Vid de finska daghemmen i Helsingfors satsar man på att anställa invandrare. I de svenskspråkiga finns enligt dagvårdschef Nina Fabricius inte samma behov.
Det ökade antalet barn i Helsingfors med ett annat modersmål än finska eller svenska gör att motsvarande trend också borde synas i personalen, resonerar man vid Helsingfors barnomsorgsverk.
Från 2005 till 2015 har andelen barn mellan 3 och 6 år med ett annat modersmål än finska eller svenska ökat från 11 till 16 procent.
Enligt annan statistik varierar det också rätt stort var i Helsingfors personer med annan nationalitet bor. Statistik från årsskiftet 2013-2014 visar att i den södra delen av Helsingfors hade 4,3 procent av personerna mellan 0 och 6 år en annan nationalitet än finländsk medan andelen i östra Helsingfors var nästan 14 procent.
I hela Helsingfors var andelen 8,2 procent.
Invandrare kan inte styras jobba vid vissa daghem
- Invandrare bland personalen är en resurs för barn med ett annat modersmål än finska eller svenska. Men pedagogiskt arbete förutsätter också kunskaper i finska. Tyngdpunkten ligger mer i att vi erbjuder praktikplatser åt invandrare som ännu studerar, säger Raila Tiainen-Ala-Maunus som är förvaltningschef vid Helsingfors barnomsorgsverk.
I de områden där det finns fler familjer och barn med invandrarbakgrund letar vi också efter fler arbetstagare som är invandrare.
Borde det finnas en större andel invandrare bland personalen i daghemmen i östra Helsingfors eftersom andelen invandrarfamiljer där är större?
- Givetvis eftersom det där ger ett större mervärde. I de områden där det finns fler familjer och barn med invandrarbakgrund letar vi också efter fler arbetstagare som är invandrare.
Tiainen-Ala-Maunus säger ändå att staden inte kan styra invandrare till att jobba vid vissa daghem.
- I arbetsplatsannonser kan vi berätta att daghemmet är mångkulturellt. Men det är förstås fritt fram för barnträdsgårdslärare och barnskötare att söka jobb vid vilket daghem i staden som helst.
Enligt Tiainen-Ala-Maunus har 5,5 procent av personalen vid barnomsorgsverket ett annat modersmål än finska eller svenska.
"Allmän lämplighet viktigare än etnicitet"
Nina Fabricius som är dagvårdschef för de svenska daghemmen i Helsingfors säger att situationen skiljer sig från den på finskt håll.
- Jag tycker inte att vi har ett speciellt behov av invandrare på daghemmen. Det handlar mer om en allmän lämplighet att jobba inom dagvården än att man tittar på etniciteten hos de sökande, säger Fabricius.
Det är ändå Helsingfors stads uttryckliga målsättning att anställa fler invandrare.
- Jag förstår det, men jag kan glatt titta vem som helst i ögonen och säga att vi har anställt många personer födda utanför Finland. Det vågar jag säga och nästan på alla daghem har vi en eller fler sådana personer, säger Fabricius.
Det handlar mer om en allmän lämplighet att jobba inom dagvården än att man tittar på etniciteten hos de sökande.
Enligt Fabricius är omkring tio procent av dem som jobbar vid de svenska daghemmen invandrare.
- Mest är det personer som kommer från europeiska länder. Det är sällsynt att någon kommer från ett land utanför Europa. Många kommer från forna Jugoslavien.
40 procent invandrarbarn i Östra centrum
Marja-Liisa Hytönen är chef för två daghem i Östra centrum där andelen barn med invandrarbakgrund är över 40 procent.
- Det är viktigt att det finns personal med ett annat modersmål än finska och som kan prata med invandrare på deras eget modersmål. I de daghem där jag är chef finns arbetstagare från Ryssland och Somalia. I mindre grupper och med yngre barn går det bra att tala annat än finska men när barnträdsgårdsläraren talar till hela gruppen ska det ändå ske på finska för att integrationen inte ska lida.
Hytönen ser ändå helst att de som jobbar vid daghemmen har fått sin utbildning i Finland.
- Det underlättar mycket. En som jobbar här har fått sin utbildning i Georgien och den skiljer sig från den i Finland.