Quantcast
Channel: Inrikes | svenska.yle.fi
Viewing all 67013 articles
Browse latest View live

Rätys nya arbetsgivare Terveystalo sålde tjänster för miljoner till Helsingfors

0
0

På torsdag blev det klart att biträdande stadsdirekör Laura Räty (Saml) lämnar sin post för att leda affärsverksamheten vid Terveystalo. Staden har under åren 2012-2014 köpt tjänster av Terveystalo för över tre miljoner euro och nu efterlyses regler för karenstid.

- Vi har haft frågan uppe redan tidigare. Fallet Räty visar att vi verkligen borde ta reda på vad en karenstid skulle betyda för lokalpolitiken i Helsingfors, säger Vänsterförbundets representant i stadsstyrelsen Veronika Honkasalo.

Det är inte bra om det blir ett personligt val, det är bättre att ändra på hela systemet.― Veronika Honkasalo, Vänsterförbundet

Allmän debatt

Honkasalo efterlyser uttryckligen en debatt på allmän nivå.

- Det borde finnas klarare riktlinjer. Det är inte bra om det blir ett personligt val, det är bättre att ändra på hela systemet.

Hur reagerar du på att staden köpt tjänster av Terveystalo för över tre miljoner euro?

- Det är viktigt att det kommer fram, men summan är inte det viktiga. I och med vårdreformen kommer Terveystalo att växa enormt, så det här handlar om mera än enstaka köp.

Om kommunen kräver karenstid, kan det inte vara den privata sektorn som betalar för den.― Tatu Rauhamäki, Samlingspartiet

Stadsstyrelsens ordförande, Laura Rätys partikamrat Tatu Rauhamäki är öppen för att föra en diskussion i frågan.

- Det är bra att föra diskussion på ett allmänt plan, men inte om enskilda fall.

Vem ska betala?

Rauhamäki kastar bollen främst till Kommunförbundet och Kommunala arbetsgivarna, som enligt honom borde dra upp riktlinjer för karenstid.

- Man måste också fundera hur kommunerna ska ha råd med karenstider. Om kommunen kräver karenstid, kan det inte vara den privata sektorn som betalar för den.

Vidare funderar Rauhamäki hur man borde gå till väga med pensionärer, flera som pensionerar sig från kommunsektorn börjar jobba som konsulter på privata sidan.

Läs mera:

Laura Räty lämnar stadsdirektörsposten

Biträdande stadsdirektör Laura Räty (Saml) har sagt upp sig, och ska börja jobba på det privata vårdbolaget Suomen Terveystalo.


Över 800 har skrivit på för att bevara skolan i Billnäs

0
0

Den planerade stängningen av Billnäs skola har engagerat många människor i Raseborg. På måndag överlämnas en lista med över 800 namn till ledande politiker och ett par ledande tjänstemän i Raseborg.

Strax före stadsstyrelsens möte överräcks listan till styrelsens och fullmäktiges ordförande och till stadsdirektör Tom Simola och bildningsdirektör Robert Nyman.

Hem och Skola vid Billnäs skola har också uppvaktat stadsstyrelsen och bildningsnämnden med skrivelser. I skrivelserna finns också konkreta förslag som kunde bevara Billnäs skola.

Bildningsnämnden i Raseborg beslutade i början av april att stänga sju skolor i Raseborg. En av de skolor som nämnden föreslår att ska stänga är Billnäs skola.

Stadfullmäktige behandlar ärendet 6:e juni.

Utombordsmotorer lockar tjuvar i Raseborg

0
0

Västra Nylands polisinrättning berättar att antalet stölder på utombordsmotorer har minskat i hela området utom i Raseborg och Kyrkslätt. På de två orterna går både små och stora motorer åt.

Tjuvarna tar med sig hela motorer eller så bara den nedre delen av maskinen, alltså propeller och växel.

Ett fenomen är också att ta hela båten med sig på en trailer.

För att kunna flytta en större motor behöver man ett fordon, konstaterar polisen.

Därför uppmanar polisen nu allmänheten om att rapportera om bilar som rör sig konstiga tider i närheten av hamnar och bryggor.

Polisen rekommenderar också att man använder lås som är godkända av försäkringsbolag. Det är också viktigt att fotografera sin båt med motor och noga antecknar tillverkningsnummer, typ och år.

Ekenäs Energi vill teckna aktier i Toroidion

0
0

Styrelsen för Ekenäs Energi har beslutat teckna aktier i Toroidion. Energibolaget vill satsa 50 000 euro i Green Speed Fund Oy.

Raseborgs koncernsektion tar på måndag (16.5) ställning till Ekenäs Energis planer.

Green Speed Fund är avsett för småinvesterare i elbilen Toroidion.

I Green Speed Fund kan småinvesterare köpa aktier för minst tusen euro. För att investera direkt i företaget Toroidion är den minsta investeringen 500 000 euro.

Ekenäs Energis styrelse säger att den är medveten om att investeringen är en högriskplacering och att det finns en stor risk att de pengar företaget investerar kan förloras.

Nya energilösningar

Styrelsen motiverar investeringen med att Toroidion är en del av den regionala utvecklingen inom energibranschen. Den utvecklingen vill Ekenäs Energi stöda.

Toroidion har uppfunnit nya energilösningar för fordon och har byggt en prototyp av en sportelbil. Bilen som är världens snabbaste och effektivaste elbil presenterades första gången på bilmässan i Monaco i april 2015. I Västnyland presenterades bilen för allmänheten i april i år.

Bolaget har för avsikt att bland annat delta i Le Mans 24 timmars lopp. Företaget vill starta serieproduktion, ett alternativ för placeringsort är Raseborg.

Ekenäs Energi har investerat cirka 165 000 euro i annan elbilsverksamhet.

Inlärning ska börjas redan i blöjåldern

0
0

Nu ska kvaliteten på småbarnspedagogiken bli bättre i hela landet. Utbildningsstyrelsen ska för första gången någonsin ge statsunderstöd till att utveckla småbarnspedagogiken. Inga medel ges däremot till barnböcker och annat material. Det får kommunerna ansvara för själva.

Tidigare har grundskolan och gymnasierna fått statsfinansiering för att utveckla sin verksamhet. Men det här är det första statsunderstödet någonsin som riktar sig till småbarnspedagogiken. Charlotta Rehn, sakkunnig vid Utbildningsstyrelsen, ser möjligheterna.

- Det här är väldigt unikt. Det ger väldigt mycket nya möjligheter att kunna utveckla småbarnspedagogiken. I och med att pedagogiken, verksamheten och det pedagogiska ledarskapet utvecklas kommer det nog också att påverka barnen, säger Rehn.

Vet inte ännu hur pengarna ska användas exakt

Sammanlagt 3,7 miljoner euro ska nu tas från statskassan för att satsa på utvecklingsprojektet.

Hur pengarna ska användas exakt vet man ännu inte.

Först ska kommuner och samkommuner nämligen ansöka om finansiering för olika utvecklingsprojekt, som de tror att kan göra småbarnspedagogiken bättre.

De har cirka en månad på sig att göra det innan ansökningstiden tar slut.

- Det ska inte vara pyttesmå projekt utan stora och betydande modeller som man kan sprida till hela Finland och få bättre kvalitet till hela småbarnspedagogiken, förklarar Aulis Pitkänen, generaldirektör på Utbildningsstyrelsen.

