Många tidningar kommenterar måndagens besked om att den invandrings- och muslimfientlige Europaparlamentarikern Jussi Halla-aho ställer upp i Sannfinländarnas partiledarval. En del menar att Sannfinländarna borde isoleras om de radikaliseras för långt. Andra förutspår en splittring.
Vi har sammanställt debatten i massmedierna.
Aamulehti: Halla-aho borde vara tacksam mot Soini
Tammerforstidningen Aamulehti skriver på ledarplats att Sannfinländarna är ett mångfacetterat parti som har grundats på populismen, men vars viktigaste ”lim” för att hålla ihop det inte är den allt överskuggande nationalismen som Halla-aho har deklarerat.
Om Jussi Halla-aho vinner Sannfinländarnas partiledarval i juni får han sist och slutligen vara tacksam mot Soini som har grundat partiet, och som har fått partiet att växa till sådana dimensioner att det lönade sig att kapa det till ett redskap för att basunera ut nationalismen − i stället för att han skulle behöva göra sig omaket att själv bygga upp ett parti som kan förverkliga hans egna vridna ambitioner, skriver Aamulehti.
Kainuun Sanomat: Sannfinländarna delas
Kajanatidningen Kainuun Sanomat anser att det är en linjestrid på gång. Tvärtemot vad Soini hävdar leder troligtvis valet av Halla-aho till att partiet delas. Redan nu har vissa av partiets kommunfullmäktigeledamöter motats bort av trycket från dem som förhåller sig mest kritiskt till flyktingpolitiken och EU.
Keskisuomalainen: Halla-aho såväl lockar som skrämmer bort väljare
Halla-aho är en kraft som förenar den brokiga skaran av invandringskritiker och han lockar nya anhängare till partiet, skriver Keskisuomalainen som utkommer i Jyväskylä. Å andra sidan jagar han som ensakspolitiker iväg anhängare från partiet. Maktbalansen inom Sannfinländarna ändras, och vid partikongressen i Jyväskylä får man se hur maktkonstellationerna blir.
Uusi Suomi: Halla-aho kan isoleras
Webbtidningen Uusi Suomis chefredaktör Markku Huusko skriver att Jussi Halla-aho kan isoleras. Historiskt har man sett ytterlighetsåsikter tidigare och det är saker som Halla-aho väl känner till. Ett sådant exempel i Finland är Fosterländska folkrörelsen IKL som hade sina rötter i den våldsamma nationalistiska Lapporörelsen.
Flera samlingspartister flirtade då med ytterhögerns extremistiska tankegods. Det här irriterade särskilt samlingspartisten J.K. Paasikvi som tog avstånd från de radikala. IKL:s storhetstid var på 1930-talet då partiet hade 14 riksdagsledamöter, men de isolerades från resten av rikspolitiken. Man försökte förbjuda dem på samma sätt som man hade gjort med kommunisterna. Den som gjorde det var den dåvarande inrikesministern Urho Kekkonen. IKL upplöstes hösten 1944 efter att kriget hade förlorats.
Uusi Suomi konstaterar att det är svårt att isolera populister i en demokrati. Om landet drabbas av en ekonomisk depression och arbetslösheten ökar explosionsartat då populisterna sitter isolerade i oppositionen är en jordskredsseger garanterad för en rörelse som lever av tillspetsningar.
Savon Sanomat: Sannfinländarna kan splittras som kommunisterna i tiden
Kuopiotidningen Savon Sanomat anser att Halla-aho lät sin kalla och hårda sida skymta fram då han konstaterade att Sannfinländarna förenas av en uppfattning om att ”Finland inte kan vara en global socialbyrå dit vem som helst kan klampa in för att låta sig försörjas och komma med fräcka krav.”
Uttalandet skapar en föreställning om att Finland för närvarande skulle vara en sådan socialbyrå, även om landet inte är det och aldrig har varit det, anser Savon Sanomat.
Tidningen påpekar att en partisplittring inte är något enastående i Finlands politiska historia och gör en jämförelse med 1960-talet då Finlands kommunistiska parti splittrades. En radikal opposition föddes inom partiet som började kallas taistoiterna efter deras ledare Taisto Sinisalo. ”Taistoiterna slog vakt om den rena kommunistiska ideologin, Halla-aho omhuldar tanken om det rena invandringsmotståndet”, skriver Savon Sanomat.
Iltalehti: Halla-aho skulle ge statsministern huvudbry
Kvällstidningen Iltalehti rubricerar sin ledartext ”Jussi Halla-aho gav en stormvarning”. Tidningen konstaterar att den nuvarande ordföranden Timo Soini har balanserat mellan invandringskritikerna och en mer måttfull linje. Hädanefter dominerar invandrings- och EU-kritiken. Det garanteras av att Sampo Terho som är försiktigare än Halla-aho i sig är mycket mer kritisk än Soini i de här frågorna. Det skapar ett tryck på Juha Sipiläs regering.
Helsingin Sanomat: Med Halla-aho kan partiet inte fortsätta i regeringen
Helsingin Sanomat är inne på samma linje. Sannfinländarnas linje hårdnar i vilket fall som helst. Tidningen tror att Soini och resten av partieliten hoppas att Terho vinner, även om det inte sägs offentligt. Om Halla-aho väljs är det inte säkert att partiet kan fortsätta i regeringen i alla fall särskilt länge.
Vasabladet: Sannfinländarnas skickliga mediestrategi
I Vasabladet har ledarskribenten Stig Nygård en helt annan infallsvinkel. VBL anser att Halla-ahos kandidatur ger luft åt den interna kritik och ger Sannfinländarna en möjlighet att slippa en jobbig regeringsmedverkan.
”I praktiken ser vi resultatet av en strategi, där Sannfinländarna, ett parti som sedan riksdagsvalet tappat hälften av sitt understöd, lämpligt inför kommunalvalet har funnit ett ypperligt sätt att rikta det mediala intresset på sitt parti.” Vasabladet kallar det för en mästerlig strategi för maximal medial synlighet.