Biodlarnas förbund vill tona ner tvisten gällande vissa insektgifter som tros orsaka bidöd och som EU vill förbjuda.
Biodlarna är inne på samma linje som Jord- och skogsbruksministeriet. Finland har på tjänstemannanivå motsatt sig ett totalförbud av kemikalierna med motiveringen att det inte går att hitta ersättande medel på så kort varsel.
Matti Ruusunen som sitter i Biodlarförbundets styrelse säger att han tänker på både biodlarnas och rybsodlarnas utkomst.
Enligt biodlaren Ruusunen är de omtvistade bekämpningsmedlen speciellt viktiga för rybsodlarna i Finland eftersom det odlas vårrybs här. På våren är behovet av skadedjurs- och växtsjukdomsbekämpning annorlunda än andra tider.
Samtidigt konstaterar Ruusunen att han själv upplevt massdöd i sina bisamhällen med mindre honungsskörd som resultat tre år i följd. Ruusunen hoppas att parterna kan komma till en kompromiss gällande bruket av neonikotinoider.
Bina dör men grödorna mår bra
EU vill förbjuda den grupp kemikalier som kallas neonikotinoider. Det är fråga om nervgift som påminner om nikotin och som används för att bekämpa skadeinsekter.
Det tråkiga är att kemikalierna samtidigt också dödar bin som är viktiga pollinerare i både naturen och växtodlingen. Nervgiftet får bin att tappa orienteringsförmågan och de dör inom några minuter om de dricker vattendroppar som sipprar ut från behandlade grödor.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA har pekat ut tre medel som särskilt skadliga mot bin. EU planerar införa förbud mot dem från och med juli.
På andra håll i Europa, bland annat Sverige, anser biodlare att t.ex. raps kan odlas med gamla beprövade bekämpningsmedel. Neonikotinoiderna har varit i bruk sedan början av 1990-talet. I många länder, bl.a. USA, där medlen använts har massiv bidöd förekommit.
ITAR-TASS
Evira utreder smittsamma sjukdomar
Samtidigt har Livsmedelssäkerhetsverket Evira börjat utreda läget med smittsamma bisjukdomar och dödligheten i bisamhällen i Finland.
Bina undersöks med tanke på de viktigaste virusar som orsakar sjukdomar bland bin: acute bee paralysis virus (ABPV), deformed wing virus (DWV), chronic bee paralysis virus (CBPV), sacbrood virus (SBV), black queen cell virus (BQCV) och Kashmir bee virus (KBV). Utöver det bestäms antalet varroakvalster.
Honungen undersöks med tanke på bakterien Paenibacillus larvae som orsakar amerikansk yngelröta. Sjuka samhällen undersöks också med tanke på bl.a. europeisk yngelröta (bakterien Melissococcus plutonius), nosemos (mikrosporiderna Nosema apis och N. cerenae), kalkyngel (svampen Ascosphaera apis) och parasiter, såsom trakékvalstret ( Acarapis woodi).
Virusundersökningarna har knappt börjar, men många typer av virussjukdomar har redan konsterats. I Finland har än så länge inte observerats någon massdöd i bisamhällena.
Undersökningen ska ge jämförbar information om dödligheten bland bin på EU-nivå.
Brist på honung
Det råder skriande brist på inhemsk honung just nu. Biodlarnas lager gapar tomma i hela landet.
Förutom bidöden som resulterat i minskade honungsskördar beror honungsbristen också på att många biodlare slutade med sin verksamhet under de år då det rådde överkapacitet och överutbud inom näringen.