Alla förslag som till exempel handlar om att utveckla pedagogiska arbetssätt, barnens lek- och lärmiljö eller som kan öka den internationella kompetensen på daghem tas emot med öppna armar.

Det låter lite flummigt kan man tycka, men Aulis Pitkälä försöker förtydliga:

- Hela kärnan av utvecklingsarbetet är att det måste ha en påverkan på det vardagliga livet i daghemmet. Det kan handla om hur man använder datorer i pedagogiken, hur barnen ska motionera, hur kan man använda leken mera i arbetet och så vidare, säger Pitkälä.

Samarbete med andra är ett krav

En förutsättning för att kommunerna ska få finansiering för sina idéer är att den samarbetar med till exempel en annan kommun, forskningsanstalt, privat aktör, organisation eller en högskola. På utbildningsstyrelsen uppskattar man att pengarna räcker till 40 till 50 kommuner.

Däremot beviljas inga medel till att skaffa barnböcker eller annat material.

- Den biten får kommunerna finansiera själva, säger Pitkälä.

Med de här projekten hoppas utbildningsstyrelsen nu på att man ska hitta goda modeller för småbarnspedagogiken, som man kan använda i hela landet.

Samtidigt medger Pitkälä att Utbildningsstyrelsen har haft problem med att följa upp liknande projekt tidigare.

- Vi har haft brister i hur vi följer upp projekt tidigare, säger Pitkälä

Samtidigt lovar han att uppföljningen ska bli bättre, till exempel med hjälp av nätverket som finns för att utveckla småbarnspedagogiken.

- Om vi hittar ett jättebra projekt så måste vi lyfta upp det och sprida det vidare i hela landet, säger han.

Vi ska sluta tala om daghem och dagis

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.) berättar att hon på morgonen varit på sitt barns småbarnspedagogik där hon tillsammans med personalen gjort en plan för småbarnspedagogik för sitt barn. Ministern lämnar alltså sitt barn på småbarnspedagogiken, medan de flesta av oss vanliga föräldrar lämnar våra barn på dagis. Grahn-Laasonen ger inget direkt svar på frågan hur våra barns barndagvård skiljer sig.

- Småbarnspedagogik är en pedagogisk, systematisk och målinriktad verksamhet. Vi har bytt ämbetsverk till Utbildningsstyrelsen, och har alltså gått från daghem, barndagvård till småbarnspedagogik. Målsättningen med den nya lagen om småbarnspedagogik är att bygga en helhet av vårt skolsystem, där småbarnspedagogiken är en del, försöker Sanni Grahn-Laasonen förklara.

Så alla barn som är på barndagvård är i själva verket på småbarnspedagogik och inte på dagis.

- Någon kanske kan säga att det bara är en lek med ord, men i själva verket så håller vi på att förstärka småbarnspedagogiken och dess plats i vårt skolsystem, slår undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen fast.

Många kända nutidsförfattare på Helsinki Lit

0
0

Bokevenemanget Helsinki Lit har lockat många kända nutidsförfattare till Helsingfors över helgen. En av författarna som ska tala på evenemanget är svenska Jonas Hassan Khemiri.

Khemiris nyaste bok "Allt jag inte minns" har nyss utkommit på finska. Det är en roman om minnen och hur bestående människor är efter sin död. Det här är teman Khemiri funderat på mycket

– Jag har tänkt mycket på vad vi lämnar kvar. Jag har skrivit hela mitt liv och orden finns ju kvar på något sätt. Jag kommer ihåg att när jag började skriva dagbok då jag var sju, åtta år gammal. Jag blev så himla fascinerad av att min vardag fick ett nytt värde då jag började skriva ner den på något sätt, säger Khemiri.

Allt jag inte minns behandlar ett dödsfall via hur den dödas vänner minns honom. Boken reflekterar kärlek och ekonomi i människoförhållanden.

– Det är ju väldigt fascinerande hur ekonomin kan sitta i allt. Till exempel i uttryck som att vi investerar i en relation. Det är något som borde vara fritt från siffror och ändå finns siffrorna där, säger Khemiri.

Debatt i huvudroll

På Helsinki Lit är ändå författarna och deras diskussioner i huvudroll, inte böckerna. Det är en trend som blivit vanligare på bokfestivaler i Europa.

– Det verkar som att folk verkligen har ett behov av att komma och lyssna på författare i samtal. Vi har fått väldigt bra respons från i fjol, säger Philip Teir, konstärlig ledare för Helsinki Lit.

I år har man samlat ihop många kända författare främst från norden. Förutom Khemiri diskuterar till exempel Sara Stridsberg, som nyligen blivit invald i Svenska Akademin.

Khemiri har tagit del i samhällsdebatten, bland annat då han skrev ett öppet brev till Sveriges dåvarande justitieminister Beatrice Ask.

Maktförhållanden

På bokfestivalen Helsinki Lit ska han diskutera maktförhållanden inom litteratur, vem som får skriva vad.

– Jag har alltid varit nyfiken på makt. Vem har makten att berätta någonting? Vem har ekonomiska möjligheter att berätta en historia, frågar Khemiri.

Khemiri, som har en tunisisk pappa och en svensk mamma, har själv varit i mitten av en sådan här debatt. Hans första roman var skriven på ett slags påhittad förortssvenska.

Helsinki Lit sänds på Yle Arenan.

Anneli Auer kräver staten på miljonbelopp

0
0

Anneli Auer som två gånger dömts och slutligen friats för mordet på sin man kräver staten på över tre miljoner euro i ersättningar.

För den långa fängelsetiden kräver Auer staten på över 2,6 miljoner euro eller 2 500 euro per dag.

Anneli Auer var anhållen eller annars frihetsberövad i sammanlagt 1048 dygn.

Auer kräver vidare ersättningar på 400 000 euro för inkomstbortfall. Sammanlagt blir summan 3 020 000 euro.

Auers advokat kommenterar inte frågan i det här skedet.

Världsmedborgaren Ai Weiwei i Helsingfors per Skype

0
0

Konstnären Ai Weiwei har öppnat en sommarutställning i Helsingfors med en exklusiv tv-intervju för Svenska Yle från Gaza i Mellanöstern. Utställningen visar hans nyaste arbeten för första gången i Norden.

Sedan i vintras har Ai Weiwei arbetat med en dokumentärfilm om flyktingkrisen genom att intervjua flyktingar, politiker och frivilligarbetare överallt där problemen har varit akuta.

Efter att ha besökt Jerusalem och Västbanken skulle aktivisten och konstnären Ai fortsätta till Gaza med sitt kamerateam på tio personer. Men Israel stoppade honom.

Internet ger frihet

Efter att saken blivit känd på den fristående israeliska bloggen HA-Makom spred sig nyheten till de israeliska nyhetskanalerna och på sociala medier. Ai och kamerateamet fick därefter tillstånd att resa in i Gaza.

- Internet betyder frihet, säger Ai Weiwei. De sociala medierna är inte bara en kommunikationskanal. De är demokrati och frihet i sej själva, tillägger han.

Tv-nytt kunde intervjua honom per Skype i den enda intervjun han gav om utställningen i Helsingfors.

Han är starkt influerad av den franska konstnären Marcel Duchamp och begreppskonsten och även av popkonstnärer som Andy Warhol och den västerländska konsumtionskulturen.

