Quantcast
Channel: Inrikes | svenska.yle.fi
Viewing all 67013 articles
Browse latest View live

Nya strategier för statsbolagen - Posten kan bli börsbolag, chefernas bonusar skärs

0
0

Den nya strategin för det statliga ägandet ska lösgöra kapital för att skapa nytt, framför allt tillväxt och jobb, lovar regeringen. Det här sker bland annat genom att rucka på de statliga ägoandelarna i vissa företag.

För att sätta statens kapital i arbete grundar staten ett tillsvidare namnlöst utvecklingsbolag, som enligt strategin ska vara en naturlig led för förnyelse av företagen och, som det heter, utveckla ägarstrukturen. Målet är inte att lappa hål i statsbudgeten.

Hittills har staten tryggat de strategiska intressena genom att äga bolagen till antingen 100 procent, eller 50,1 procent. Nu föreslår regeringen en ny gräns, 33,4 procent, som är tillräcklig för att trygga statens intressen.

- En aktieägare som äger mer än 33,4 procent har i praktiken vetorätt vid en bolagsstämma, säger statsminister Juha Sipilä (C).

Juha Sipilä presenterade den nya strategin för statens ägarpolitik på torsdagen.

Regeringen fattade inga beslut rörande en minskning av statens majoritetsandel i Finnair, som har varit föremål för omfattande spekulationer de senaste dagarna.

Utvecklingsbolaget det nya verktyget

Det främsta instrumentet för den nya strategin är ett utvecklingsbolag, som enligt Sipilä är varken en företagsinkubator eller ett kapitalinvesteringsbolag.

Utvecklingsbolaget övertar aktier i flera statsbolag där staten har ett finansiellt eller strategiskt intresse. Aktierna överförs upp till den gräns som tryggar statens strategiska intressen.

Gränsen för det strategiska intresset drar regeringen bolagsvis, och kommer att av riksdagen be om fullmakter att ändra många nuvarande procentgränser.

Det gäller till exempel aktierna i Neste, där staten vill gå ner från 50,1 till 33,4 procent. Staten anser att en tredjedel är tillräcklig för att bevaka de strategiska intressena, både ur säkerhetspolitisk och oljeförsörjningssynpunkt.

Då det gäller Posten vill staten gå ner från 100 till 50,1 procent.

Posten har närkontakt

Statsministern säger att det inte finns beslut på att privatisera minoritetsdelen, men möjligheter att skapa nya affärsformer uppstår nu.

- Posten har ju närkontakt till dörren till varje finländskt hem. Om företagsledningen vill gripa chansen utgör det här en led till att utveckla det Posten är bra på, säger Sipilä.

Utvecklingsbolaget får vidare aktier i spritbolaget Altia, avfallshanteringskoncernen Ekokem, kommunikationsbolaget Nordic Morning, serviceföretaget Raskone, kraftbolaget Kemijoki, energibolaget Vapo och Arctia som handhar isbrytarna.

Riksdagens löfte att helt sälja ut gasdistributören Gasum och basnätsföretaget Fingrid vill regeringen riva upp, och trygga den framtida distributionen genom att bibehålla majoriteten av aktierna.

Juha Sipilä understryker att överföringen av aktierna inte nödvändigtvis innebär ett framtida beslut om försäljning. Överföringen kan också trygga fusioner och andra företagsarrangemang.

Riksdagsledamöterna får delegation

Den nya strategin innebär också att ett nytt organ inrättas, en parlamentariskt tillsatt delegation. Medlemmar är alltså representanter för riksdagspartierna.

Delegationen tillsätts eftersom regeringen anser att de förändringar som genomförs är stora. Delegationen har en rådgivande roll, behandlar principerna för ägarstyrningen och procentgränserna för riksdagens fullmakter.

Regeringen understryker statsbolagens samhällsansvar. Bolagen ska betala skatt i de länder där resultatet görs, och det är inte tillåtet att minimera skatterna med hjälp av till exempel skatteparadis.

Nya principer kommer att gälla de ledande personerna i bolagen. Ledningen uppmanas att köpa aktier i de egna bolagen. Uppsägningsersättningarna halveras, och bonusarna skärs ner från 60 till 50 procent.

De tre regeringspartierna är mycket nöjda med ägarstrategin.

- Vi förnyar det statliga ägandet som om vi hade haft tillgång till kvarnen Sampo från Kalevala, säger Sampo Terho, ordförande för Sannfinländarnas riksdagsgrupp.

Liksom tidigare ansvarar Solidium för de börsbolag där staten har en minoritetsandel.


Eftermiddagsvården blir dyrare för de flesta

0
0

Nästan alla kommuner i Svenskfinland höjer avgiften för eftermiddagsvård från och med skolåret 2016-2017. Det visar en kartläggning som Sydkustens landskapsförbund och Utbildningsstyrelsen har gjort.

