och är än i dag i aktiv tjänst.

Under flygningen är Saaben utrustad med kameror anpassade för tagningar i hög hastighet och de klarar av 550 kilometer i timmen. Finnair vill ha bilder på sitt flaggskepp i somrig skärgårdsmiljö och har därför anlitat det svenska bolaget Blue Sky som också utfört flygfotograferingar för Hollywoodproduktioner.

Den lägsta flyghöjden är på 600 meter och planen håller en hastighet på minst 400 kilometer i timmen i den åboländska skärgården. Enligt Finnair kan det medföra en del buller. Inspelningen avslutas klockan 18 då planen återvänder till Vanda.

Planens färd kan följas på sajten www.flightradar24.com med flygkoden FIN1. På fredag deltar planen i en flyguppvisning vid Brunnsparken i Helsingfors.

Socialdemokraterna kommer att nominera en egen presidentkandidat. Det intygade partiets ordförande Antti Rinne på torsdagsförmiddagen. Partiet ber alla intresserade att anmäla sig under sommaren.

Tiden för att anmäla intresse börjar den 12 juni och fortsätter till den 26 juni.

Om fler än en person meddelar om sitt intresse för uppdraget ordnas en omröstning om kandidaten bland partiets medlemmar.

Officiellt är det sedan SDP:s partifullmäktige som nominerar presidentkandidaten i september.

Nej från Urpilainen och Heinäluoma

SDP har haft problem i jakten på en presidentkandidat.

Tidigare i veckan upprepade riksdagsledamot Eero Heinäluoma att han inte tänker ställa upp och riksdagsledamot Jutta Urpilainen meddelade det samma i våras.

Trots det tror partiordförande Antti Rinne att det blir tävling om kandidatposten.

- Vi har ju haft en situation där det har funnits två mycket potentiella kandidater. Då vi har fått de här personernas beslut, tror jag att det blir en riktig kamp om vem som blir SDP:s presidentkandidat.

Också partisekreteraren Antton Rönnholm är optimistisk.

- Jag har stora förväntningar faktiskt. Enligt den här diskussionen som vi hade i partstyrelsen så verkar det nog som att det finns flera avdelningar och många partimedlemmar på fältet som har idéer och tankar kring möjliga kandidater, och kommer att föreslå nya kandidater i valet.

Hittills är fyra presidentvalskandidater klara. Republikens president Sauli Niinistö ställer upp för omval genom en valmansförening. Dessutom har Centern ställt upp Matti Vanhanen, De gröna har Pekka Haavisto som sin kandidat och Vänsterförbundet har nominerat Merja Kyllönen.

Uppdaterad klockan 13.30 med Antton Rönnholms kommentar.

Nyrenoverade Samppalinna utebad i Åbo öppnade dörrarna för en vecka sedan, men har redan mött flera utmaningar. Barnbassängen har ännu inte tagits i bruk och inredningen i omklädningsrummen har fått kritik.

Eeva Haapanen, chef för Åbos simanläggningar, säger att de har lyssnat på den respons de fått av besökarna.

- Människor har främst reagerat på omklädningsrummen. De tycker om bassängen och resten, men en del praktiska lösningar i omklädningsrummen har väckt diskussion. Jag förstår dem. Krokarna där man kan hänga sina handdukar sitter på fel vägg så att handdukarna blir våta av duschen.

Eeva Haapanen står framför utomhusbassängen på Samppalinna. Bild: Yle/Lina Frisk eeva haapanen

Hon säger att de försöker åtgärda problemen så forts om möjligt. De har redan satt ut fler skräpkorgar, som besökare efterfrågat, och redan på onsdag kväll sätter de upp fler krokar i omklädningsrummen.

Skåp i omklädningsrum. Bild: Yle/Lina Frisk samppalinna utebad

- Jag trodde att det skulle vara en större förändring men nog är det bättre än tidigare, mycket fräschare, säger Sjöholm.

Jessica Sjöholm och Josefin Österås solar vid Samppalinna. Bild: Yle/Lina Frisk samppalinna utebad

- Nu vill man vara i omklädningsrummen. De är mycket fräschare och trivsammare. Men där är mycket färre skåp än tidigare. Tidigare fanns det höga skåp längs med hela väggen där det nu finns små omklädningsbås, säger Österås.

Sjöholm och Österås sägre att utomhusbadet är en favoritplats under sommarmånaderna. Däremot tycker de att betongen på solplatserna är lite obekväm.