Vilken nationalitet anser han själv att han representerar? Eller är han en världsmedborgare?

Ai Weiwei konstaterar att han i sin hemstad Peking betraktas som en dissident och ett hot mot den nationella säkerheten.

Andra ser honom som en aktivist eller en kines men själv säger han att han tycker det är väldigt svårt att förstå de här kategorierna.

- Jag gör fortsättningsvis utställningar och dokumentärfilmer. Jag har jätteroligt utan att tänka på de där kategorierna, säger han glatt.

Direkt från Paris

Utställningen Exaggeration, Överdrift, på Galerie Forsblom visar helt nya verk skapade i tunna bambuspjälor med tunt vitt siden som nyss hade världspremiär i Paris på det lyxiga varuhuset Le Bon Marché.

Det är fantasifulla figurer inklusive en jättelik drake med en gapande käft.

Draken är en nationell symbol för Kina och den maktfullkomliga kejsaren. Men Ai Weiwei erbjuder i stället en drake som står för personlig frihet. Budskapet är hopp och uppmuntran.

- Den här utställningen talar till barnet inom oss, säger Ai som har visualiserat de mytiska figurerna i en klassisk samling av kinesiska barnsagor från fjärde seklet före Kristus.

- Vi har haft dem i 2.000 år. De kommer alltid att finnas bland oss, säger Ai.

Men ingenting är självklart i Kina.

Ai Weiwei måste tillbringa sina första 20 år på ett slutet arbetsläger. Hans far, den kända poeten Ai Qing, var utbildad i Paris och hölls inspärrad för att bli omskolad av "massorna". Sonen fick aldrig höra de gamla barnsagorna.

- När vi växte upp ansågs allt gammalt vara feodalt skräp. Allt gammalt rensades ut och förstördes. Också barnsagorna förbjöds och böckerna brändes, berättar Ai om kulturrevolutionen i intervjun från Gaza.

Han säger att ingen fick bekanta sig med historien i det egna landet eller i andra länder. Men nu har de mytiska figurerna i de gamla fablerna blivit jättepopulära i Kina.

Figurerna i sagorna är både vänliga, olyckliga och fräcka tycker Ai.

Han har tolkat dem fritt och också framställt en egen fantasifigur i bambuspjälor som har hans ansikte. Figuren ser ut att anfalla med hammaren och skäran i högsta hugg. Det blir som en självironisk och subversiv gest mot den auktoritära kommunistregimen i Kina.

Provokationen provocerar

Vänner av god smak ser inte alltid med blida ögon på Ai Weiweis segertåg på världens konstmuseer.

Han ryggar inte för provokationen, ett kännetecken för konsten och politiken i vår tid när också Eurovision Song Contest har allt fler sånger med tydlig anspelning på förtryck och orättvisor.

I ett verk med direkt anknytning till Finland tar Ai Weiwei ställning till den finska oviljan att ta emot flyktingar.

Han samlade i vintras in använda ampuller för tårgas i Calais där flyktingarna stoppades med våldsamma medel när de ville vidare till England.

Tårgasampullerna bildar ordet MAAHANMUUTTAJA över hela väggen på galleriet i Helsingfors.

Ai Weiwei visar också tre stora bilder på sig själv när han krossar en gammal keramikvas. Bilderna är skapade i blåvita lego-klossar från Danmark.

Också Picasso och Solzjenitsyn

Galleristen Kaj Forsblom tycker det är helt naturligt.

- Vad stod Picasso för om inte just en provokation när han skapade sin världsberömda målning "Guernica", utbrister han. Det var Picassos sätt att ta ställning mot det nazityska bombardemanget i de spanska fascisternas tjänst så att den baskiska staden förstördes.

Också den ryska författaren Solzjenitsyn sågs av myndigheterna som en dissident. Man kan på något sätt jämföra honom med Ai Weiwei, tillägger Forsblom.

Kaj Forsblom framstår som den mest internationella konstgalleristen i Norden. Det hänger i hög grad samman med de breda kontakterna galleristen i decennier har upprätthållit med den internationella konstvärlden.

- Vi är väldigt stolta att kunna visa en utställning som ger en lite bredare insyn i hans konst på 2010-talet, säger han.

- Ai Weiwei betraktas som den mest kända levande konstnären i världen. Det gäller både Amerika, Europa och Fjärran Östern, säger Forsblom. Han besökte själv Ai Weiweis studio i Berlin och Peking och utställningen i Paris för att få utställningen till Helsingfors.

Utställningen på Galerie Forsblom pågår från den 13.5 till den 21.8. 2016.


Slavkontrakt i finländsk fotboll - 200 euro i månaden utlovades men betalades inte

0
0

Slavlöner och kontrakt som inte följs. Det fick fotbollsspelaren Salma Kamara erfara i Finland, medan han spelade för Helsingforslaget Atlantis FC i division två. Nyligen dömde Helsingfors tingsrätt klubben att betala honom över 13 000 euro i uteblivna löner.

Salma Kamara kom till Finland från Sverige där han sökt om asyl utan framgång. Han är född i Sierra Leone. Salma Kamara hittade Atlantis FC på internet och de kom överens om att han skulle spela för dem. Enligt Salma Kamara lovade klubben att hjälpa honom få uppehållstillstånd. Lönen han erbjöds var 200 euro i månaden.

- Jag kände inte till situationen i Finland. Jag tänkte att 200 euro är en vanlig lön för en fotbollsspelare i division två, säger Salma Kamara.

I sig har han rätt. Det rör sig lite pengar i finländsk fotboll och lönerna är låga i division två. De flesta spelare är amatörer. Kontraktet med Atlantis FC upphörde i slutet av augusti 2015. Hösten 2014 medverkade han regelbundet i division två-matcher. 2015 spelade han bara enstaka matcher.

Nu i Sierra Leone

Salma Kamara svarar på en telefon i Sierra Leone. Han utvisades från Finland i början av april, eftersom Migrationsverket inte ansåg att det fanns skäl att bevilja uppehållstillstånd.

Men innan han blev utvisad kom en dom vid Helsingfors tingsrätt. Den ålade Atlantis FC att betala honom över 13 000 euro i lönefordringar. Hur blev summan så hög om månadslönen var så låg?

Helsingfors tingsrätt dom visar att Atlantis FC har gjort ett nytt kontrakt vid början av 2015. Enligt det kontraktet skulle Salma Kamara få omkring 1 300 euro inklusive kost och logi. Kontraktet har skickats till Migrationsverket. Salma Kamara kände inte till kontraktet. En lön på 200 euro skulle inte godkännas av Migrationsverket.

Atlantis FC beskriver Salma Kamara i ett intyg till Migrationsverket som en mycket begåvad spelare med chanser att kunna spela i FM-ligan.

Fotbollar på gräsmatta Bild: Yle/Fredrika Sundén

En svår vardag

Någon lägenhet hade han inte tillgång till. Vid ett tillfälle greps han av biljettkontrollanterna i kollektivtrafiken. Han berättar att det visade sig att busskortet han fått av klubben tillhörde en annan person. Även lönen uteblev.

- När jag bad om min lön fick jag en varning av föreningen, säger han.

