Formuleringar i den färska rapporten om svenskspråkiga elevers resultat i studentexamen väcker förundran. Rapporten "Hur blir vi bättre"är skriven av undervisningsrådet emeritus Erik Geber.
Rapporten omfattar 260 sidor och journalisten Stina Jäderholm på Borgåbladet var den som först uppmärksammade vissa formuleringar i rapporten. Nedan några av dem:
Å andra sidan ser vi exempel på högpresterande examinander från gamla, svenska kultursläkter på orten bland (elev)namnen i Sibbo gymnasium.
Gemensamt för de svaga studenterna i Sipoon lukio är låga studentbetyg i modersmål. Det visar på motsatsen: Brist på kulturarv och tid eller intresse för boklig sysselsättning. Det präglar ofta inflyttningsorter med lägre social status.
I Nykarleby kan man i stället skönja familjebakgrundens betydelse bakom de bästa studenterna. De har efternamn som för tankarna till framgångsrika affärsmän, präst och lärarsläkter i trakten.
Från Topeliusgymnasiet i Nykarleby gär det inte särskilt långt längs älven till Härmän lukio. Det vilda sinnelaget bland ungdomarna i dessa trakter har trots den förenande älven skilt sig rätt mycket från mentaliteten i den svenska köpmanna- och seminariestaden.
Om Åbo står det: Bland toppstudenterna finner man flera med klar anknytning till akademin, men också en och annan studerande från ambitiösa finska familjer i staden.
Svenska kulturfonden har beställt och finansierat rapporten.
Läs också:Geber: Ordval kan alltid diskuteras