Quantcast
Channel: Inrikes | svenska.yle.fi
Viewing all 67369 articles
Browse latest View live

Ny språkapplikation för autistiska barn

$
0
0

Applikationen Talk Different använder sig av 700 bilder, färger och ikoner för att lära autistiska barn att exempelvis tala.

Det franska företaget Sogetis applikation utvecklades i Frankrike av Marie Spitz och hennes autistiska dotter. Applikationen ska även hjälpa barn att lära sig andra språk än sitt egna modersmål.

Den lätthanterliga applikationen erbjuder olika figurer, färger, ljud, känslor och text som tillsammans bildar ett meddelande eller en fråga.

Talk different har översatts till nio språk. Den utvecklas även för tillfället till hälsovårdspersonal och funktionsnedsatta personer.


Lyckat val för SFP i Västnyland men målen nåddes inte

$
0
0

Att det gick så bra för SFP i Västnyland i riksdagsvalet kan bero på allt från tydlighet till Haglund-effekten, tror man från olika partier i Västnyland. SFP nådde ändå inte sina mål, säger SFP:s kontaktchef i Nyland, Andreas Elfving.

SFP gick framåt i alla kommuner i Västnyland och blev den stora västnyländska vinnaren. Kontaktchef Andreas Elfving från SFP i Nyland kan inte vara annat än nöjd och ser att det beror på bra kandidater och en synlig kampanj.

Andreas Elfving. Bild: Yle/Robin Lindberg

- Vi hade bra kandidater och gjorde en synlig kampanj där kandidaterna var mycket ute på fältet, affischeringen var synlig och de sociala medierna har varit en av huvudkanalerna då det gäller att sprida budskapet och hålla kontakt med väljarna.

Som många andra tror Elfving också att framgången beror på Calle Haglund-effekten:

- Vi hade en partiordförande som kandiderade i Nyland, det har inte hänt på väldigt länge. Det är klart att det påverkar, dessutom då han är sittande minister.

Målen nåddes inte i Hangö och Raseborg

Men allt är inte guld och gröna skogar. Partiet kunde ha varit ännu bättre på en del orter.

- Så här dagen efter valet funderar man vad vi kunde ha gjort bättre. Var kunde röstningsprocenten ha varit ännu bättre och vad kunde vi ha gjort för det?

Alla kommuners mål nåddes inte.

- Vårt mål var att ta ett mandat till i Nyland och det nådde vi. Men vi hade också kommunspecifika målsättningar. I många kommuner nådde vi de målen, i andra inte. Generellt i Västnyland gick det bra men vi hade hoppats på bättre resultat i Hangö och Raseborg. Det visar att det ännu finns potential att gå framåt.

Andra partier tror också på Haglund-effekten

I Ingå fick SFP hela 300 fler röster och gick framåt med hela 8,1 procentenheter jämfört med valet för fyra år sedan.

Samlingspartisten Don Rödlin i Ingå tror att SFP:s framgång beror på att många varit nöjda med Haglund som försvarsminister. Men han ser också att en del upplever ett yttre hot från Sannfinländarna som gjort att svenska röster samlats mer kring SFP. SFP har också hållit sig väl framme i Ingå.

Birgitta Gran (vf)
Birgitta Gran. Birgitta Gran (vf) Bild: Yle/Maria Wasström

- Lokalt har SFP synts bra på alla marknadsdagar, Ingådagar och liknande. Vi har i vårt parti fått lite kritik för att vi inte har varit lika synliga, men samtidigt tycker jag att en del tillställningar borde vara fredade, säger Rödlin.

Samlingspartister valde SFP i Hangö

I Hangö fick SFP 5,5 procentenheter fler röster, knappt 200 stycken. SFP:s framgång ser Hangöbon Birgitta Gran från Vänsterförbundet att till en del kan ha att göra med tydlighet.

- Det kan ha att göra med att SFP tydligt står för det svenska språket i en tid då det blåser snålt kring det och att det annars också är ett liberalt parti vad gäller minoriteter.

Hon ser också med skeptiska ögon på SFP:s framgång.

- Samtidigt ser jag det nog som en del av högerhegemonin, också för att Samlingspartiet backade. Till exempel i Hangö ser man tydligt att det verkar som om folk hoppat över från Samlingspartiet till SFP:s Haglund.

Hon är uppenbart besviken på valresultatet för sitt eget partis del, Vänsterförbundet. Gran ogillar att beslutsfattandet nu blir ännu mer högerinriktat.

- Både vad gäller resultatet i hela landet, Västnyland och speciellt i Hangö så är jag besviken, ledsen och orolig. Hela vänstern gick tillbaka rätt mycket och högern gick framåt i och med Carl Haglund i SFP och också genom att Sipiläs parti drog röster. Dessutom höll Sannfinländarna ställningarna. Allt det här bådar nog inte gott. Som verksam inom det sociala området är jag rädd för vad det här ska betyda i praktiken i kommunerna, säger Gran.