Domen gavs i början av mars, men har inte laga kraft. Stämningsmännen har så sent som denna vecka kunnat överlåta den till Atlantis FC. I domslutet framgår att klubbens genmäle till rätten saknade uppgifter om vem som har författat det. Därför kunde det inte beaktas i rätten. Trots uppmaningar från rätten kom inga kompletterande uppgifter från Atlantis.

Svenska Yle har tagit kontakt med flera personer i föreningen. Ingen ville kommentera fallet, men Atlantis FC anser domen vara felaktig. Klubben kommer att söka ändring till domen.

Många fall av dåliga löner

Bollförbundet har i år gått in för en minimilön för att komma bort från dåliga kontrakt för utländska spelare. Från och med i år ska personer som kommer från icke EU-länder till Finland för att spela fotboll garanteras en inkomst på över 1 173 euro i de tre högsta serierna. Utan giltigt kontrakt får spelaren inget tillstånd att spela.

- Målet är att skydda spelarna. Under årens lopp har det kommit fram fall där spelare har haft såna villkor att det inte går att leva i Finland med dem, säger jurist Petteri Lindblom som ansvarar för tävlingsverksamheten vid Bollförbundet.

Fullsatta läktare ger goda möjligheter till att betala löner. Men i de lägre serierna är de sällsynta Ilves-HJK var slutsåld. 5050 personer på plats Bild: Yle/Patrik Skön

Utländska spelare kan vara väldigt beroende av sin förening. Om de varken kan språket eller vet någonting om samhället så blir det föreningen som hjälper spelarna etablera sig i landet. Målet med minimilönen är att få bort de slavliknande kontrakten från fotbollen.

- Nu ska det bli svårare att inkvartera fem spelare i en enrummare och betala dem några hundralappar i månaden, säger Petteri Lindblom.

Oärliga kan komma undan

Det här kommer sannolikt att minska antalet spelare från icke EU-länder i framtiden.

- Åtminstone i andra divisionen är det sannolikt att klubbarna inte klarar av att betala minimilönen. Undantag finns, men de flesta klubbar har inte pengarna.

Inför den här säsongen har alla utländska spelares kontrakt rannsakats av Bollförbundet. Givetvis kan klubbar fortfarande välja att visa ett kontrakt till Bollförbundet och Migrationsverket som de inte tänker efterleva.

- Oärlighet finns i alla människogrupper. Det har livserfarenheten lärt mig, men jag tror att de flesta klubbar är ärliga, säger Petteri Lindblom.

Tipsa Spotlight

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight. Känner du till något som vi borde granska? Skicka i så fall in ett tips!

Vi redovisar öppet för hur vi jobbar. Här hittar du de tips vi håller på med som bäst:

Spotlights webbsida Bild: Yle

Bollförbundets tävlingschef Lundström: Slavkontrakten vanliga

0
0

Bollförbundets tävlingschef Peter Lundström kommenterade slavkontrakten inom finländsk klubbfotboll i Aktuellt 17:

Hur utbrett är problemet med slavkontrakt?

- Tyvärr måste man säga att det händer regelbundet, tyvärr. Problemet har inte ökat, men det är samma funktionärer som tycks vara inblandade hela tiden.

Hur ser helhetsbilden av problemet ut?

- Slavkontrakt är någonting som vi har sett under årens lopp. Spelare vill komma till Europa, och gör vad som helst, till vilket pris som helst, för att sedan kanske vara tillräckligt skickliga för att byta till en större klubb och till ett större fotbollsland än Finland.

Vilka effekter kan slavkontrakten få för finländska fotboll?

- De förvränger totalt spelarmarknaden. Vi har över 250 utlänningar som spelar i Finland i ligan, division 1 och 2. Det är bra med utändskt inslag ifall det handlar om förstärkningar, men om spelarna inte förstärker laget så borde vi bjuda spelmöjligheter åt inhemska spelare.

Finns det en risk för att spelare som går med på slavkontrakt även ökar på risken att ta emot mutor?

- Visst, riskfaktorn är stor. De är perfekta objekt för dem som jobbar inom brottslighet. Klubbarna förstår inte att de importerar en riskfaktor in i klubben. Vissa klubbar hamnar inför någonting tråkigt och måste se över sin verksamhet, och här vill jag berömma RoPS för skötandet av mutskandalen. De gjorde en profiländring till inhemska spelare, men det krävdes att någonting tråkigt hände för att detta skulle ske.

- Minimilön är ett sätt att motarbeta problemet, men vi har i Bollförbundet även skolning för klubbarna inför säsongen med seminarier i november och december för att kunna påverka och hjälpa klubbarna med lagbygget.

Hur utbrett är problemet? Handlar det om enstaka klubbar eller flera?

- Det är bara några klubbar som har flera utländska spelare, men vi har också förmedlare eller sk. spelaragenter som inte bär sitt ansvar för sin arbetsgivare, dvs spelaren.

- Vi har förmedlare som skickar spelare till Finland, och när dessa inte får kontrakt så glömmer de spelarna. De är här i Finland, och så är det någon barmhärtig i någon klubb som bjuder på bed & breakfast, ett ställe att bo, och rena kläder.

Soini i HS: Vi måste komma överens med USA:s president

0
0

Finland och Europa måste komma överens med USA.s president oberoende av vem det är, sade utrikesminister Timo Soini (Sannf) under det nordiska toppmötet i Washington.

Helsingin Sanomat hade frågat Soini hur det påverkar Finlands säkerhet om republikanen Donald Trump väljs till följande president.

Enligt Soini är det viktigast för Finland att sköta om sin egen försvarsförmåga och att det är uppenbart att det militära samarbetet mellan Finland och Sverige fördjupas.

Ett militärt samarbete med Sverige är också politiskt lättare att driva än ett Natomedlemskap, sade Soini.

Trumps Amerika först-politik strider enligt Soini emot principen om att USA förbinder sig att ombesörja säkerheten i Europa.

Trump har bland annat hotat med att dra sig ur överenskommelsen om att försvara allierade stater om dessa inte betalar en större del av Natos kostnader.

USA väljer president i november 2016 och den nya presidenten svärs in i ämbetet i januari 2017.

Interaktiv vattenkarta blev otroligt populär

0
0

Finlands miljöcentrals digitala tjänst som visar hur vattendragen mår har blivit mycket populär - till och med så populär att tjänsten ibland hakar upp sig och blir långsam.

Kartan visar hur vattendragen i just dina områden mår, och den täcker hela Finland.

Vattenkvaliteten delas in i fyra kategorier - utmärkt och god, tillfredsställande, nöjaktig och dålig.

I Åbolands skärgård är vattenkvaliteten tillfredsställande, medan västkusten längre norrut - från Nystad till Uleåborg - får gott betyg.

Från Hangö till Kotka är vattenkvaliteten nöjaktig, visar kartan.

Det var särskilt i början av maj som tjänsten hade så många besökare att den blev överbelastad. På kvällen den första maj ville 70 000 personer per timme komma in på kartan, och följande morgon var besökarantalet fortfarande uppe i närmare 40 000.

Nu är besökarantalet mer jämnt fördelat. Det stora intresset gläder miljöcentralen.

- Det är fint att människor är intresserade av hur vattendragen mår, säger man.