- Jag hade nog förväntat mig att de skulle ändra det här materialet under renoveringen. Det skulle ha varit trevligare med något mjukare. Men det här är , säger Sjöholm.

Barnbassängen inte i bruk

Soile Andelmin har besökt Samppalinnas utomhusbassäng i tiotals år. När hon kom till utomhusbadet på onsdag förmiddag med barnbarnen Julius Heinonen, 8 år, och Daniel Heinonen, 6 år, möttes de av en tråkig överraskning.

- När vi kom fram upptäckte vi att barnbassängen var stängd. Jag hade inte fått den informationen tidigare, säger Andelmin.

Julius Heinonen, Daniel Heinonen och Soile Andelmin vid Samppalinna utomhusbad. Bild: Yle/Lina Frisk samppalinna utebad

På grund av tekniska problem har utomhusbadet ännu inte öppnat barnbassängen.

- Tyvärr fungerar kemikalerna i bassängen inte som de ska. Men vi hoppas att problemet är löst tills i fredag, säger Eeva Haapanen.

Halt högst upp

Simhopparna har också reagerat på att översta hopptornet, det vill säga tian, endast är täckt med målfärg och inte halkskydd.

- Underlaget målades först endast med målfärg. Sedan målades det om med en blanding med sand i för att göra ytan säkrare. Men det räcker tydligen inte så vi måste göra något åt saken. Det har varit en hel del små krångligheter nu i början men vi hoppas på att allt ska lösa sig snart, säger Haapanen

På torsdag öppnade Österbottens första Goodwill butik. Butiken säljer det som Vasaborna skänker till försäljning. För inkomsterna betalar man lön till de anställda som tidigare varit till exempel långtidsarbetslösa eller som en del i arbetsträning.

Nu jobbar två fastanställda och fem timanställda i butiken.

- Vi börjar så här och om lagerverksamheten och transporterna växer hoppas vi kunna sysselsätta fler, säger butikschef Tuija Korppi.

Givmilda Vasabor

Under den gångna veckan har vasaborna skänkt allt från gafflar till möbler och kläder till butiken.

- Till oss får man skänka allt som går att använda och vi säljer grejerna. Jag brukar säga att det man vill skänka bort ska vara i sådant skick att man skulle kunna tänka sig att köpa det själv, säger Korppi.

Hon uppmanar alla Vasabor att fortsätta skänka saker för försäljning till butiken.

Gamalt koncept

Den första Goodwill butiken öppnade i Boston i USA 1902, sedan dess har konceptet spridit sig så att det idag finns i över 3 000 butiken i 15 länder. Den första Goodwill butiken i Finland öppnade 2014 och butiken i Vasa är Finlands sjunde.

- Beroende på butikens storlek kan det förutom försäljning och transport också finnas restaureringsverksamhet.

I Vasa har butiken återvinningsförsäljning och transport, så att de vid behov hämtar upp varor som folk vill skänka och levererar hem de varor som kunderna inte själva kan transportera hem. .

- Tyvärr har vi i det här skedet inte möjlighet att ta emot varor som behöver restaureras, säger Korppi.

I Vasa finns också Röda Korsets loppmarknad som säljer saker som Vasaborna skänker.

- Röda Korset skänker pengar till sin katastroffond och vi jobbar för att pengarna ska bli kvar här i Vasa.

Åbo stad har kommit med nya riktlinjer för födelsedagsfirandet vid daghemmen och förskolorna i Åbo.

Från hösten får barnen inte längre ta med sig godis, glass eller kakor hemifrån för att fira sin födelsedag med kompisarna på daghemmet.

Principen har visserligen redan tillämpats på flera daghem och förskolor i Åbo, men från hösten ska alla kommunala daghem följa riktlinjerna.

Det finns två orsaker till det här, berättar Hanna Karlsson som är servicechef för svenska småbarnsfostran i Åbo.

– En orsak är att barnen tandhälsa är ganska dålig nuförtiden och därför tycket vi att godisbjudandet på dagis under dagtid inte är nödvändigt. Barnen i dag har dåliga tänder och med det här vill vi minska på mängden socker som de får i sig. Vi hoppas också att det här ska väcka diskussion kring barnens tandhälsa, säger Karlsson.

Hanna Karlsson Hanna Karlsson Bild: Yle/Marie Söderman hanna karlsson

– Födelsedagsfirandet ska heller inte handla om bjudningen. Vi vill inte att barnen ser framemot någons födelsedag utifrån tanken av vad de kan bjuda på, utan barnet ska vara i centrum.