Sannfinländarnas Petri Palin leder partiet i Raseborg.
Petri Palin Sannfinländarnas Petri Palin leder partiet i Raseborg. Bild: YLE/Petra Thilman

Missnöje med SDP och Samlingspartiet

I Raseborg fick SFP ett 4,3 procentenheter större understöd (499 fler röster). Sannfinländarnas Petri Palin från Raseborg ser att SFP har haft bra kandidater.

- SFP lyckades den här gången bra med kandidatnomineringen. Det har funnits kandidater från alla samhällsklasser, olika kön och åldrar, alla har hittat en egen kandidat. De som röstat på de svenska SDP:arna och Samlingspartisterna har den här gången säkert också visat sitt missnöje genom att rösta på SFP istället, tror Palin.

Då det gäller det egna partiet så gick Sannfinländarna nationellt sett en aning bakåt. Men i Västnyland fick man lite fler röster än i det förra riksdagsvalet.

- Vi har haft budskap som gått fram och velat ha en förändring, vi har också visat är en faktor att räkna med i framtiden, säger Palin om vad han tror att är orsaker till framgången här i regionen.

Att det gått sämre nationellt trots att det gått bra i Västnyland ser han att hänger ihop med Centerns framgång som gjorde att det försvann röster inte bara från Sannfinländarna utan från många partier. Dessutom har uppdelningen i nya valdistrikt i Östra Finland påverkat, tror Palin.

I Raseborg fick Sannfinländarna tredje mest röster av alla partier, 6,8 procent.

Löpsedlarna gav röster till Feldt-Ranta

$
0
0

Raseborgaren Maarit Feldt-Ranta gjorde ett bra val, trots att SDP backade rejält. Lokala SDP:are är oense om det var rätt strategi att bara ställa upp två västnyländska kandidater.

Maarit Feldt-Ranta fick i år 8 742 röster, ungefär 1 200 fler än i riksdagsvalet för fyra år sedan.

Feldt-Ranta ökade sin popularitet i bland annat Esbo och Kyrkslätt och blev röstetta i Hangö.

I hemkommunen Raseborg däremot valde 700 väljare att inte rösta på henne i år.

Det är svårt att säga varför det gick så, säger socialdemokraten Nina Wessberg, som är med i Feldt-Rantas stödgrupp i Karis.

Wessberg tror att en orsak kan vara att Feldt-Ranta inte synts till så mycket på det lokala planet eftersom hon har varit sjuk.

En annan orsak kan vara att regionen mist arbetsplatser.

- Arbetarna kanske är besvikna på partiet, säger Nina Wessberg.

Det är bra att vara känd

Att Feldt-Ranta har figurerat mycket i tidningsrubrikerna har hjälpt henne att få fler röster i de stora städerna. Det tror både Wessberg och SDP-veteranen Arja Alho i Sjundeå.

- Det har skrivits om henne i veckotidningar och hon har varit på kvällstidningarnas löpsedlar. Maarit Feldt-Ranta är en känd profil, konstaterar Wessberg.

Maarit Feldt-Rantas arbetsbil
Maarit Feldt-Rantas nuna och namn är kända för många. Maarit Feldt-Rantas arbetsbil Bild: Yle/Robert Ehrnsten

Alho å sin sida tycker det är tråkigt att kandidater i dag måste vara mera kända för att komma in i riksdagen.

- Man är känd för andra orsaker än vad man tänker politiskt, förklarar Alho.

Inte smart med bara två kandidater

I Västnyland ställde Socialdemokraterna upp två kandidater; Maarit Feldt-Ranta och Joona Räsänen från Lojo.

Nina Wessberg är nöjd med kandidaterna och tycker det var fint att Joona Räsänen lyckades ärva mandatet efter riksdagsräven Matti Saarinen.

SDP:s Matti Saarinen och Joona Räsänen är glada.
Matti Saarinen och Joona Räsänen var glada när det klarnade att Räsänen tar över i riksdagen. SDP:s Matti Saarinen och Joona Räsänen är glada. Bild: Yle/Bubi Asplund

Arja Alho tycker inte det var smart av SDP att ställa upp bara två kandidater från regionen.

- Vill man samla ihop mycket röster så hjälper det inte med få kandidater som får många röster utan man behöver många kandidater som samlar röster, hävdar Arja Alho.

Alho tror att partiet inte hade så många fräscha ansikten att erbjuda.

- Joona Räsänen var nästan den enda, konstaterar hon.

Räcker inte med nya ansikten

SDP representeras nu av många nya ansikten i riksdagen. Wessberg och Alho tror att det är ett bevis på att väljarna ville ha en förändring på Arkadiabacken.

- Det är en klar beställning på nya tankar, konstaterar Nina Wessberg.

Men det räcker inte med nya ansikten och nya tankar i riksdagen. Om SDP ska överleva och göra slut på nedförsbacken så behövs det mera än så.

Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne
Det blir ingen lätt match för ordförande Antti Rinne och SDP att vända den negativa trenden. Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne Bild: Yle

"SDP måste komma ut ur skåpet"

Nina Wessberg säger att SDP måste våga vara socialdemokrater igen och inte vara socialdemokrater i smyg. Det är ett framgångsrecept som skulle vinna terräng, tror hon.