MTV: Över 2000 har försvunnit från mottagningscentralerna

0
0

Det är förknippat med allvarliga hot att så många asylsökande har lämnat mottagningscentralerna utan att lämna några spår efter sig, säger chefen för utredningsavdelningen vid Centralkriminalpolisen, Sanna Palo i en intervju för MTV.

Hon säger att över två tusen personer har avvikit från mottagningscentralerna under hela fjolåret och hittills i år.

Palo anser att det utgör en risk att man inte vet vem de här människorna är och varför de har kommit till Finland.

I intervjun för MTV:s Uutisextra frågar hon sig hur de här personerna tjänar sitt uppehälle om de inte har beviljats asyl, men ändå stannar kvar.

Palo ser ett allvarligt hot i de fall då de försvunna personerna har kommit till Finland med falska papper eller helt utan papper.

Lasse Mårtenson har avlidit

0
0

Kompositören och sångaren Lasse Mårtenson har dött. Han avled i morse i sviterna av en hjärnblödning.

Lasse Mårtenson föddes den 24 september 1934 i Helsingfors, och utbildade sig till reklamtecknare. Han deltog i Eurovision Song Contest två gånger. 1964 deltog han som artist och kompositör till låten Laiskotellen och 1967 deltog han som kompositör för Varjoon-suojaan.

Ledmotivet till tv-serien Stormskärs Maja är en av Mårtensons mest kända kompositioner.

"Lasse Mårtenson har tonsatt vårt sjökort"

- Han var en enormt skicklig pianist och var redan som ung fenomenal, säger musikredaktör Benny Töörnroos.

- Vi kanske minns honom mest som en kompositör tack vare alla fina melodier som han har skrivit.

- Han var också en man som - innehade något som vi kan kalla för ett inofficiellt rekord när det gäller Eurovisonen. Han har på ett eller annat sätt representerat Finland ungefär 17 gånger.
.
- Men det som jag ser som hans viktigaste och finaste verk är att han har tonsatt vårt sjökort. Det är många vackra holmar som har blivit ännu vackrare tack vare hans melodier. Man kan nämna Stormskär – som i och för sig är Väderskär- Borstö, Aspö, Vänö och Hitis ...och många till.

- Och även om hans melodier kanske inte alltid handlade konkret om någon specifik ö – typ Jurmo – så hade hans musik en havsklang som åtminstone brinner varmt i mitt hjärta.

Virkbybränderna: "Tänk om den skyldiga lägger in något brinnande i brevinkastet?"

0
0

En pyroman rör sig i Virkby i Lojo och har tänt eld på allt från en danspaviljong och bilar till en källare. Ett bostadsområde i Virkby är extra utsatt men flera invånare där har ändå inga planer på att flytta.

Strax bredvid Kässä gård ligger våningshusen som de senaste åren utsatts för flera anlagda bränder. När jag stiger ut ur bilen möts jag av en prunkande koloniträdgård med knotiga äppelträd och bakom trädgården tornar sig tre gula rappade våningshus upp.

Vid första anblicken är det svårt att tro att husens invånare har fått uppleva bränder bland annat i cykelförrådet, tvättstugan, soptaket och bland bilar på parkeringen. Gården är städad och fin, fåglarna kvittrar.

Bostadsområdet där flera bränder har förekommit är till synes lugnt och idylliskt. Trädgård med äppelträd framför ett gult flervåningshus. Bild: Yle/Malin Valtonen

I den grönskande koloniträdgården sitter två äldre damer på en bänk och njuter av eftermiddagssolen.

De har båda bott i det drabbade bostadsbolaget i över 20 år. De anlagda bränderna skrämmer dem.

- Jag sade till en granne att tänk om den skyldiga lägger in något brinnande i brevinkastet. Vi är rädda, säger den ena kvinnan och den andra nickar.

Flytta är inte ett alternativ

Natten mot tisdagen brann det igen. Den här gången anlade någon en brand i det ena husets tvättstuga. Gärningsmannen tuttade också på ett ödehus en liten bit bort.

När jag nämner möjligheten att flytta skakar de två damerna på huvudet.

- Vi har sagt till varandra att det är svårt att sälja och få en ny lägenhet.

Skriv inte att det är just de här husen som är utsatta. Skriv inte att de ligger i Virkby. Det här är inte bra.

De önskar att polisen skulle få fast den skyldiga.

- Så skulle saker lugna ner sig här igen.

Bostadsvärdet sjunker

Jag går upp till ingången till det första huset. När jag märker att dörren till trapphuset är låst ringer jag på hos en äldre kvinna på våning tre. Ingen svarar i porttelefonen men plötsligt hör jag hur någon frågar: Vem där?

Kvinnan i fråga har sträckt ut sig ur fönstret och när jag berättar att jag är journalist och vill prata om bränderna slår hon med handen.

- Jag vet ingenting om det där. Jag bor mest i Helsingfors.

När man möter folk på gården så tittar man lite extra och frågar sig om just den är personen bakom de anlagda bränderna.

I samma veva kommer en granne förbi och när hon hör vad jag är ute efter utbrister hon:

- Skriv inte att det är just de här husen som är utsatta. Skriv inte att de ligger i Virkby. Det här är inte bra, det sänker värdet på min bostad.

Invånarna misstänker varandra

Hon vaknade i tisdags av brandalarmet. Hon berättar att hon sedan gick ner våning för våning tills hon märkte att röken kom från källaren. Hennes bil har också två gånger varit nära att brinna upp när pyromanen varit i farten.

- Nej jag är inte rädd. Skulle personen vilja skada andra människor så skulle det redan ha hänt.

Gärningsmannen brukar inte resa långt innan hen tänder eld på något.― Kauko Aromaa, professor i kriminologi

Polisen har ingen som är misstänkt för bränderna men på gården florerar rykten om vem pyromanen är. Kvinnan bekräftar att invånarna har misstankar om vem det kunde vara.

- När man möter folk på gården så tittar man lite extra och frågar sig om just den är personen bakom de anlagda bränderna.

Hon vill, precis som de andra på gården, inte ställa upp på intervju och bild.

"Varför lämnar polisen kvar bevis?"

Kvinnan vill visa mig resterna av branden i tvättstugan. Det är ett litet bylte som ligger på gräsmattan utanför ett av våningshusen. Det sotiga byltet består bland annat av en sliten gammal handduk som man ser att ha brunnit.

- Kan du fråga varför polisen har lämnat det här efter sig? Det här är ju bevis! säger kvinnan upprört.

Det här byltet tände gärningsmannen på i tvättstugan i tisdags. En liten hög med lump som har brunnit. Bild: Yle/Malin Valtonen

Jag blir insläppt i källaren där någon tuttade på handduken vid femtiden på tisdag morgon. När jag stiger in luktar det lite rök men några märken efter branden finns varken i den vitkaklade tvättstugan eller inne i det rum där man ska hänga tvätt.

Hon vaknade av ljuset från eldflammor

Utanför källardörren sitter en äldre dam som flyttade till huset 1998. Hon bor ovanför källaringången men hörde ingenting speciellt på tisdagsmorgonen, inte ens brandalarmet. Men nu vet hon vad som hände.

- Jag tänkte att nu börjar det igen. Det är så tråkigt.

En natt i fjol väcktes hon av ljuset av eldlågor. Då brann flera bilar utanför hennes fönster. Men trots de flera anlagda bränderna är hon inte rädd.

