Till hösten har eleverna i årskurs fyra i Mattlidens skola i Esbo möblerats om och ska bilda nya klasser. Eleverna, som har haft en klassindelning i de tre första årskurserna, har omgrupperats, så att det i augusti är tre nya sammansättningar som startar det nya skolåret.
– Vi vill satsa på årskurs fyra som en helhet och inte fokusera på en enskild klass, säger Laila Andersson, som är rektor för Mattlidens skola.
Andersson säger att omgrupperingen och tanken om en stor helhet är i linje med det sätt som skolan överlag jobbar på.
– Till exempel börjar årskurs ett som en enda stor grupp. Vi tror mycket på att jobba tillsammans, säger hon.
Andersson anser att det är viktigt att barnen lär känna flera människor och blir tryggare med en hel årskurs.
– I vårt hus kan man vara hela 18 år med samma studerande och vänner och då är det tråkigt om man är fast i en klass, då det finns möjlighet att få så mycket fler vänner, säger hon.
Hon säger att om barnet är i en klass kanske hen går miste om en god vän ur en annan klass eftersom de inte träffas – just för att de går i olika klasser.
"Överlag har barnen reagerat bra"
Biträdande rektor på Mattlidens skola, Carita Nyberg, berättar att barnen redan vet vilka deras nya klasskamrater är.
– I slutet av vårterminen hade vi lektioner då barnen var indelade i de nya grupperna, säger Nyberg.
Hon berättar att klasserna också tidigare samarbetat mycket över klassgränserna och barnen känner varandra sedan tidigare.
Enligt Nyberg har det funnits både barn som varit nöjda och sådana som inte varit lika nöjda. Hon säger att barn i en stor grupp reagerar på olika sätt.
– Det är lärarna som har delat in eleverna och det är ett stort arbete som gjorts för att ta i beaktande olika saker hos olika elever.
Hon säger att de flesta eleverna inte har reagerat, men att det alltid finns någon som reagerar och att det då gäller att se från fall till fall.
– Överlag tycker jag att barnen har reagerat bra och nu har vi en tid på oss att se hur det nya kommer igång, säger hon.
Andersson säger att barnen nog kommer att ha kvar sina gamla vänner, som de äter och har långa raster tillsammans med. Dessutom säger hon att det skapas många olika grupperingar då till exempel undervisningen i finska, textil och slöjd är i olika grupper.
Blandade reaktioner också hos föräldrarna
Nyberg berättar att också hos föräldrarna har reaktionerna varierat.
– Det finns de som tycker att det här är en bra sak och det finns föräldrar som just nu inte är så vänligt inställda till det här, säger Nyberg.
Hon påpekar att förändringar ofta gör människor osäkra.
– Det här är något nytt nu och därför behöver vi alla först vänja oss vid tanken och komma igång med systemet för att känna oss bekväma, säger Nyberg.
Andersson berättar att hon som rektor brukar säga att målet är att alla ska få det så bra som möjligt.
– Det kan hända att någon enskild elev blir ledsen, men jag kan lova alla föräldrar och elever att de flesta får det mycket bättre, säger hon.
Jämlikhet och bra inlärningsmiljö bakom förändringen
Nyberg säger att tanken bakom omgrupperingen vuxit fram under årens lopp – och att en önskan om ett klassbyte lyfts fram också av föräldrarna. Hon berättar att det i högre klasser har kommit fram att elever gärna skulle byta grupp för att de varit så länge i samma klass.
– Vi tror på konceptet att med tre års mellanrum byta grupp, för det gör man ju sen på nytt i högre klasser, säger hon.
Andersson säger att grundtanken är att skapa en bra inlärningsmiljö för eleverna och att ha jämna grupper. Hon säger att även om klasserna varit jämna i årskurs ett, kan de vara ojämna efter tre årskurser och att det då kan finnas klasser som är bra i sin sammansättning, men också klasser som är mindre bra .
– Då kan det vara ganska tungt att vara i en mindre bra grupp i sex år och då känns det mera rättvist att vi på nytt försöker skapa jämna klasser med lika inlärningsmöjligheter för alla, säger hon.
– Det är nog en jämlikhetstanke bakom omgrupperingen.
Nyberg håller med och tillägger att i en stor skola, som Mattlidens skola, kanske grupperna förändras mera än i en liten skola eftersom elevutbytet är större.
Elever med specialbehov beaktas också
Andersson säger att en del elever har stora specialbehov och flyttar därför till Finno skola, också belägen i Esbo, där det finns specialklasser. Eftersom vissa av eleverna placerats i vanliga klasser i Mattlidens skola och behoven uppdagats först i skolåldern, säger Andersson att klassammansättningen kan förändras då någon elev flyttar till Finno skola.
– Vissa barn behöver mer stöd än vad Mattlidens skola kan erbjuda, och då kommer de att gå i Finno skola och ha det bättre där.
Hon berättar vidare att det kan komma in nya elever med nya behov som småningom märks av. Hon säger att många invandrarfamiljer från Österbotten gärna kommer till Esbo, eftersom de har vänner där, och att när barnen sedan ska placeras i klasser är det bra om situationen kan ses över på nytt i årskurs fyra.
– Då anser jag att det är bättre att starta om på nytt. I år har vi till exempel 20 nya elever som börjar skolan här, säger hon.
– Barnens specialbehov förändras också. Någon som behövt mycket hjälp på ettan, kanske just i fyran har kommit över det och klarar sig jättebra, säger hon.
Enligt henne är omgrupperingarna då ett sätt att se att de barn som behöver specialbehov är jämt fördelade i alla grupper så att inlärningsmiljöerna är så jämna som möjligt.
Populär tanke bland skolor i Svenskfinland
Nyberg säger att omgrupperingar i mitten på lågstadiet är något som det funderas på runtom i Svenskfinland. Hon berättar att det finns skolor som redan har infört omgrupperingar och skolor som funderar på det och kommer att ta steget ut om något år.
– Så vi är ingalunda de enda som nu tänker i de här banorna, säger Nyberg.
Hon kan ändå inte svara på hur många skolor som har infört omgrupperingar i lågstadiet.
Andersson säger att Mattliden ofta brukar agera föregångare när det gäller nya metoder och att många skolor och rektorer hon har talat med har tänt på idéen.
– Många har sagt att sex år med samma grupp kanske inte är det optimala, säger Andersson.
Hon tror därför att omgruppering av klasser i årskurs fyra är något som kommer att sprida sig till andra skolor.