I kartläggningen tillfrågades ett trettiotal kommuner om sina planer för eftermiddagsvården i och med en lagändring som gör det möjligt att höja den. Den maximala månadsavgiften för tre timmer per dygn får fördubblas från 60 euro till 120 euro och avgiften för fyra timmar per dygn från 80 euro till 160 euro. Lagändringen träder i kraft i augusti.

Av de 31 kommunerna meddelar 25 att de höjer den maximala avgiften. Bara 6 kommuner låter bli.

Förhöjningarna är i de flesta fall 20 till 30 procent eller ungefär 20 euro per månad.

Några kommuner har beslutat om större förändringar. Sjundeå och Larsmo står för de största förhöjningarna på 80 respektive 60 procent.

I tabellen listas hur kommunerna höjer den högsta avgiften för eftermiddagsvården:

Kommun Förhöjning
Borgå 35 %
Esbo 17 %
Hangö 10 %
Helsingfors 20 %
Ingå 17 %
Jakobstad 20 %
Karleby 12 %
Kimitoön 33 %
Korsholm 30 %
Korsnäs 33 %
Kristinestad 20 %
Larsmo 60 %
Lojo 18 %
Nykarleby 20 %
Närpes 17 %
Pargas 25 %
Pedersöre 20 %
Sibbo 20 %
Sjundeå 80 %
Vanda 18 %
Vasa 25 %
Vörå 20 %
Åbo 16 %

Kyrkslätt och Raseborg höjer inte den högsta avgiften, men nog avgiften för kortare vårddagar, med 67 % respektive 17 %. Följande kommuner höjer inga avgifter: Grankulla, Kaskö, Kronoby, Lappträsk, Lovisa, Malax.
De flesta förhöjningarna träder i kraft 1.8.2016. Källa för uppgifterna är Sydkustens landskapsförbund.

Färre tåg men mera gröt på Karis järnvägsstation

0
0

Du som har rört dig på Karis järnvägsstation har kanske märkt att det dykt upp en liten blå cafékärra strax utanför järnvägsstationen.

Det är Snappertunabon Mariitta Vuorenpää som har öppnat grötkärran "Seisova koira" där hon under vardagsmorgnar serverar allt från gröt, vofflor och toast till läsk och kaffe.

Menyn och grötsorten varierar från dag till dag. Vuorenpää kokar gröten själv på en liten spis i kioskkärran.

Eftersom kiosken är flyttbar är Vuorenpääs tanke att flytta kärran från plats till plats. I sommar kan kärran ses på stränder, torg och vid olika evenemang. Vad kiosken erbjuder kan då variera beroende på platsen, berättar Vuorenpää.

Hennes hund som gärna står på två ben har gett inspiration till kioskens lite speciella namn; Seisova koira (Den stående hunden).

Också i plenisalen sitter tuffingarna längst bak

0
0

Renoveringen av riksdagen är nu halvvägs. Planeringen av renoveringsarbetet började redan år 2006 och därför har man kunnat gå igenom de olika arbetsskedena ordentligt på förhand. Tidtabellen har hållit streck och meningen är att riksdagen ska kunna flytta in i granitborgen igen hösten 2017.

Flytten sker lämpligt till Finlands 100 års jubileum. För tillfället arbetar ungefär 350 personer på själva byggarbetsplatsen. Alla som jobbar här har säkerhetsgranskats.

- Projektet har delats in i många olika delar. Man har planerat och renoverat en byggnad åt gången. Nu på slutrakan har vi hela granitborgen som renoveras på en gång, berättar riksdagens biträdande informationschef Rainer Hindberg.

Riksdagshuset är helt och hållet inpaketerat i ett stort tält som skyddar byggnaden mot regn och kyla. Om det regnar måste man stänga de stora hål som finns i presenningen uppe på taket för att skydda takkonstruktionerna. Till exempel förra sommarens ihållande regn ställde till med en hel del problem eftersom man inte kunde lyfta upp byggnadsmaterial på taket när det regnade.

Många små överraskningar

Renoveringen av riksdagen är ett enormt projekt som kostar 272,5 miljoner €. Arbetet försvårades också av att de ursprungliga ritningarna saknas. De förstördes då arkitekten Johan Sigfrid Sirens kontor i Kajsaniemi brann upp under kriget.

- På många håll i byggnaden ligger rör på annat håll än vad man har tänkt att de gör. Vissa bärande bjälkar ligger inte heller där man trodde. Man har gått på upptäcktsfärd i huset och först sedan har man kunnat göra de slutgiltiga planerna.

Gamla spritflaskor i tomma lådor

Utöver gammal elektronik och teknik som folk har lämnat efter sig har man också hittat en hel del gamla tomma spritflaskor. De har inte enbart lämnats kvar av tidigare riksdagsledamöter berättar Rainer Hindsberg.