- Händer det så händer det, konstaterar damen som inte har några planer på att flytta.

- Nästa gång flyttar jag till en kyrkogård.

Expert: Gärningsmannen bor i närheten

Polisen misstänker att det är samma person som står bakom alla anlagda bränder, men vet alltså inte vem den skyldiga är.

Om man får tro professorn i kriminologi Kauko Aromaas teorier bor pyromanen i Virkby.

Aromaa menar att gärningsmannen ofta bor i närheten om de anlagda bränderna är småskaliga och inte utgör personfara.

- Gärningsmannen brukar inte resa långt innan hen tänder eld på något. Det händer någonstans i hens vanliga terräng.


Hundratals demonstrerade för fred och mot Nato i Helsingfors

0
0

Det viftades med fredsflaggor, vimplar och banderoller när Finlands fredsförbund kallade till demonstration mot militära bindningar i dag. Trots regnet hade hundratals sökt sig ut på gatorna i Helsingfors att demonstrera i fredens tecken.

Det finns en oro för den kapprustning som pågår i världen och för den ökade militära spänningen i Östersjöområdet.

Den oron var tydlig bland alla de demonstranter som Finlands Fredsförbund hade sammankallat till demonstration i Helsingfors i dag.

Kisti Mäntynen och hennes väninna Pilke demonstrerar för fred och mänsklighet. Kisti Mäntynen och hennes väninna Pilke demonstrerar för fred och mänsklighet. Bild: Yle/Julia Holmvik
Vi måste sätta stopp för den pågående upprustningsspiralen. Vi har haft det fredligt i Nordeuropa och Östersjöområdet i många år och nu ser vi att det finns en ökad spänning.― Laura Lodenius, verkställande ledare vid Finlands Fredsförbund.
Laura Lodenius vid Finlands Fredsförbund vill att Finland satsar på fredsbevarande uppgifter. Laura Lodenius, Finlands fredsförbund Bild: Yle/Julia Holmvik

Oro för ett Natomedlemsskap

Det var främst Natofrågan som demonstranterna bekymrade sig för.

- Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi demonstrerar mot Nato, inte minst nu när vår politiska ledning hela tiden för oss allt närmare mot Nato, säger Stig Lång som är aktiv i Fredskämparna.

Lång hänvisar till det så kallade värdlandsavtalet med Nato, som Finland undertecknade i augusti 2014.

- Avtalet gör ju oss de facto till en slags smygmedlem av Nato. Det tycker jag att är väldigt farligt. Om det uppstår en nära-kriget-situation så är ju risken stor att Ryssland känner sig tvungen att slå till hårt mot Finland i förebyggande syfte.― Stig Lång, Fredskämparna
Stig Lång, aktiv i Fredskämparna, är mycket skeptiskt inställd till att Finland har så nära kontakt med Nato. Stig Lång, aktiv i Fredskämparna Bild: Yle/Julia Holmvik

Han får medhåll av Claus Montonen som representerar föreningen Tekniken i livets tjänst.

- Jag tycker att saken är ganska enkel. Går vi med i Nato och det blir en konflikt mellan Ryssland och västvärlden, är Finland med hundra procents säkerhet en krigsskådeplats. Är vi utanför Nato har vi chansen att göra det som Sverige gjorde under andra världskriget, säger Montonen.

Nato använder kärnvapen

Kati Juva från Läkares sociala ansvar har också kommit för att demonstrera. Även hon förhåller sig skeptisk till kärnvapen och därmed också till Nato.

Nato har kärnvapen och i dess doktrin står det att kärnvapen kan användas i en viss situation. Jag tycker inte att vi ska ha någonting att göra med en organisation som har kärnvapen. Det hotar hela mänsklighetens existens.― Kati Juva, organisationen Läkares sociala ansvar
Kati Juva och Claus Montonen har kommit för demonstrera. Kati Juva och Claus Montonen Bild: Yle/Julia Holmvik

Finland tar ställning till Natomedlemskap

Finland borde ha en fredsbevarande roll i stället för att satsa pengar på att rusta upp militärt, anser Lodenius.

- Den fredsbevarande rollen sköter vi i Finland bättre utanför Nato än om vi blandar oss med militära allianser.

Anti-nato banderoll Bild: Yle/Julia Holmvik

De militära övningar som Finland har deltagit i är mer provocerande än tekniska, tycker hon.

Dessutom är demonstranterna inte alls glada över USA:s stora militärövning i Finland nyligen.

- Vi tycker att den här diskussionen hela tiden rör sig kring väpnad säkerhet medan vi tror på att säkerhet byggs upp med andra medel, säger Lodenius.

Demonstrationen startade från Senatstorget i Helsingfors och fortsatte längs med Norra Esplanaden och Mannerheimvägen till Medborgartorget där det hölls tal och spelades musik.

Mannen utan namn lever ett nytt liv i Vasa

0
0

Irakiern Bassam har inte längre något efternamn. Inte om han ställer upp för intervjuer eller talar med någon han inte litar på. Om han hittas riskerar han att bli torterad och dödad. Nu anpassar han sig ivrigt till ett nytt liv i Vasa.

När 32-åriga Bassam lämnade sitt hemland hade han ett hem, ett välbetalt jobb och en bil. Han hade också det viktigaste av allt; sin familj. Tillsammans med sin 30-åriga bror lämnade han allt i september 2015. Resan till Finland och Vasa tog en månad. Nu delar han en lägenhet med brodern och tre andra män. Alla asylsökande från olika platser i världen.

- Vi får det att fungera. Det har gått bra hittills, säger Bassam och skrattar när vi går in i vardagsrummet.

Rummet är sparsamt inrett men rent och prydligt. De tre sängarna är bäddade och i hörnet står en sliten soffa. I sovrummet finns två bäddade sängar till.

I ett hörn står en synt. Den har Bassam fått låna. Han vill gärna lära sig spela ett instrument. Sjunger gör han dock inte.

- Jag har en fruktansvärd sångröst.

Och så skrattar han igen. Bassam har bra humor. Han ler och skämtar ofta.

- De andra killarna gillar att gå på gymmet. Det behöver inte jag, säger han och spänner armmusklerna.

Och Bassam har mycket att vara glad över. Han anser sig vara lyckligt lottad över att vara där han är. I Vasa. Tillsammans med sin bror. Börja ett nytt liv.

- Jag är som pånyttfödd. Får jag stanna här så kommer jag att vara som en baby. Det finns så mycket jag kommer att få lära mig. Språket, kulturen, allt.

Mötte Ban Ki-moon och Angelina Jolie

Men vad gör Bassam här? Han är utbildad ingenjör. I Bagdad, där han är född och uppvuxen, hade han ett väldigt prestigefyllt och ansvarsfullt arbete. Och ja, sin familj.

2012 började jag jobba för FN i Bagdad där min huvuduppgift var att se till att se till att konvojer med till exempel högt uppsatta politiker var utom fara. Jag fick också möjligheten att träffa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Jag har också mött Angelina Jolie.

Med detaljerna om vad Bassam arbetade med, eller informationen han fick genom sitt jobb förblir otydliga. Det är också orsaken till hans flykt.

- Milisen ville ha klassificerad information om VIP-klassade personer. När och var de skulle finnas under sina besök. Den informationen var jag inte villig att avslöja.