- SDP måste komma ut ur skåpet och stå för de värderingar vi tror på!

SDP måste tala mer som Soini

Arja Alho håller med om att pariets värderingar inte har varit tillräckligt bra. Hon betonar också vikten av att valarbete måste göras hela tiden och inte bara i valtider.

Alho tycker också att partiet borde bli bättre på att prata så att folket förstår, något som Sannfinländaren Timo Soini är känd för.

Efter regn kommer solsken

Trots Socialdemokraternas dåliga valresultat hänger Nina Wessberg inte läpp. Hon ser hoppfullt på framtiden.

- Jag ser fram emot utvecklingsarbetet. Det kommer att ske på gräsrotsnivå och inte på partikansliet.

Markbrand orsakade elavbrott i Raseborg

$
0
0

Elden spred sig från brinnande trädgårdsavfall på Nytorpsvägen i Pojo. Räddningsverket varnar för den byiga vinden.

Det var strax efter klockan 17 larmet om branden kom till räddningsverket. Elden hade spridit sig från högen med trädgårdsavfall ut på en stubbåker.

Omkring 20 meter från brandplatsen fanns ett bostadshus, men vinden blåste åt motsatt håll. Däremot spred sig elden till en elstolpe och elledningar brann.

Det ledde till att drygt 20 hushåll blev utan el. Efter ett par timmar hade eldistributionsbolaget Caruna ändå reparerat felet så att alla igen fick el.

Den brinnande elstolpen ledde också till att räddningsenheterna måste vara extra försiktiga när de släckte branden.

Det var totalt omkring en hektar mark som brann.

Åtta enheter och en ledningsbil kallades till platsen, men alla behövdes inte.

Ekenäs FBK stannade kvar för att sköta eftersläckningen och kontrollera att elden inte ligger och pyr någonstans.

Räddningsverket uppmanar alla som eldar trädgårdsavfall att beakta den byiga vinden och ha någon form av släckningsverktyg nära till hands.

SFP störst i Hangö tack vare ”Calle”

$
0
0

I Hangö gick SFP förbi SDP och är nu det populäraste partiet i staden. SDP-veteranen Ulf "Putte" Lindström i Hangö skyller valförlusten på Calle-effekten.

Lindström medger att SFP gjorde ett gott val. Speciellt i Hangö.

- Calle Haglund lyckades uppenbarligen locka väljarna till sig. Det är han som har dragit fram SFP i det här valet, säger Lindström.

I Hangö var SDP:s Maarit Feldt-Ranta röstdrottning före SFP:s Calle Haglund. Haglunds partikamrater Thomas Blomqvist och Sten Öhman fick tredje och fjärde mest röster i Hangö.

Raseborgaren Feldt-Ranta fick 858 röster i Hangö medan Hangöbon Sten Öhman fick 338 röster.

Lindström tror sig veta orsaken till varför Sten Öhman inte fick fler röster i Hangö än han fick.

- Före valet sa jag till Sten att han inte ska flagga för Nato och att han inte ska apa efter Haglund. Jag tror att han kom fram på ett sätt som Hangöborna inte gillade.

Svenska socialdemokrater i Hangö stöder Maarit

De svenskspråkiga socialdemokraterna i Hangö stödde Maarit Feldt-Ranta i riksdagsvalet.

De finskspråkiga Hangösossarna ställde sig bakom Lojobon Joona Räsänen, säger Lindström.

Räsänen fick över 5 000 röster och blev invald i riksdagen.

Han efterträder partikamraten Matti Saarinen som efter sex mandatperioder steg åt sidan.

Ulf ”Putte” Lindström är glad över att 28-åringen från Lojo blev invald.

- Räsänen ärver Saarinens röster. Saarinen var en man som jobbade hårt för den här regionen och för Hangö. Det tror jag nog Joona Räsänen också kommer att göra.

Hangöveteranen Lindström småskrattar åt frågan varifrån Hangö ska hitta en likadan ung, driftig och populär socialdemokrat som Joona Räsänen.

- Vi har ju Maarit Feldt-Ranta. Svenska socialdemokrater i Hangö har i flera år jobbat för henne. I år lyckades vi speciellt bra.

Budskapet gick inte hem

Den nationella socialdemokratiska valförlusten skyller Lindström på en misslyckad marknadsföring av budskapet.

- En orsak är förstås också den, att SDP suttit på finansministerposten i den här regeringen. Det hjälpte inte mycket att vi bytte ut Jutta Urpilainen mot Antti Rinne.

Vad gäller landets nya regering tror Lindström inte att Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet tillsammans kan bilda en regering.

- Kanske SDP kunde sitta i samma regering med Sannfinländarna och Centern.

SDP ska vara i regeringen

Han är bestämt av den åsikten att SDP bör finnas med i regeringen.

- Man vinner inte särskilt mycket på att vara i opposition. Jo, man vinner kanske några röster i följande val, men man får absolut ingenting uträttat i opposition, säger Lindström.

SDP:s partiordförande Antti Rinne får fortsatt förtroende av Ulf Putte Lindström i Hangö.

- Inte ska vi byta ordförande nu igen - om inte Rinne själv vill avgå.