- Det var en gömma i ett av journalisternas arbetsrum som innehöll en avsevärd mängd gamla spritflaskor. Så det är någon som vid sidan av arbetet har tagit sig en hutt.

Också i plenisalen sitter tuffingarna längst bak

Riksdagshuset med sina 25 000 m2 har haft en hel del ursprungliga möbler gömda i sina skrymslen och vrår. Till exempel ett möblemang som aldrig riktigt hittade sin plats i riksdagshuset står nu i det nyrenoverade presidentslottet. De möbler som blir kvar ska man återställa till deras ursprungliga skick.

Mika Holma Holma Bild: Yle

Mika Holma som jobbar med att restaurera riksdagsledamöternas bord i plenisalen gör ett omfattande jobb. Alla borden ska slipas och sedan lackas. Lacket ska dras 100 gånger per bord för att det ska bli ett fint resultat. Holma berättar att man också i plenisalen kan se att det finns mindre och mer snälla ledamöter - precis som i en skolklass.

- Precis som i skolan sitter de ordentliga eleverna längst fram medan raggarna sitter längst bak. De bakersta borden har haft lite mer skråmor och märken, men ingenting värre.

Över 50 000 skrivit på initiativet om moderskapslag

0
0

Medborgarinitiativet om en ny moderskapslag uppnådde behövliga 50 000 underskrifter på torsdagskvällen. Därmed går förslaget till riksdagen för behandling.

Initiativtagarna vill ha en lag som ger barnet i en familj med två mammor samma rättigheter som ett barn i en familj med mamma och pappa.

I dag gäller att den ena mamman måste adoptera det gemensamma barnet för att barnet ska få likadan rättställning gentemot båda mammorna.

Det här kan ta upp till ett år. Enligt initiativtagarna är barnets juridiska ställning därmed oklar under hela graviditeten och upp till ett år efter födseln.

Mitträcket i Svartå är godkänt - men pengarna saknas

0
0

Trafikverket har godkänt att det byggs ett mitträcke på riksväg 25 på avsnittet Mjölbolsta - Svartå i Raseborg och Ingå. Det är ändå oklart när bygget blir av.

Frågan om ett mitträcke på riksväg 25 mellan Mjölbolsta och Svartå har diskuterats länge.

För tillfället finns det ingen finansiering i sikte, så det kommer att dröja innan mitträcket byggs.

Till projektet hör flera andra åtgärder, som att bygga en underfart vid Mjölbolsta sjukhus och avlägsna fem plankorsningar.

Totalt beräknas projektet kosta över 12 miljoner euro.

Lång process

Mitträcket i Svartå började planeras redan år 2008. Projektet har dragit ut på tiden bland annat för att vägen är rätt krokig.

Enligt planerna ska mitträcket bli 3,4 kilometer långt.

Meningen med projektet är att minska trafikolyckor på riksväg 25 och samtidigt göra trafiken smidigare.

Beslutet finns till påseende i Raseborgs stadshus på Ystadsgatan i Ekenäs. Och det går så klart att besvära sig över det.

Läs mera:

Riksväg 25 får vänta - det finns inga pengar

För tillfället är det inte möjligt att göra de förbättringar som planerats för riksväg 25. Vägnätets nuvarande skick jämförs med en tickande bomb.

Moçambique tar modell av Finland när skolorna blir tvåspråkiga

0
0

De flesta barnen i Moçambique har aldrig hört ett ord portugisiska innan de börjar skolan. Ändå ska de lära sig allt de behöver veta just på portugisiska. Finland är med och stöder landet då hela skolsystemet görs om till tvåspråkigt.

Moçambiques regering har beslutat att grundskolan ska vara tvåspråkig från och med år 2017. Planen är att barnen ska få börja lära sig på sitt modersmål och sedan lära sig portugisiska som ett främmande språk. Orsaken till förändringen är bland annat undersökningar som visar att eleverna presterar alltför dåligt.

- Efter tre år i skolan kan eleverna inte ens skriva eller läsa portugisiska. Vi slösar en massa pengar på det här. Därför har vi kommit fram till att tvåspråkiga skolor skulle vara en bättre lösning, säger Moçambiques utbildningsminister Jorge Ferrão på besök i Finland.

Idén kommer också från biståndspartners som Finland.

- Experterna från Finland och andra länder som har utvärderat vårt skolsystem har sagt att om vi vill lyckas ska vi inte underskatta vikten av de nationella språken. Det har varit ett misstag att tvinga människor att prata något annat än deras modersmål, säger Ferrão.

Moçambiques utbildningsminister Jorge Ferrão på besök i Finland Moçambiques utbildningsminister Jorge Ferrão besökte Finland för att lära sig mer om de finländska skolornas användning av språk i undervisningen. Bild: Yle/Nina Simberg

Lärarna behöver utbildning

Portugisiskan har djupa rötter i Moçambique. De första portugiserna kom till området redan på 1500-talet och portugisiskan förblev det officiella språket också efter kolonialismen då landet blev självständigt år 1975. Trots det behärskar få av lärarna språket.