Fly eller riskera tortyr och död

Vilken milis det handlar om kan Bassam inte avslöja. Den amerikanska armén har erhållit viss information som ledde till en uppmaning att fly. Bassam varnades om att hans liv kunde vara i fara.

- Skulle jag inte lämnat landet skulle de ha kidnappat mig, torterat mig och dödat mig.

Så Bassam flydde. Tillsammans med sin bror. Resan genom Europa tog en månad. Det fanns inget egentligt mål. De var bara tvungna att ta sig så långt från Mellanöstern som möjligt.

- Vi åkte i gamla skåpbilar och bussar. Vi var utmattade hela tiden. Vi sov på ställen som inte verkade vara menade för människor. Men eftersom jag hade med mig min bror tänkte jag hela tiden på honom och inte så mycket på mig själv.

- Jag förstår inte hur fäder som flyr med sina familjer klarar det. Att känna det där ansvaret, säger Bassam och tystnar.

Taxiresan som förde honom hem

Men så lyser hans ansikte upp igen. Han vill berätta en rolig händelse som inträffade när de, via Sverige, anlänt till Torneå.

- Vi fick tag på en taxi och sa att vi skulle till Helsingfors. Väl framme var det midnatt och kolsvart. Vi kände oss lättade. Det var först på morgonen vid polisstationen vi fick veta att chauffören hade kört oss till Vasa, säger Bassam och skrattar gott igen.

Och glad är han för det. Både han och brodern trivs i Vasa. Men det kan bli långtråkigt.

- Vi har fyra timmar finskundervisning i veckan. Det är allt för lite. Jag önskar att jag skulle få lära mig språket snabbare så att jag kan få börja jobba.

Ovisshet och tacksamhet

Bassams föräldrar och en bror och två systrar lever fortfarande i hemlandet. Och uppväxten var lycklig. Irak var under Saddam Husseins välde ett land utan frihet för medborgarna. Men det var bättre. Bättre än det är nu.

- 2003 skulle den amerikanska armén fria det irakiska folket. Samtidigt återvände irakier som lämnat landet för 20-30 år sedan. De skulle hjälpa amerikanerna att få Irak på fötter igen men visste inget om hur vårt Irak såg ut när de återvände. Så något gick fel och konflikten mellan sunni och shia blossade upp igen.

Bassam säger att han och många med honom, inte är helt säkra på om USA faktiskt ville hjälpa irakierna eller om det fanns andra motiv till invasionen 2003.

- Låtsades de bara? De blandar ju sig inte i längre. De påstår att Irak är demokratiskt. Gå och lev, säger de.

Efter 2003 råder det inte längre någon lag. För att hålla sig utanför trubbel gör man inget väsen av sig.

- Vi håller oss för oss själva. Det finns ingen som skyddar oss. Jag saknar min familj så mycket. Men jag kommer aldrig att kunna återvända. Samtidigt är jag realistisk. Får vi inte stanna är jag osäker på hur framtiden kommer att se ut. Men jag är ändå så väldigt tacksam. Så tacksam för all hjälp vi fått.

Bassam och hans bror har fått veta att det kan dröja sex månader innan besked om uppehållstillstånd.

Plågsamma tider för björkallergiker

0
0

Den här veckan har varit plågsam för flera björkallergiker. Björkblomningen har nått sin topp i södra Finland och på många håll i mellersta Finland.

Om ungefär en vecka borde det redan vara lättare för allergiker att andas, uppger man vid aerobiologiska enheten vid Åbo universitet.

Det kan ändå förekomma rikliga pollenhalter ännu nästa vecka i landets mellersta delar.

Den värsta blomningen rör sig nu norrut där säsongen nyligen inleddes.

Delade åsikter inför samlingspartiets ordförandeval

0
0

På lördagen höll Samlingspartiet sitt sista partifullmäktigemöte innan ordförandevalet vid partistämman om en knapp månad. Valet förväntas bli jämnt, men nuvarande ordförande Alexander Stubb tar det med ro.

– Jag tycker om tävlingar, så det är inget problem. Jag känner mig ganska bra just nu, säger Stubb.

Partiets ex-minister Jan Vapaavuori sade i en intervju för Helsingin Sanomat att partiet är oenigt och i kaos, men Stubb, som nyligen ringt partiets styrelseledamöter säger att han inte känner att fältet skulle vara oroligt.

– Det är helt bra. Alla är kanske lite förvirrade över vad som händer och varför vi ska byta ordförande just när vi kommit igång. Men om en person som Vapaavuori är av den åsikten är det något vi måste ta på allvar, säger Stubb.

Finansminister Stubb har varit ordförande för partiet i bara två år, och riskerar nu att bli åsidosatt av inrikesminister Petteri Orpo. I de senaste opinionsmätningarna har Orpo klarat sig bättre än Stubb. Orpo tycker att det är viktigt att partiet funderar på vilken riktning det tar.

– Jag tycker vi gör rätt saker, men vi har svårt att nå den så kallade medelklassen. Vi måste skapa förtroende hos folket, säger Orpo.

Männen som leder naziströrelsen

0
0

Finska Motståndsrörelsen har ända sedan starten gett sken av att vara en toppstyrd organisation med en stark ledare. Men de här "ledarna" har mest varit galjonsfigurer. De verkliga beslutsfattarna har hållit låg profil utåt. Hösten 2015 ändrade Motståndsrörelsen taktik, och flera av de centrala medlemmarna trädde fram som ledare. Rörelsen styrs nu i hela Norden av ledningsråd i stället för ensamma ledare.

FMRs webbsida ger en fingervisning om varför man lade om sin organisation. Motståndsrörelsen talar där om ett fientligt rättsystem, poliser som massarresterar nationalister och godtyckliga domar. På klarspråk torde det betyda att i takt med att Finska Motståndsrörelsen höjt sin profil och oftare än tidigare tagit till våld, så vill man undvika att det finns en tydlig ledare som kan utpekas som ansvarig för eventuella våldsdåd eller brott. Organisationsreformen genomfördes bara några månader efter att medlemmar från såväl den finska som den svenska avdelningen av motståndsrörelsen satt gripna efter ett upplopp i Jyväskylä. En av de gripna var Finska Motståndsrörelsens dåvarande ledare Juuso Tahvanainen.

Namnlistan nedan innehåller både Motståndsrörelsens formella ledningsråd, personer som är faktiska makthavare inom rörelsen, centrala medlemmar och personer som var med om att grunda rörelsen. FMRs första ledare Esa Henrik Holappa presenteras i en separat artikel.