Vem har Sipiläs förtroende?

$
0
0

Varken journalisten Torbjörn Kevin eller statsvetaren Ann-Cathrine Jungar tror att det blir lätt för Juha Sipilä att få ihop en ny regering. Sipilä har tidigare uttalat sig om vikten av förtroende, men vem litar Sipilä egentligen på?

Kevin kan inte ännu dra några slutsatser om vilka som har Sipiläs förtroende.

– Man kan lugnt säga att ända sedan halv tio i går kväll har vi gått på en slags verbal tomgång i det här landet och kommer väl att gå i ännu några dagar till.

Inför valet var det mycket tal om en rödmylleregering båda bland Centerns och Socialdemokraternas väljare. Men är Socialdemokraternas valresultat för dåligt för att en rödmylleregering skulle bli till?

Torbjörn Kevin
Torbjörn Kevin Torbjörn Kevin Bild: Yle/Nina Bergman

– Det har inget med förtroende att göra, valresultatet är en helt separat fråga. I valrörelsen såg det ut att Sipilä hade en varmare relation till Soini och Rinne än till Stubb.

Däremot tycker inte Kevin att det fanns något uppenbart gnissel mellan Sipilä och Stubb och säger att alla element för olika regeringsalternativ fortfarande finns kvar.

När det kommer till förtroendet för Sannfinländarna anser Ann-Cathrine Jungar att man kan tolka förtroendefrågan så att Sipilä vill ha en regering med partier som håller ihop och kan stöda regeringen i riksdagen vid voteringar.

Problematiska rasistiska uttalanden

– Där är väl frågan kring just Sannfinländarna, som är oprövade som regeringsparti, om hur deras riksdagsgrupp kan agera disciplinerat. Frågan är alltså om partiet klarar av att hålla ihop sina led om de är ett regeringsparti.

Som exempel nämner Jungar dåliga erfarenheter av Finlands Landsbygdsparti som satt i regeringen åren 1983-1990 där partiet röstade emot förslag som ministrarna kommit överens om.

Ann-Cathrine Jungar forskar i populistiska rörelser i Europa
Ann-Cathrine Jungar Ann-Cathrine Jungar forskar i populistiska rörelser i Europa Bild: Facebook

Jungar tycker att det är problematiskt att rasistiska uttalanden accepteras på ett helt annat sätt i Finland än i exempelvis Sverige.

– I Finland har extrema, olämpliga uttalanden från Sannfinländska riksdagsledamöter inte haft någon betydelse för det förtroendet som Timo Soini har haft för dem.

– Jag brukar ofta dra parallellen till Sverige och Sverigedemokraterna där man utesluter medlemmar som gör olämpliga uttalanden som man då anser skada partiet.

Enligt Jungar beror skillnaderna på att SD är ett isolerat parti och anses vara ett pariaparti, medan Sannfinländarna i Finland anses som ett legitimt parti.

"Viktigt att signalera om vad som är olämpligt"

– Men jag tycker nog att det börjar bli problematiskt om man då ska ha ett regeringsparti där enskilda ledamöter går och gör mer eller mindre rasistiska eller extrema uttalanden, där tycker jag nog att det från partiledningens sida vore viktigt att signalera vad som är lämpligt att säga.

Jungar syftar här på Iltalehtis uppmärksammade intervju med Teuvo Hakkarainen (Sannf) vars uttalanden blev en stämplande och rasistisk svada. Varken Timo Soini eller Sannfinländarnas partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo kunde nås under måndagen för att kommentera intervjun.

Torbjörn Kevin och Ann-Christine Jungar intervjuades av Magnus Swanljung i måndagens Aktuellt 17.

MTV samarbetsförhandlar igen

$
0
0

Mediebolaget MTV samarbetsförhandlar igen. De berör hela personalen och den här gången är målet att minska antalet årsverken med mellan 55 och 75.

Minskningen av antalet årsverken kommer bland annat att beröra affärsverksamheten. Cirka 40-50 årsverken kommer att försvinna av ekonomi- och produktionsskäl. MTV ska även förnya affärsverksamhetens struktur.

Kari Pyrhönen, huvudförtroendeman för de anställda på MTV, säger att samarbetsförhandlingarna inleds nästa tisdag.

- Samarbetsförhandlingarna gäller i sin helhet upprörande många, kommenterar Pyrhönen antalet minskningar.

Produktionsstrukturen för nyhets-och sportverksamheten görs om och flyttas till ett särskilt nyhetsbolag.

- Allt handlar om att anpassa sig till nya digitala medievanor, säger MTVs kommersiella direktör Tomi Halonen.

Miljöförstöring i Skogby kan ge rejäla böter

$
0
0

Fallet med omkring hundra kubikmeter avfall som delvis har bränts och delvis har grävts ner i Skogby i Raseborg behandlades i Västra Nylands tingrätt i dag (21.4.). Åklagaren yrkade på stränga bötesstraff och på samfundsbot på minst 50 000 euro.

Under hösten 2012 upptäckte Raseborgs stads miljöinspektörer en stor hög med avfall vid Skogby såg. Våren 2013 hade avfallshögen försvunnit och miljömyndigheterna började utreda vart den hade tagit vägen. Ärendet gick till polisen för vidare utredningar.