Att få börja undervisa på sitt modersmål gör ändå inte saken lättare. Många lärare saknar utbildning och lärarnas frånvaro är ett stort problem. En undersökning som Världsbanken har gjort visade att 45% av lärarna inte var i skolan då utredarna besökte skolorna.

Ferrão poängterar att det är hos lärarna som arbetet börjar.

- Vår första utmaning är att utbilda lärarna. De måste få rätt metoder och material för undervisningen. Vi har några böcker som är skrivna på våra 16 nationella språk men de finns bara till för lärarna. Elevernas böcker måste vi skaffa så fort som möjligt, säger Ferrão.

Ett officiellt språk som få talar

  • Det talas 43 språk i Moçambique men det officiella språket är portugisiska och utbildningen sker också på portugisiska.
  • Största delen av barnen har aldrig hört portugisiska då de börjar i skolan.
  • Finland stöder utbildningssektorn i Moçambique med nio miljoner euro i biståndspengar årligen. Två miljoner går till att bygga upp och stöda undervisning på elevernas modersmål.

Finland stöder med flera miljoner euro

Hur det nya materialet ska finansiera är delvis ett frågetecken. Nästan en fjärdedel av den nationella budgeten går till utbildning men största delen av pengarna går till att betala löner åt lärarna.

Finland har stött Moçambiques utbildningssektor de senaste 20 åren. Sedan i fjol är det årliga biståndet för utbildning nio miljoner euro, två miljoner går årligen till att stöda tvåspråkighetsprojektet.

Den här veckan tar den moçambikiska delegationen också med sig konkreta lärdomar från de svenskspråkiga skolor och daghem de besökt.

- Vi besökte en skola i Esbo och en av de första eleverna vi träffade hälsade på mig på portugisiska. Jag trodde att någondera av hans föräldrar måste kunna språket, men så var det inte, säger Ferrão och fortsätter:

- För att han är van att prata flera språk lär han sig nya språk lättare. Jag är imponerad över att alla här talar finska, svenska, engelska.

Finland stöder årligen utbildningssektorn i Moçambique med flera miljoner euro. Elever saknar pulpeter i skola i Cabo Delgado provinsen i Moçambique. Bild: Utrikesministeriet/ Sirpa Sinervä

Språket är nyckeln till inlärning

Johanna Karlsson, barnträdgårdslärare och språkstöd för daghemmen i Helsingfors, träffade besökarna från Moçambique om berättade för dem om det finländska systemet.

Också hon understryker lärarnas roll.

- Det vi har jobbat mycket med är personalen, pedagogerna, barnskötarna och den övriga personalen. Deras roll är oerhört viktig, de ska vara goda språkliga modeller, säger Karlsson.

Hon säger också att det har stor betydelse för inlärningsprocessen vilket språk barnen får använda och tycker att det är fint att man har insett det här i Moçambique.

- Barn har rätt att lära på sitt modersmål. Någon har sagt att det tar tid att tänka och för att man ska hinna tänka så måste man ju ha ett språk. Då måste man ha ett starkt språk, säger Karlsson.

Fler går i skolan men utbildningen är av dålig kvalitet

  • Utbildningen är gratis och obligatorisk för alla men trots det räknar Unicef med att 1,2 miljoner barn fortfarande inte får gå i skolan. Fattigdom är ett av de största hindren för barnens skolgång.
  • Antalet elever ökar ändå årligen med ca 8%. Mellan 2003 och 2010 ökade eleverna i grundskolan från 3,3 miljoner till 5,3 miljoner.
  • Mindre än hälften av moçambikierna går klart klasserna 1-7. Av dem fortsätter bara 8% i skolan efter det.
  • Läskunnigheten är låg. Nästan 60% av eleverna i tredje klass kan inte ens läsa ett ord per minut.
  • Lärarnas låga utbildning och frånvaro från skolan drar ner på utbildningens kvalitet.

Heldygnsvården inom barnpsykiatrin flyttar från Ekenäs till Helsingfors

0
0

Den barnpsykiatriska avdelningen på Raseborgs sjukhus läggs sannolikt ner i nuvarande form. Nedläggningen är en del av det stora sparpaket som sjukhuset ska genomföra de tre följande åren.

Nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde ska godkänna frågan på sitt möte på måndag (16.5).

En arbetsgrupp inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har gjort upp en plan för hur barnpsykiatrin kunde se ut vid Raseborgs sjukhus.

I nuvarande form ger avdelningen heldygnsvård fem dagar i veckan och har fyra platser.

Då avdelningen läggs ner vid årsskiftet får de patienter som behöver vård hela dygnet skötas på vårdavdelningar i Helsingfors.