Finska Motståndsrörelsens ledning

Juuso Tahvanainen Juuso Tahvanainen, Finska Motståndsrörelsens tidigare ledare. Bild: Yle

Juuso Tahvanainen (Uleåborg):
Finska Motståndsrörelsens andra ledare (2012-2015) och fram till 2015 ledare för aktivistgruppen i Uleåborg. Tahvanainen är fortfarande aktiv medlem i rörelsen, men har inte längre en lika synlig roll. Hör till den strikt nationalsocialistiska falangen inom rörelsen. Arbetar för tidningen Magneettimedia. Var en av de aktivister som greps efter upploppet i Jyväskylä 2015.
Otto Rutanen Otto Rutanen, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Otto Rutanen (Helsingfors):
Ledare för en av de två aktivistgrupperna i Helsingfors, och en av de verkliga makthavarna inom organisationen. Internationell kontaktperson. Finlandsrepresentant i Motståndsrörelsens nordiska råd. Finlandssvensk, ursprungligen vasabo. Har skinhead-bakgrund. Anslöt sig till Finska Motståndsrörelsen 2008. Rutanen är FMRs kontaktperson till högerextremistiska skinheadorganisationer. Aktiv konsertarrangör. Rutanen hör till den nyfascistiska falangen inom rörelsen.
Ali Kaurila Ali Kaurila, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Ali Kaurila (Åbo):
En av Finska Motståndsrörelsens mest centrala ledare. Rörelsens ideolog, propagandist och utvecklare av aktivitetsformer. Var tidigare ledare för aktivistgruppen i Åbo och har haft hand om rörelsens webbplats. Anslöt sig till organisationen 2009. Har omfattande kontakter till bl.a. Suomen Sisu. Skapade FMRs interna opposition, grundade nätverket Musta Sydän. Kaurila hör till den nyfascistiska falangen inom rörelsen.
Antti Niemi Antti Niemi, medlem i Finska Motståndsrörelsens medlemsråd. Bild: Yle

Antti Niemi (Tammerfors):
Tidigare skinhead. Ledare för aktivistgruppen i Tammerfors och medlem i den nynazistiska skinheadorganisationen Blood & Honour Orivesi. Finlandsrepresentant i Motståndsrörelsens nordiska råd. Anslöt sig till Finska Motståndsrörelsen 2010.
Janne Kujala Janne Kujala, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Janne Kujala (Helsingfors):
Ledare för den andra aktivistgruppen i Helsingfors. Skapade rörelsens AMA-poängsättning (AMA = aktivistmarkering, efter Svenska Motståndsrörelsens system). Anslöt sig till Finska Motståndsrörelsen 2011.
Paavo Laitinen Paavo Laitinen, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Paavo Laitinen (Jyväskylä):
Finska Motståndsrörelsens IT-expert. Leder aktivistgruppen i Jyväskylä. Spelar i ett NSHC-band (NSHC = National Socialist Hard Core) som heter Pagan Skull. Anslöt sig till Finska Motståndsrörelsen 2011. Deltog i biblioteksattacken i Jyväskylä 2013.
Johannes Murto Johannes Murto, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Johannes Murto (Björneborg):
Leder aktivistgruppen i Björneborg.
Pauli Johannes Kaila Pauli Johannes Kaila, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Pauli Johannes Kaila (Åbo):
Leder aktivistgruppen i Åbo.
Tomi Tiihonen Tomi Tiihonen, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Tomi Tiihonen (Jyväskylä)
Ansvarig redaktör för Finska Motståndsrörelsens webbsida.
Juhani Keränen Juhani Keränen, Finska Motståndsrörelsens gruppledare i Uleåborg. Bild: Yle

Juhani Keränen (Uleåborg)
Leder aktivistgruppen i Uleåborg. (Efterträdde Juuso Tahvanainen som Uleåborgsledare 2015.)
Silhuett av nazistledare, används i Spotlight-artikel. Bild: Yle

Antti Lehto
Ansvarig för rekrytering och publikationer.

Grundande medlemmar:

Silhuett av nazistledare, används i Spotlight-artikel. Bild: Yle

Mikko* (Uleåborg/Helsingfors):
En av rörelsen grundande medlemmar. Startade aktivistgrupperna i Helsingfors och Åbo. Lämnade rörelsen hösten 2010, men återkom 2013, och har varit aktiv åtminstone till sommaren 2015.
Silhuett av nazistledare, används i Spotlight-artikel. Bild: Yle

Mika* (Helsingfors):
Finska Motståndsrörelsens tredje grundande medlem. Lämnade motståndsrörelsen 2008, eftersom han inte fick vara en av de officiella ledarna. Har varit aktiv till och från (2010 , 2012 och 2013). Bor i Tyskland, och är kontaktperson mellan FMR och den tyska nazistorganisationen Der Dritte Weg. Hade täta kontakter till Suomen Sisu och nättidningen Sarastus.

*) Eftersom vi inte nått Mikko eller Mika för en kommentar, och ingendera har uppträtt offentligt som FMR-medlemmar, så publicerar vi inte deras efternamn.

Andra centrala personer i Finska Motståndsrörelsen:

Eppu Torniainen Eppu Torniainen, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Eppu Torniainen (Helsingfors).
Har tagit en allt synligare roll i Motståndsrörelsen aktivism. Aktiv inom HIFKs fangruppering Stadin Kingit, och har varit delaktig i flera huliganbråk.
Kimmo Saarela Kimmo Saarela, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Kimmo Saarela (Åbo)
Långvarig medlem och aktivist i Åbo.
Sebastian Lämsä Sebastian Lämsä, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Sebastian Lämsä (Uleåborg)
Dömd bl.a. för knivhuggningen i Jyväskylä bibliotek och en pepparsprayattack mot vänsterpolitikern Dan Koivulaakso.

Svenska Motståndsrörelsens ledning

Simon Lindberg Simon Lindberg, medlem i Svenska Motståndsrörelsens ledningsråd. Bild: Yle

Simon Lindberg
Organisationens chef och huvudorganisatör.
Emil Hagberg Emil Hagberg, medlem i Svenska Motståndsrörelsens ledningsråd. Bild: Yle

Emil Hagberg
Internationell talesman och samordnare för lokalavdelningarna.
Pär Öberg Pär Öberg, medlem i Svenska Motståndsrörelsens ledningsråd. Bild: Yle

Pär Öberg
SMRs tidigare andreman, leder motståndsrörelsen parlamentariska gren, som redan inlett processen för att registrera sig som parti.
Fredrik Vejdeland Fredrik Vejdeland, medlem i Svenska Motståndsrörelsens ledningsråd. Bild: Yle

Fredrik Vejdeland
Chefredaktör för Svenska Motståndsrörelsens webbplats och politisk strateg.
Klas Lund Klas Lund, grundare och ex-ledare för Svenska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Klas Lund
Rörelsens grundare och ledare fram till 2015. Är fortfarande aktiv inom Nordiska Motståndsrörelsen, men utanför ledningsgruppen.

Motståndsrörelsens Nordenråd:

Simon Lindberg Simon Lindberg, medlem i Svenska Motståndsrörelsens ledningsråd. Bild: Yle

Simon Lindberg (Sverige)
Emil Hagberg Emil Hagberg, medlem i Svenska Motståndsrörelsens ledningsråd. Bild: Yle

Emil Hagberg (Sverige)
Otto Rutanen Otto Rutanen, central medlem i Finska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Otto Rutanen (Finland)
Antti Niemi Antti Niemi, medlem i Finska Motståndsrörelsens medlemsråd. Bild: Yle

Antti Niemi (Finland)
Haakon Forwald Haakon Forwald, ledare för Norska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Haakon Forwald (Norge)
Tommy Olsen Tommy Olsen, Norska Motståndsrörelsen. Bild: Yle

Tommy Olsen (Norge)

Detta projekt har genomförts i samarbete med norska Hate Speech International.

LÄS MER:
Nazistledaren som slutade tro
Sådan är Finska Motståndsrörelsen
Så fungerar nazisternas nätverk
Nationalsocialismens soldater

Viewing all 67013 articles
Browse latest View live