När fallet nu var uppe i rätten yrkade åklagaren på stränga bötesstraff för miljöförstöring för en ledande person i det företag som misstänks stå bakom brottet och för en person som har varit anställd hos företaget.

Företaget borde betala minst 50 000 euro i samfundsbot, enligt åklagaren.

100 kubikmeter avfall

De misstänkta åtalas för att ha gjort sig av med omkring 100 kubikmeter avfall genom att bränna avfallet och genom att sedan gräva ner det avfall som inte har brunnit.

Personerna saknade miljötillstånd för att bränna avfall. Det är förbjudet att bränna avfall utan miljötillstånd samt att gräva ner avfall i marken, enligt Raseborgs stads avfallshanteringsföreskrifter.

En utredning av en ingenjörsbyrå år 2014 visade att allt nedgrävt och bränt avfall har städats bort från området.


Jätteinvestering i massafabrik i Äänekoski

$
0
0

Det är nu klart att Metsä Groups dotterbolag Metsä Fibre bygger en ny fabrik för bioprodukter i Äänekoski. I byggnadsskedet ska fabriken ge 6 000 jobb.

Byggandet börjar omedelbart. Fabriken ska stå på samma område som den nuvarande massafabriken i Äänekoski. Fabriken ska stå klar i slutet av år 2017.

Enligt Metsä Group är investeringen på 1,2 miljarder euro den största någonsin inom skogssektorn i Finland. 40 procent finansieras med eget kapital och 60 procent med lånade pengar.

Dessutom har Metsä Fibre fått 32 miljoner euro i statsstöd för investeringar i förnybar energi. Fabriken ägs av Andelslaget Metsäliitto (50,2 procent), Metsä Board Ab (24,9 procent) och Itochu Corp. (24,9 procent).

Välkommen ekonomisk nyhet

Fabriken ska producera 1,3 miljoner ton celluolosa per år - det är 800 000 ton tallmassa och 500 000 ton lövträdsmassa. Vid sidan av det här producerar fabriken energi långt över sitt eget behov och också terpentin och tallolja.

I byggnadsskedet ska fabriken ge 6 000 arbetsplatser, och då fabriken står färdig ska den sysselsätta 200 personer. I hela näringskedjan ingår 2 500 arbetstillfällen.

Fabriken förväntas öka Finlands exportintäkter med en halv miljard euro per år, och de positiva effekterna på samhällsekonomin ligger också kring en halv miljard euro.

Anläggningarna i den nya biofabriken anskaffas i huvudsak i Finland, 70 procent ska vara av inhemskt ursprung.

Välbehövlig vitaminspruta
Bild: Yle

Ihalainen är nöjd

Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) är mycket glad över Metsä Fibres beslut om att investera i Äänekoski.

- Det ger näringslivet i Mellersta Finland är välbehövlig vitaminspruta, säger han. Det här är också ett tecken på att finländsk industri kan förnya sig.

Investeringen innebär också en positiv signal i den rådande ekonomiska situationen, säger Ihalainen.

Det krävs en hög sysselsättningsgrad för att upprätthålla välfärden i vårt land. Vår ekonomiska utveckling hänger långt på hur exporten börjar ta fart, säger Ihalainen.

Äänekoski ligger strax norr om Jyväskylä.

Dags att använda parkeringsskiva i Raseborg

$
0
0

Du som slarvar med att parkera lagligt och använda parkeringsskiva ska nu se upp. Parkeringsövervakningen i staden kommer att skärpas.

Raseborgs stad kommer också att kunna lägga in en beställning på större razzior av polisen.

- Den möjligheten finns och den kommer vi att använda, säger Werner Orre, SFP, som leder ordet i samhällstekniska nämnden.

Finns risk för böter

Det lönar sig alltså att parkera bilen på rätt plats och använda parkeringsskiva.

Till exempel på Matildas parkeringsplats i Ekenäs bör man använda parkeringsskiva.

- Annars finns det en risk att man får en böteslapp man inte vill ha, förklarar Orre.

Färre vanliga brott men mer trafikbrott

Raseborgs tekniska direktör och ansvariga gatuchef har träffat den högsta polisledningen, polischef Jari Liukku. Parterna har gått igenom situationen överlag i Raseborg.

På mötet konstaterades att vanliga brott har minskat i staden men trafikbrotten har ökat på grund av effektiverad kameraövervakning.

Civila vigslar populärare än kyrkobröllop

$
0
0

Giftermålen fortsätter att minska samtidigt som civila vigslar blivit mer populära än kyrkobröllop. I fjol vigdes 12 395 par i magistraten.

I fjol ingicks 24 462 äktenskap, vilket är 657 färre än året innan, visar Statistikcentralens siffror.

Senaste gången som antalet ingångna äktenskap var färre än i fjol var år 1999. Skillnaden är ändå betydligt mindre än mellan åren 2013 och 2014. Då minskade äktenskapen med nästan 3 800 jämfört med året innan.