Helt försvinner ändå inte barnpsykiatrin från sjukhuset i Ekenäs. Kvar blir en dagavdelning, poliklinik, hemvård och familjeplats.

Personalen berörs

Nedläggningen av avdelningen sparar 260 000 euro per år.

För personalen innebär nedskärningen förändringar. Inom vårdpersonalen skär man ner styrkan med 3,5 personer och antalet socialarbetare inom hela sjukvårdsområdet minskar med en person.

De övriga delarna av sparplanerna för Raseborgs sjukhus kan delvis godkännas som skilda tjänstemannabeslut. Men frågan om ambulanserna och kostnaderna för den verksamheten är öppen.

I bakgrunden finns Raseborgs stads önskan om att minska sina utgifter för sjukhuset med tre miljoner euro per år.

Texten rättades 13.5 med rätt term. Det heter socialarbetare, inte socialvårdare.

Läs mera:

Raseborgs sjukhus listar sparåtgärder

Raseborgs stads sparkrav på det lokala sjukhuset leder nu till konkreta förslag på hur sjukhuset kunde sänka sina kostnader. Ingå och Hangö berörs också av sparåtgärderna och i kommunerna känner man nu en oro för vården.


Släktforskare vill få tillgång till gamla kyrkoböcker

0
0

Genealogiska samfundet i Finland vill få tillgång till kyrkans digitaliserade kyrkoböcker. Den evangelisk-lutherska kyrkan har digitaliserat kyrkoböcker ända fram till 1860-talet, men för närvarande är det bara församlingarna som kan se de över 100 år gamla kyrkoböckerna.

Släktforskarna hoppas att de gamla kyrkoböckerna kunde ingå i Riksarkivets digitala arkiv och på det sättet vara tillgängliga för alla.

I ett pressmeddelande säger samfundet att kyrkan har gjort ett enormt arbete då böckerna har digitaliserats, och att det handlar om ett viktigt kulturarv.

Det finns inga lagliga hinder för att öppna materialet för forskare och andra intresserade, påpekar Genealogiska samfundet.

Digitaliseringen hör till regeringens spetsprojekt och därför bör man se kyrkoböckerna som en del av det, säger samfundet, och uppmanar Undervisnings- och kulturministeriet att satsa pengar på det här.

MT: Lidl kallar utländskt kött inhemskt

0
0

Tidningen Maaseudun Tulevaisuus ondgör sig över att butikskedjan Lidl ger sken av att sälja inhemskt kött, trots att det är utländskt.

I en reklamkampanj har ett parti nyzeeländskt lammkött försetts med den finska flaggan, skriver tidningen. Lidl har tidigare deklarerat att produkter som försetts med den finska flaggan "i huvudsak består av inhemska råvaror".

I det här fallet var lammköttet okryddat och innehöll inget annat än kött, så ursprungsbeteckningen är felaktig, konstaterar tidningen.

Också överlag har Lidl en rätt nonchalant inställning till hur produkternas ursprungsland anges, skriver Maaseudun Tulevaisuus. Bröd tillverkat i Estland är enligt butikskedjan inhemskt, eftersom det saluförs av Vaasan, vars adress är i Finland.

Värdetransportrånare antas vara gömda i Finland

0
0

Centralkriminalpolisen letar fortfarande efter en eller flera personer som deltog i värdetransportrånet på motorvägen i Salo i februari.

Fyra män är häktade misstänkta för att ha deltagit i rånet som skedde på Riksväg 1 i Suomusjärvi.

Enligt utredningsledaren vid Centralkriminalpolisen, kriminalkommissarie Kimmo Heinonen, letar man efter övriga skyldiga inom landets gränser.

- Det är möjligt att det finns kopplingar till utlandet men några sådana observationer har vi inte gjort ännu, säger Heinonen.

Flera misstänkta på fri fot

Enligt bevismaterialet observerades mellan fyra och sex personer på platsen där värdetransportrånet gjordes. Totalt deltog närmare tio personer i brottet, enligt polisen.

Rånarna fick inte med sig något byte. Polisen är förtegen om varför rånet misslyckades. Man berättar inte vad det var som gjorde att rånarna inte lyckades komma över något byte från värdetransporten.

- Jag avslöjar inget som har med bytet att göra. Tids nog kommer det att klarna varför rånarna blev utan byte, säger kriminalkommissarie Kimmo Heinonen.

De fyra män som nu sitter häktade är på sannolika skäl misstänkta för att ha deltagit i rånförsöket. Undersökningsledaren Kimmo Heinonen säger att de som befinns vara skyldiga högst antagligen har långa fängelsedomar att vänta.

Fortum vill köpa Ekokem

0
0

Energikoncernen Fortum är intresserad av återvinningsbolaget Ekokem. Fortum har lämnat ett bud på Ekokems aktier till de fyra största aktieägarna.