– Det har i viss mån också förekommit önskemål från föräldrarna att man skulle officiellt gå inför detta. På grund av olika hälsoaspekter har staden också tyckt att det är bra med en gemensam tydlig linje.

I Åbo finns ett femtiotal privata daghem som också fått ta del av de nya riktlinjerna, men då det gäller andra interna saker, så har staden i allmänhet inte blandat sig i hur de privata daghemmen sköter liknande saker.

– Vi har diskuterat ärendet och de olika orsakerna bakom. Min uppfattning är att vi har ganska långt varit överens.

Viktigt att få fira födelsedagen

Vid Lyckebo daghem har man redan i flera år haft principen att barnen inte tar med sig eget godis eller kakor då de firar födelsedag. Men för att fira lite extra har daghemmet bjudit på glass. Men för att minimera sockerintaget har man valt att fira alla veckans eventuella födelsedagar på fredagar, berättar Inka Oksanen som jobbar som barnträdgårdslärare på Lyckebo. Genom att daghemmet stått för glassen så upplever man att man också minimerat frågan kring matallergier.

– Med tanke på alla specialdieter som barnen kan ha i dag så har det varit lättare att vi bjuder på glassen. Då kan vi se till att det finns något annat för dem som inte kan äta glass.

Det här är en princip som föräldrarna också har varit nöjda med, säger Oksanen.

Barnen kommer också i vanliga dagiskläder och hela gruppen samlas för att sjunga och ge kort och en liten gåva till födelsedagsbarnen.

– Det viktigaste är att alla är med och att vi firar tillsammans.

Samma tanke, att fira tillsammans, har man vid Äppelbo daghem. Där får barnen visserligen ännu ta med sig sötsaker eller glass då de fyller år, berättar föreståndare Linda Särs. Men i höst kommer man att anpassa sig efter Åbo stads riktlinjer.

– Vi kommer att fortsätta fira barnens födelsedagar, men eftersom vi har barn på servicesedelplats så kommer vi att gå enligt deras riktlinjer från hösten.

Redan nu går firandet till så att det dukas fram en leksakstårta med riktiga ljus som barnet får blåsa ut. Det sjungs på tre språk och barnet får önska sig en lek eller sång som hela gruppen är med på. Dessutom ges ett födelsedagskort och en liten gåva.

Eventuella sötsaker som tagits med serveras först i samband med maten, så att det inte småäts under dagen. Man ser också till barnens tänder genom att efteråt dela ut xylitoltabletter.

– Det har varit väldigt omtyckt bland barnen och därför känns det som att det har varit viktigt för dem att få bjuda på någonting. Också då man firar där hemma så brukar man bjuda på något och därför har vi också velat ha det så här på Äppelbo.

Det bekräftar också Victoria Rehnberg och Sofia Tuominen i gruppen Gräshopporna har bägge senast fått blåsa ut fem ljus på daghemmets leksakstårta. Det gillar firandet på dagis.

– Man får äta något gott och man har roligt, säger flickorna. Och så får man paket och kort!

Sofia Tuominen och Victoria Rehnberg. Sofia Tuominen och Victoria Rehnberg. sofia tuominen,victoria rehnberg,äppelbo daghem

Hur kommer det att gå till hösten då riktlinjerna ändras?

- Jag tror det kommer att väcka mycket diskussion bland familjerna. Det finns säkert de som tycker att det är bra, men det finns säkert också många som tycker att det är tråkigt, säger Särs.

Sportprofilen Kaj Kunnas har gjort mycket för att sprida kunskap om stroke. Nu tilldelas han Hjärnförbundets hederspis för sin insats.

Priset, som heter Aivojen asialla, tilldelas årligen en person, arbetsgrupp eller insats som främjar hjärnans välmående eller vården och rehabiliteringen av blodcirkulationsproblem i hjärnan.

Kaj Kunnas fick en hjärninfarkt våren 2016. Han återhämtade sig och har öppet berättat om infarktens symptom, om vården och om sin rehabilitering.

Vi ger inte upp! För en dag dör vi, men alla andra dagar lever vi.― Kaj Kunnas

"Kunnas har aktivt gett stroken ett ansikte, och främjat identifieringen av symptom och förståelsen för hur allvarliga problem med blodcirkulationen i hjärnan är", skriver Hjärnförbundet i prismotiveringen.

Årligen drabbas 25 000 personer av störningar i hjärnans blodcirkulation, så den här frågan berör en stor grupp både drabbade och anhöriga, påminner förbundet.

Kunnas: Tack för stödet!