I fjol var också första gången som det var populärare att gifta sig civilt än i kyrkan. 12 395 par gifte sig i magistraten, medan 11 942 höll kyrkobröllop.

Antalet civila vigslar har inte förändrats märkbart de senaste åren, men kyrkobröllopen har minskat kraftigt. Ännu år 2004 gifte sig nästan 19 000 par i kyrkan.

Antalet registrerade partnerskap år 2014 var 333.

Samtidigt som äktenskapen blir färre, är skilsmässornas antal stadigt. Skilsmässornas antal var i fjol drygt 13 600. Siffran har hållits så gott som oförändrad de senaste tio åren.

Lika många sommarjobb - men kraven är högre än förr

$
0
0

Det dåliga ekonomiska läget verkar inte påverka antalet sommarjobb nämnvärt, visar uppgifter som Yle Uutiset samlat in från olika arbetsgivare.

Både privata företag och kommuner erbjuder ungefär lika många sommarjobb som tidigare.

Enligt Jouni Nupponen på Nylands arbets- och näringsbyrå finns det minst lika många sommarjobb i år som i fjol.

Också på Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå har man noterat detsamma. Områdets tio största arbetsgivare erbjuder lika många jobb som året innan.

Städning av trappa
Städning av trappa Bild: Yle/Maria Wasström

Helsingfors stad har däremot meddelat att man erbjuder färre jobb inom parksektorn än i fjol. En del andra stora arbetsgivare har också minskat på antalet sommarjobbare eller förkortat anställningstiderna.

Även i sameområdena i Lappland har många organisationer skurit ned på på sommarjobbsutbudet. Bland annat rekryterar Forststyrelsen, en av de största arbetsgivarna inom sameområdet, färre kundrådgivare än förr.

Det krävs mer av sommarjobbarna

Kompetenskraven för dem som anställs som sommarjobbare har ökat.

Många arbetsplatser förväntar sig att sommarpersonalen har jobberfarenhet inom branschen och studier inom ämnet bakom sig. Särskilt gäller detta inom sjukvården.

Inom hälsovården är arbetsgivarens målsättning att sommarersättarna redan har examen, men sjukvårdsdistrikten tvingas nog anställa även personer vilkas studier fortfarande pågår.

Itellas cyklar i Karleby.
Itellas cyklar i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Unga vill inte städa eller sälja per telefon

Inom den privata sektorn är det dagligvaruhandeln som anställer mest sommarjobbare i hela landet.

Försäljningsarbete är populärt hos unga som söker sommarjobb, men de flesta vill hellre göra det vid en servicedesk eller i butikskassa än per telefon.

På många håll har det ordnats rekryteringskampanjer för telefonförsäljare eftersom så många unga tycker illa om tanken att jobba som telefonförsäljare.

Bild: Yle/ Nora Engström

Städjobb finns till buds i hela landet, men det är inte ett särskilt lockande alternativ för många unga. Också inom trädgårds- och renhållningssektorn har det visat sig vara svårt att få tag på sommarjobbare.

Församlingar anställer unga för att sköta om gravgårdarna och de behöver kyrkoguider och sommarteologer.

Jobb som grönsaks- och bärförsäljare finns till buds i hela landet. Också Posten behöver postutdelare för sommarmånaderna.

För de 18-28-åringar som kan tänka sig att jobba utomlands finns bland Nordjobb och för nyutexaminerade 20-30-åringar finns Nordisk jobstart.

Ursprunglig artikel: Elina Jämsen/Yle Uutiset

Sommarjobbarna vill inte städa

$
0
0

Unga erbjuds sommarjobb, men jobb som städare och telefonförsäljare lockar inte. Förväntningarna på vad ett jobb ska innebära är för höga.

Yle Uutiset skriver att sommarjobb som städare och telefonförsäljare inte lockar unga. Det kan till och med vara svårt att få någon att ta emot jobben som erbjuds.

Linda Fant har jobbat som städare i tolv år, och är nu anstaltsbiträde på Korsholms närsjukhus. Eftersom hon är anstaltsbiträde ingår också andra arbetsuppgifter än städning. Linda förstår ändå att folk kan tycka att städning är ett jobb med låg status.

- Folk tycker väl att det är oglamoröst, ointressant, dåligt betalt och att det inte ger något. Man kan väl räkna upp hur mycket som helst, säger hon.

"Alla städar, och betalt ska man ha"

Själv blev Linda städare när hon var 17 år gammal. Hon behövde ett jobb, och just det jobbet kom vid en lämplig tidpunkt.

Nog är det ju konstigt om de hellre är utan betalt än att ha ett arbete.― Linda Fant, anstaltsbiträde

- Det är väl inget skilt med det, du gör ju det där hemma. Alla städar, och betalt ska man ha, så arbete som arbete, tycker jag.

Att det kan vara oglamoröst och lite tråkigt är lätt att se, men att det skulle vara så oattraktivt att man hellre skulle gå arbetslös, det kan Linda inte riktigt förstå.

- Nog är det ju konstigt om de hellre är utan betalt än att ha ett arbete. Alla behöver pengar och alla har räkningar som ska betalas. Kanske de har föräldrar som betalar, säger hon.