De är finska staten, Kommunförbundet, pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM. De här fyra äger 80 procent av Ekokem.

Riksdagen har redan tidigare gett staten fullmakt att avstå från ägandet i Ekokem.

Ekokem erbjuder tjänster inom miljövård och materialeffektivitet i de nordiska länderna. Målet är att spara naturresurser och främja en återvinningsekonomi.

Ekokem har nästan 700 anställda i Finland, Sverige och Danmark. År 2014 omsatte koncernen 200 miljoner euro.

Doktorsavhandling: Stora inkomstskillnader bakom svältdöden på 1860-talet

0
0

Det var inte endast missväxt som orsakade den stora hungersnöden i Finland på 1860-talet, utan den skeva förmögenhetsfördelningen bidrog på ett avgörande sätt, visar en ny doktorsavhandling i ekonomisk historia.

Förutom väderleksförhållanden pekar man i avhandlingen också på sociala och samhälleliga förhållanden som skäl till att så många dog av svält.

Stora inkomstskillnader och skeva jordägoförhållanden bidrog på ett avgörande sätt till att Finland miste 10-12 procent av sin befolkning under decenniets senare hälft, slås det fast i fil.mag och ekon.mag Miikka Voutilainens doktorsavhandling vid Jyväskylä universitet.

Tidigare har man förklarat den stora dödsiffran främst med att frosten tog skörden flera år i följd och att produktionen av grödor minskade.

Skylt för döda under nödåren Bild: Yle

Många jobbade men få fick njuta av skörden

Voutilainen fann inte bevis för att produktionen minskade, tvärtom slår han fast att den ökade under 1800-talet. På 1850-och 60-talet minskade skördarna däremot tillfälligt på grund av det bistra klimatet - då nattfrosten slog till i september 1867 förstördes spannmål på många håll i landet.

– Finland befann sig på 1860-talet i en liknande situation som många utvecklingsländer i dag. Enbart väderfenomen kan inte driva ett samhälle in i en dylik kris utan att det finns djupa politiska och ekonomiska problem i bakgrunden. På den tiden betydde det ojämlikhet inom jordägandet, enorma inkomstskillnader och ojämbördiga villkor för dem som deltog i arbetslivet, säger Voutilainen i en intervju för Yle Uutiset .

Enligt Voutilainen har dödssiffran räknats i underkant hittills; han räknar med att 180 000 - 220 000 människor fick sätta livet till under nödåren.

De regionala skillnaderna i dödlighet var enorma. Särskilt hårt drabbades Östra och Mellersta Finland.

Ursprunglig artikel Antti Seppälä

Designdrog spreds via webbforum

0
0

Tullen har beslagtagit nästan 1,5 kilo av den mycket farliga drogen alfa-PVP. Samtidigt avslöjades en omfattande smugglingshärva.

Två män är misstänkta för narkotikabrott. De misstänkta har bedrivit narkotikahandel anonymt via Tor-nätverket på forumet Silkkitie (Sidenvägen).

Narkotikan kom från Kina. Tullen har beslagtagit försändelser som gärningsmännen har beställt till adresser i glesbygden. Försändelserna har varit adresserades till personer som enligt förundersökningen inte har haft något med saken att göra.

Drogen postades och gömdes

Tullen misstänker att gärningsmännen har skickat narkotika per post till hundratals mottagare i Finland som tills vidare inte identifierats i förundersökningen. Köparna har betalat med valutan bitcoin.

Man misstänker också att narkotikan har leverats till köpare genom att förpackningar har gömts både ute i naturen och i byggnader.

Två män är misstänkta. Den huvudmisstänkte är en 35-årig man från Nyland som misstänks för sammanlagt fem grova narkotikabrott. Mannen misstänks ha varit den som beställt och distribuerat narkotikan. Mannen sitter fortfarande häktad.

Den 34-årige medgärningsmannen misstänks ha medverkat i införseln och i förmedlingen av narkotikan.

Värdet över 600 000 euro

Tullen beslagtog 1,5 kilo Alfa-PVP men förundersökningen visar att flera hundra gram av drogen har distribuerats vidare. I gatuhandeln är värdet på den beslagtagna narkotikan och den mängd man vet att gärningsmännen hade hunnit sälja vidare totalt omkring 630 000 euro.

Ärendet har gått till åtalsprövning vid åklagarämbetet i Östra Nyland.

Alfa-PVP är ett centralstimulerande preparat som har varit narkotikaklassat i Finland från och med år 2014. Drogen kan orsaka aggressivt och våldsamt beteende.

Regnet öser ner i helgen i västra Finland

0
0

Västra Finland får bereda sig för häftiga regn i helgen. Statistiskt sett är maj månad inte en tid då skyfall är vanliga, till skillnad från juli och augusti.

Enligt Meteorologiska institutets prognos kan det börja regna redan i dag i Österbotten och i södra och östra Lappland.

