Folkhälsans språkbadsombud Veronica Herztberg kräver nu att kommunerna ska satsa mer på språkbad. Hon är kritisk till den bristande informationen om språkbadsmöjligheter på kommunernas webbplatser.
- Jag tycker att det är svårt att hitta på nätet var man får språkbad. Man måste vara ganska insatt och själv ta reda på vart man ska gå. Det finns ingen marknadsföring om möjligheterna till språkbad.
Krångligt i Esbo
Esbo får en extra känga av henne, fastän man vid Esbo stad säger att det är svårt att locka till sig tillräckligt med språkbadselever.
- Esbo har varit den kommun som har varit svårast att få grepp om. Största delen av daghemmen är privata och tydligen har de inte nära kontakt till skolorna. Det fattas en kontinuitet, säger Hertzberg.
I Esbo finns det bland annat tre lågstadier, men endast två högstadier. Det innebär att inte alla kan fortsätta i språkbadsklassen.
Mera samarbete
Essi Nurmi som är förälder till språkbadsbarn håller med om att man inte får tillräckligt med information.
- Om man inte har barn som går i daghem med språkbadsgrupper är det ganska svårt att veta att man erbjuder sådant här, säger hon.
Hon är nöjd över beslutet att låta sina barn i tidig ålder lära sig svenska.
- Barnen har varit glada och de som går i skolan har lätt att lära sig nya språk, säger Nurmi.
På Drumsö språkbadsdaghem Lokki är det för tillfället kö och Essi Nurmis yngsta barn kommer att börja i gruppen senare än hennes syskon.
- Det är synd. Däremot kan inte grupperna bli större, eftersom det inte finns tillräckligt med behörig personal, säger hon.
Hertzberg håller med och tycker att det borde inledas ett samarbete mellan den svenskspråkiga och finskspråkiga sidan.
- Det är viktigt att även svenskspråkiga lärare och pedagoger börjar arbeta på den finska sidan inom språkbad.