Tror du vi är bortskämda?

- Säkert.

Ett tungt jobb

Att jobba som städare är ganska tungt rent fysiskt. Linda säger att hon aldrig måste gå på gym eftersom hon tränar varje dag när hon städar. Det låter som ett ganska hälsosamt jobb alltså, i alla fall jämfört med skrivbordsjobb och kassajobb som bara ger tennisarmbåge och ryggproblem. En annan positiv aspekt med jobbet är att folk tycker om när det är rent runt omkring dem.

- De är så glada varje gång jag städat, de tycker jag gör det fint. Man får uppskattning, bara man gör ett bra arbete. Ifall det inte blir städat på några dagar säger de nog att det märks att jag inte varit där, säger Linda.

Vi vill ha trevligt på jobbet

Sociologen Susan Sundback säger att man som ung har ganska orealistiska föreställningar om vad arbetslivet är och hur man kommer in i det.

Man tänker sig att det ska vara ganska bra lön, och ganska trevligt.― Susan Sundback, sociolog

- Man tänker sig att det ska vara ganska bra lön, och ganska trevligt. Det ska vara rent och snyggt och man kanske ska få synas, säger hon.

Vi förväntar oss alltså att få ha det trevligt samtidigt som vi arbetar. Med den här tanken i huvudet kan ett städjobb ses som ett verkligt skräpjobb.

- Man måste klä om sig och gå i tråkiga kläder, sopa och städa. Det är något man inte riktigt kan se sig själv passa in i. Det är liksom andra som gör sådant arbete.

Vanliga yrken lite tråkiga

Att världen blivit mer global spär också på känslan av att allt är möjligt, och att man själv är ämnad för något mer, något större och ”viktigare” än att städa. Dessutom har många jobb blivit mer diffusa, och det är svårt att konkretisera ett jobb som kräver social kompetens eller kommunikationsskicklighet, vilket får de vanliga handfasta yrkena att verka lite tråkiga.

Föräldrarna kan också hjälpa till att göra det svårt att ta ett jobb som anses ha låg status.

- Övergången från barn till vuxen har blivit besvärlig. Föräldrarna vet inte riktigt hur de ska råda sina barn, och att bara säga ”ta det här städjobbet nu", det gör inte alla föräldrar. De tycker också att deras barn ska ha något som anses bättre, eller något som de tycker är skojigare, säger Susan.

Era kommentarer

Vi fick in många kommentarer på Instagram och under sändningen. Här är några av dem.

Mitt första jobb som 14-åring var som hotellstäderska. Inte det roligaste jag gjort men då i den åldern kunde jag inte få mycket bättre jobb. Inget jag ångrar idag, tjänade ju mina första pengar och va stolt och glad. - anna_sthlm

Mitt första jobb var som städerska (16-18 år) på ett ålderdomshem och jag trivdes mycket bra! :) Alla uppskattar städiga utrymmen, de äldre samt personalen var mycket tacksamma för jobbet vi gjorde. Man lärde sig att jobba självständigt och noggrannt och därutöver sägs det ju att städning är en sorts terapi ;) - jjohannasofiaa

Håller med Linda till 100% att många ungdomar idag vill inte jobba men pengar ska dom ha. Att dom är lite bortskämda. Idag skall man nog vara nöjd om man har ett jobb fast det är som städare, men kanske man får för mycket pengar som arbetslös. ? - daniel

Har jobbat som städare, rekommenderar ingen det. Dåliga tider/för lite tider. Fuskas konsekvent med pauser/timmar och dålig lön. Ingen bra bransch.

Min dotter har sommarjobbat och städat och trivts med jobbet, hon har lärt eget ansvar att städa på olika platser, tyvärr kan föräldrarna anse att städa är dåligt. - förälder

Hur är det med dig? Skulle du kunna tänka dig att jobba som städare eller telefonförsäljare? Du kanske redan gör det, eller har gjort det? Vad tycker du om jobbet?

Svalorna har anlänt

$
0
0

Svalorna har anlänt till Finland, rapporterar den ornitologiska föreningen Birdlife. En ladusvala sågs i Nådendal förra veckan och under veckoslutet kom det in observationer från åtminstone fem olika ställen.

Hussvalor har setts i både Pargas och Kotka.

Trots att våren i år började ovanligt tidigt har svalorna inte kommit tidigare än de brukar. Vissa år har ladusvalor iakttagits redan i slutet av mars. Hussvalornas ankomsttidpunkt kan betecknas som normal, säger Birdlife.

Birdlife hoppas nu på allmänhetens iakttagelser av svalornas häckningsplatser på adressen www.birdlife.fi/vuodenlintu.

Ladusvala (Hirundo rustica) är den mest spridda fågelarten i familjen svalor. Ladusvalan är en tätting med med blå ovansida, lång, djupt delad stjärt och böjda spetsiga vingar. Den förekommer i Europa, Asien, Afrika och Amerika.

Hussvala (Delichon urbicum) är en flyttfågel som häckar i Europa, Nordafrika och i de tempererade delarna av Asien och övervintrar i subsahariska Afrika och tropiska Asien. Hussvalans huvud, rygg, vingar och stjärt är blåsvarta. Undersidan är vit.