På lördagen kommer ny fuktig luft in söderifrån och hela västra Finland kan räkna med regn. På söndagen fortsätter det att regna på ett område som sträcker sig från västra Finland över norra Österbotten och södra och östra Lappland.

Det ska komma mellan 10 och 30 millimeter regn under veckoslutet och på sina håll kan regnmängderna uppgår till 30-50 millimeter.

Trots att det är ovanligt har man uppmätt stora regnmängder också tidigare i maj.

Den 31 maj 1988 uppmättes i Kuusankoski 88,4 millimeter på ett dygn. Alla tiders regnrekord slogs den 21 juli 1944 då det på ett dygn regnade 198 millimeter i Esbo.

Meteorologiska instututet säger att klimatförändringen för med sig häftigare skyfall sommartid, och också på vårarna ska det regna mer och kraftigare.


Böter för Talvivaaraledningen

0
0

Ledningen för det skandalomsusade gruvbolaget Talvivaara har dömts till böter för miljöbrott i tingsrätten i Kajana

Vd Pekka Perä dömdes till 90 dagsböter (20 340 euro). De förra produktionscheferna Lassi Lammassaari och Harri Natunen dömdes till 60 dagsböter (6 540 och 7 740 euro respektive).

Åtalet mot den förra avdelningschefen Ville Heikkinen förkastades.

Talvivaarabolagets konkursbo dömdes till samfundsböter på 300 000 euro. Dessutom dömdes 3,5 miljoner euro förverkat till staten som ekonomisk vinning av brott.

Åklagaren hade krävt betydligt hårdare straff. Åklagaren ville ha villkorligt fängelse för grovt miljöbrott för alla tre och att de personligen skulle delta i ersättningarna till staten för ekonomisk vinning genom brott.

Åklagaren ville att bolaget och den förra ledningen solidariskt skulle ersätta staten drygt 13 miljoner euro. Dessutom skulle bolaget dömas till samfundsböter på 850 000 euro.

Domstolen ansåg dock att det inte kunde påvisas så stora konkreta faror för miljön och hälsan att miljöbrotten skulle kunna betecknas som grova.

Åsikterna om domen går isär

Enligt Tapio Määttä som är professor i miljörätt vid Östra Finlands universitet är domen i sig mycket ovanlig.

- Det är en mycket hård dom för ledningen för ett betydande industriföretag och därför mycket exceptionell, säger professor Määttä.

Han säger att fallet innehåller flera aspekter som det vore värt att prövas i högsta rättsinstans.

Informationschef Juha Aromaa på miljöorganisationen Greenpeace tycker tvärtom att domen är lindrig.

- Det som vore viktigt är att man i dylika fall skulle få en signal om att man inte får ta vilka risker som helst med miljön.

En lindrig som ger i stället en signal om att riskerna är små, anser Aromaa.

Kolaris förläggningschef uppsagd efter protester

0
0

Biträdande chefen vid FRK:s flyktinganläggning i Kolari, har sagts upp. Orsaken är den kritik förläggningens invånare fört fram om honom.

Enligt Jari Sillantie, som själv informerar om gårdagens uppsägningsbeslut, ansågs han vara olämplig att leda enheten, som är inrymd i det tidigare hotellet i Kolari.

Det är Lapplandsavdelningen vid Finlands Röda Kors som upprätthåller Kolariförläggningen, och missnöjet mot ledningen har pyrt en längre tid.

Förra veckan rapporterade Svenska Yle om att invånarna stod i beråd att ordna en demonstration mot de levnadsförhållanden, som de beskrev som odrägliga och som rentav liknades vid Guantánamos fångläger.

Efter demonstrationen utreddes missnöjet en ytterligare gång. I ett möte i måndags deltog invånare, FRK:s representanter och två anställda från Migrationsverket (Migri).

Enligt Migris överinspektör Jaana Karhu förde invånarna under det mötet fram kritik mot bland annat det låga asylbidraget samt mot att förläggningen ligger så avlägset från allting. Till Svenska Yle uppgav flera av invånarna också att de bemötts osakligt av ledningen och att de upplevt en del uttalanden som hotfulla.

I går beslöt FRK således att Sillantie sägs upp. Förläggningen leds nu med temporära vikarielösningar.

Konsumentförbundet: Förbjud glyfosat

0
0

Konsumentförbundets ordförande Leena Simonen kräver att användningen av glyfosat förbjuds helt eller åtminstone begränsas kännbart.

Enligt Simonen är det klok kemikaliepolitik att iaktta försiktighetsprincipen då det är fråga om kemikalier som sannolikt inverkar mycket menligt på konsumenters hälsa.

En känd och mycket använd glyfosatprodukt är Roundup, som säljs fritt till både privatpersoner och yrkesodlare i Finland.

Glyfosat, som används för ogräsbekämpning, har enligt undersökningar klassificerats som sannolikt cancerframkallande. Ämnet misstänks också störa hormonverksamheten.

