Behovet av organ som lämpar sig för transplantation är skriande stort i Europa. I Finland köar 400 personer för ett nytt organ.
För att råda bot på problemet skulle sjukhusen behöva mer resurser och utbildning.
Problematiken uppmärksammades i dag på den årliga organdonationsdagen. Njur- och leverförbundet delade ut ballonger och organdonationskort utanför Kiasma i Helsingfors.
- Personligen tycker jag att om mina organ är till nytta efter min död så är det bara bra, säger Sandra Nordlund. Liksom de flesta finländare ställer hon sig positiv till organdonation.
Men en positiv inställning räcker inte till att lösa bristen på organ. I Europa behöver kring 60 000 människor ett nytt organ. I Finland står 400 personer i kö, de flesta behöver en ny njure.
Juha-Matti Peltonen har väntat på en ny njure i två år och får dialysbehandling.
- Jag väntar på att telefonen ska ringa, men när det ska ske veta jag inte, säger Peltonen. Han tycker det är bra att folk får information om problematiken.
Lagändring hjälpte inte upp läget
År 2010 justerades lagen om organdonation för att komma åt problemet med långa köer. I dag får organ, vävnader och celler tas av den avlidne om denne klart och tydligt inte har motsatt sig ingreppet. Läkarna behöver inte längre lyssna på de anhörigas önskemål.
Men lagändringen har inte betytt någon märkbar förbättring. Det hjälper att folk skriver under donationskort, men det verkliga problemet är resursbrist vid sjukhusen, säger Sari Högström på Njur- och leverförbundet.
Sjukhuspersonalen borde utbildas i att bättre kunna identifiera eventuella donatorer.
- En transplantation kräver en operationssal, läkare och sjuksköterskor samt pengar, säger Högström.