- Jag vill rikta ett ödmjukt tack till Hjärnförbundet för det här gripande priset, säger Kaj Kunnas.

Han tackar hjärnförbundet för hjälpen och stödet till alla som drabbats av en hjärnskada. Då man går igenom saker tillsammans blir bördan lättare, säger Kunnas.

- Jag vill säga er alla: Vi ger inte upp! För en dag dör vi, men alla andra dagar lever vi.

Kaj Kunnas var sportredaktör på Yle i 27 år fram till i våras, då han sade upp sig av hälsoskäl.

- Både min hjärninfarkt och min frus cancer har ruckat på livsvärdena och det är dags att omprioritera. Det här beslutet skulle ha kommit förr eller senare, men min stroke och min frus cancer gör det aktuellt just nu, sade Kunnas då.

Hjärnförbundet firar 40-årsjubileum i år under temat hjärnan och musik. President Sauli Niinistö är jubileumsårets beskyddare.

129 arbetstillfällen försvinner successivt vid det statliga spelbolaget Veikkaus. Det är resultatet av samarbetsförhandlingarna vid bolaget, som avslutades i måndags.

Mellan 65 och 70 anställda sägs upp, omkring 25 anställda går i pension och dessutom avslutas ett tjugotal visstidsanställningar.

Samarbetsförhandlingarna omfattade 960 personer. Då de inleddes i april var budet att ungefär 140 jobb försvinner.

Veikkaus mål är att bli mera kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt. Dessutom ska bolaget satsa kraftigt på det digitala.

I början av året gick RAY, Fintoto och Veikkaus ihop till ett spelbolag.

- Med de här förändringarna förbättrar vi kostnadseffektiviteten jämfört med den tidigare helheten med tre aktörer, säger vd:n Olli Sarekoski i ett pressmeddelande.

Sarekoski lovar att Veikkaus ger stöd och hjälp åt dem som nu blir av med jobbet.

Samarbetet fungerar dåligt mellan olika instanser då det gäller vargen, säger Jägarförbundet. Samarbetsproblemen leder till att viktig information blir borta eftersom vargobservationer inte registreras. Förbundet föreslår nu en extra vargräkning i höst.

Naturresursinstitutet Luke tar i sin färska vargundersökning upp att vargbeståndet har minskat med 25 procent, bland annat på grund av dödligheten. Enligt Lukes beräkningar rör sig mellan sju och nio vargar i Västnyland. En varg har utvandrat från Tenala ända till Kvevlax i Österbotten.

För att få en bättre uppfattning om vargstammen har Naturresursinstitutet använt fler DNA-prover än tidigare i sin uppskattning.

Men Jägarförbundet sväljer inte Lukes siffror med hull och hår.

Registreringen av vargarna har blivit sämre och det behövs mer information, påpekar nu förbundet som är skeptiskt till hur trovärdiga Lukes siffror är.

Uppsagda kontrakt, dåligt samarbete

Alla observationer om rovdjur ska skrivas in i ett register som heter Tassu. Vargobservationerna i Tassuregistret har på ett år minskat med 30 procent, från 13 825 till 8047 stycken.

"Minskningen beror inte på att vargarna har blivit färre utan på samarbetsproblem mellan kontaktpersonerna för storvilt och Naturresursinstitutet Luke", hävdar Jägarförbundet.

Det finns problem i samarbetet också mellan andra aktörer, säger förbundet. Till exempel på de mest rovdjurstäta områdena har en del av jaktvårdsföreningarnas kontaktpersoner, de så kallade SRVA-kontaktpersonerna, sagt upp sina kontrakt.

Rovdjurskontaktpersonerna gör ett mycket viktigt frivilligarbete, framhåller förbundet.

Vargsvackan är obegriplig, anser jägarna

Jägarförbundet anser också att jägarna har en annan uppfattning om den svacka i vargbeståndet som Naturresursinstitutets nya forskning visar på.

Jägarna tycker att svackan är obegriplig och att deras observationer inte är desamma som forskningen visar på. Men också jägarna har sett en del förändringar, medger Järgarförbundet.

Jägarförbundet pekar dessutom på brister som undersökningen enligt dem har. Ungefär hälften av det insamlade DNA-materialet var oanvändbart och man har inte nått ut över alla revir. På de revir där man samlat in material finns också luckor.

Utvecklingsförslag: Räkna vargarna i höst innan beslut

Insamlingen av DNA ska absolut fortsätta och utvidgas, säger förbundet som förslag på vad som borde göras för en så trovärdig statistik som möjligt.