Simonen uppmanar konsumenter att tänka efter vilka kemikalier de använder i sin egen trädgård och på sina odlingar.

- Varenda en av oss kan bidra till att vi får bukt med jordklotets kemikalisering och att vi får bort ämnen som är skadliga för vår hälsa från marknaden, säger Simonen.

EU kan komma med restriktioner

EU funderar som bäst på om tillståndet för glyfosatpreparat ska förlängas och i så fall hur länge eller om medlet ska totalförbjudas.

EU-parlamentet enades i en resolution i april om att kommissionen bör förnya EU:s marknadsauktorisering för glyfosat för bara sju år till i stället för tidigare planerade 15 år.

En flaska med bekämpningsmedlet Roundup. Bild: Oy Transmeri Ab

Majoriteten av ledamöterna vill också att kommissionen ska tillåta användning av glyfosatpreparat endast i professionellt syfte - alltså inte i hemträdgårdar.

Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att inte godkänna bruk av glyfosat i eller nära offentliga parker, offentliga lekplatser och offentliga trädgårdar.

Ledamöternas ställningstagande är en medelväg i frågan - de radikalaste ville få slut på bruket helt och genast.

EU-parlamentet har dock inte direkt något inflytande över beslutet. Medlemsländerna avgör frågan då de röstar om det förslag som EU-kommissionen formulerar. Det är oklart när kommissionen kommer med sitt förslag.

Det gällande godkännandet går ut den sista juni i år.

Flera enskilda länder har redan förbjudit försäljningen av bolaget Monsantos Roundup och alla parallellpreparat.

Flera städer i Finland har slutat använda Roundup i exempelvis barnens lekparker.

Pargas har inte råd att ge gratis TBE-vaccin på egen bekostnad

0
0

Pargas stad har räknat ut att det blir för dyrt för staden att erbjuda gratis TBE-vaccin åt sina invånare. Frågan behandlas på social- och hälsovårdsnämndens möte den 18 maj.

Enligt social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist finns det helt enkelt inte pengar för TBE-vaccineringar i social- och hälsovårdens budget för i år. Sundqvist föreslår därför att det av kostnadsmässiga skäl är motiverat att invänta huruvida staten reserverar ett anslag för vaccinationerna i sin budget då det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas 2017.

Enligt stadens uträkningar skulle det kosta cirka 410 000 euro att låta vaccinera 40 procent av stadens invånare mot TBE. Därefter uppstår det årliga kostnader för boostervaccineringar och för vaccinering av nya barn som omfattas av vaccinationsprogrammet. På den här punkten uppskattas de årliga kostnaderna uppgå till cirka 53 000 euro.

Staden räknar också med att arbetsmängden för att låta vaccinera 40 procent av befolkningen är 1 500 arbetstimmar under det första året, vilket motsvarar nästan ett helt årsverke för en person.

På Åland har man haft vaccineringen mot fästingburen hjärninflammation med som en del i det nationella vaccinationsprogrammet sedan 2006. I Finland fick en arbetsgrupp 2012 i uppdrag att utreda behovet av att utvidga vaccinationsprogrammet. Arbetsgruppen rekommenderade att de allmänna vaccinationerna mot TBE skulle utvidgas till de områden där förekomsten av TBE är över 10 fall per 100 000 invånare. Före år 2012 var det i medeltal 16,8 personer per 100 000 invånare som drabbades av TBE i Pargas. I dag är motsvarande siffra 24,5.

Både Institutet för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriet rekommenderade tidigare en utvidgning av det nationella vaccinationsprogrammet. Trots detta reserverades inga anslag för ändamålet i statens budget för 2016. Nu har det föreslagits att utvidgningen av vaccinationsprogrammet tas med i statens budget för 2017.

Sundqvist föreslår inför nämndmötet på onsdag att Pargas stad inte ordnar vaccinering mot TBE för sina invånare på egen bekostnad.

Pargas stads chefer jobbar nästa vecka i Nagu

0
0

Pargas stads ledning jobbar nästa vecka i Nagu

Hela ledningsgruppen jobbar utanför stadshuset för att bättre lära känna alla delar i staden.

Nästa vecka håller också stadsstyrelsen och social- och hälsovårdsnämnden sina möten i Nagu. Dessutom möts Nagunämnden tillsammans med stadens ledning.

- Vi vill förstå hur de olika kommunområdena fungerar, vad som är aktuellt i de olika kommundelarna och vilka saker som intresserar invånarna, säger stadsdirektör Patrik Nygrén.

Tanken är att ledningsgruppen två gånger per år jobbar i en av skärgårdskommundelarna Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. I höstas var ledningsgruppen under sin första vecka i Houtskär. Den 16-20 maj är det Nagus tur.

Viewing all 67013 articles
Browse latest View live