Jägarförbundet förutsätter att resurserna för DNA-undersökningarna säkras för de kommande åren.

Det är också viktigt att få Tassu-registret att fungera och då borde deltagandet och responsen utvecklas. Då vargstammen uppskattas måste också samarbetet mellan olika aktörer löpa hinderfritt.

Förbundet föreslår också en separat räkning under senhösten 2017 som sedan kan länkas samman med all annan information som finns. Förbundet förutsätter att man utreder mer innan några beslut fattas om stamvård.

Naturresursinstitutet Luke är en forsknings- och expertorganisation, som arbetar för att främja en hållbar användning av naturresurser och bioekonomi.

Här hittar du hela Lukes rapport.

Den svenska regeringen presenterar en ny modell för en resolutionsavgift. Den blir förmånligare för bankerna i längden och är ett sätt att tillmötesgå Nordea, säger svenska bedömare.

Den svenska regeringens planerade resolutionsavgift är en omstridd fråga och Nordens största bank Nordea har hotat med att flytta huvudkontoret från Sverige, till Finland eller Danmark, till följd av planerna.

Resolutionsavgiften är en avgift som samlas in till en slags krisfond, som ska täcka en del av kostnaderna om det uppstår en bankkris. Det ska hindra att skattebetalarna står för notan, vilket har skett under tidigare bankkriser.

Eftersom Sverige inte hör till EU:s bankunion har regeringen försökt förbättra landets egna regler för att klara av eventuella framtida bankkriser.

En bakre gräns för avgiften

Nordeas kritik mot den planerade avgiften har varit att den försätter banken i en ofördelaktig konkurrenssituation jämfört med banker i andra länder som inte har lika stora avgifter.

I den svenska regeringens nya förslag, som har kommit till efter kritik från flera remissinstanser, höjs avgiften till en början från dagens 0.09 procent till 0,125 procent nästa år. År 2019 blir avgiften 0,09 procent och från år 2020 0,05 procent, fram tills fonden beräknas vara fylld år 2025.

Då ska resolutionsfonden uppgå till tre procent av de garanterade insättningarna. Det blir därmed en bakre gräns för när avgiften inte längre ska betalas.

– Vi tycker att det här är ett välavvägt förslag utifrån det ansvar vi har som regering att säkra risken för skattebetalarna, säger finansminister Magdalena Andersson.

Förslaget kan innebära både goda och dåliga nyheter för Nordea. Banken har inte kommenterat nyheten ännu.

- Vi tar till oss den nya informationen och kommer naturligtvis att utvärdera den, säger Nordeas presschef Petter Brunnberg.

"Tyder på att regeringen och Nordea har samtalat"

I Sverige bedömer flera ekonomijournalister att förslaget är en handräckning för att få Nordea att stanna i Sverige.

- Finansmarknadsminister Per Bolund sade rakt ut på presskonferensen att han inte tror att Nordea flyttar huvudkontoret. Det tyder på att regeringen och Nordea har samtalat om det nya förslaget. För Nordea, och även de andra bankerna, innebär det nya förslaget betydligt lägre kostnader än ursprungsförslaget, säger Birgitta Forsberg, näringslivskrönikör i Dagens Nyheter.

Tillväxten i eurozonen har tagit fart under årets första kvartal, visar uppgifter från EU:s statistiska byrå Eurostat.

Den säsongsjusterade bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal både i eurozonen och inom hela EU.

Under fjolårets sista kvartal var motsvarande siffror 0,5 procent för eurozonen och 0,6 för de 28 EU-länderna.

Siffrorna förstärker enligt nyhetsbyrån AFP den bild som olika enkäter gett vid handen redan tidigare, nämligen att eurozonens ekonomi nu växer snabbare än någonsin sedan den globala finanskrisen bröt ut år 2008.

Slut på stimulanspolitiken?

Jämfört med första kvartalet 2016 ökade BNP i eurozonen med 1,9 procent och inom hela EU med 2,1 procent under årets första kvartal.

Eurozonens ekonomi växte i fjol med 1,8 procent jämfört med året innan - en snabbare tillväxt än de 1,6 procent som USA uppvisade 2016.

Internationella valutafonden har bedömt att eurozonens ekonomi kommer att växa 1,7 procent i år.

Den ekonomiska tillväxten väntas öka trycket på Europeiska centralbanken att trappa ned sin stimulanspolitik som bland annat inkluderar massiva stödköp och obligationer och värdepapper.

Källor: AFP, Eurostat