Ville Niinistö: Riksdagen är ingen lekstuga

$
0
0

Politikernas privatliv får inte bli en dokusåpa. Jag föredrar svensk politik där man pratar om sakfrågor och medierna lämnar politikernas privatliv i fred, säger De grönas ordförande Ville Niinistö.

Medierna i Finland upplever ett tomrum som politikerna förväntas fylla. I Sverige finns det fler kändisar och monarki och politikerna lämnas i fred. Det finns inbyggt i personvalssystemet att somliga tycker att all publicitet är bra. Det skadar arbetskulturen i riksdagen, menar Niinistö.

- Samhället ska vara tolerant gentemot mot privata människors familjesituationer. Svåra privata beslut ska respekteras av medierna.
Om man själv väljer att öppna alla sina garderober så är det svårare att hålla dom stängda när medierna tycker det finns något intressant där, säger Niinistö.

Ville Niinistö var tidigare gift med politikern Maria Wetterstrand.

Onsdagens Lasso har skilsmässor som tema. Där medverkar bland andra partiordförande Gudrun Schyman, som i Sverige har hyllat skilsmässan som en emancipatorisk kraft.


Svensk forskare: Den gamla skolan gav bättre resultat

$
0
0

Orsakerna till de skolframgångar som Finland har visat upp kan främst sökas i historien. Lärarna högaktas inte lika mycket längre och resultaten sjunker därefter, skriver en svensk forskare i dag.

"Finland är inget föredöme, skolframgångarna feltolkas", skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren i DN. Han är knuten till Insititutet för Näringslivsforskning i Sverige, och har gett ut en bok om den finländska skolframgången "Real Finnish Lessons: The True Story of an Education Superpower".

Finland är inget föredöme
I den drar han slutsatsen att de senaste årens utveckling inom den finländska skolan inte leder till bättre skolresultat och att den finländska skolan, som modell för andra, därför feltolkas. Orsakerna är i stället sociokulturella och kan förklaras av den snabba samhällsutvecklingen under efterkrigstiden.
Uno Cygneaus
Folkskolans grundare Uno Cygnaeus Uno Cygneaus Bild: Arkivbild


- Dylika samhälleliga omvälvningar karaktäriseras till en början av en stark arbetsetik och betoning på utbildning, eftersom hot om fattigdom lever kvar i befolkningens medvetande. Resultaten i Finland var en "utvecklingseffekt", som kraftigt ökade elevernas resultat, skriver Sahlgren.

Samtidigt släpade skolkulturen efter och fortsatte vara rätt gammalmodig, vilket i sig var en orsak till goda resultat.

- Mer auktoritativa skolmiljöer och lärarledd undervisning är bra för elevers prestationer, säger Sahlgren i DN.

Lärarna viktigare på finskt än på svensk håll

Medan de skandinaviska länderna införde läroplikt mellan 1814 och 1848 gjorde Finland det år 1921.

- Dessa förhållanden var en av anledningarna till att de finska lärarna blev så viktiga, även utanför skolan. Lärarna kallades för "nationens ljus" och var förebilder samt utbildare av hela folket.

Läraryrket har haft lägre status i Svenskfinland
Det här syntes också i en extremt selektiv uttagning till lärarutbildningen, enligt Sahlgren. Samma fenomen är inte lika tydligt på svenskt håll i Finland, och läraryrket har haft lägre status i Svenskfinland. Det har enligt Sahlgren att göra med att svekomanerna anknöt till en redan existerande nation och kultur.

- Detta kan delvis förklara varför finlandssvenska elever har presterat sämre än de finskspråkiga, trots högre socioekonomisk bakgrund.

Sjunker skolan i Finland till svensk nivå?

Samtidigt som man har börjat genomföra mer elevcentrerad undervisning har resultaten börjat falla - samma mönster som vi tidigare har sett i Sverige.

- Det finns risker med att införa elevstyrd undervisning och ett alltför egalitärt förhållande mellan elever och vuxna i skolan, skriver Sahlgren.

"Utvecklingseffekten" verkar ha nått sitt krön och driver Finlands resultat nedåt
En annan orsak är att den starka arbetsetik som finns i början av snabb samhällsutveckling, i slutändan tenderar att leda till belåtenhet. "Utvecklingseffekten" verkar ha nått sitt krön och driver Finlands resultat nedåt. Sahlgren drar slutsatsen att det därför är svårt för Sverige att försöka "ta efter" den finländska modellen.

Svenska politiker har felaktigt sökt orsaker till framgången i de senaste årens skolpolitik i Finland, som tvärtom har försämrat resultaten från tidigare.

Finlands Bank: Stimulans innebär risker

$
0
0

Finlands nya regering borde snabbt vidta åtgärder för att rädda Finlands ekonomi. Stimulanspolitik är inte att tänka på, varnar Finlands Bank.

Något nytt uppsving är inte i sikte för Finlands ekonomi, uppger Finlands Bank. Tvärtom är utsikterna nu ännu svagare än vad man räknade med i höstas.

- Det lägre oljepriset hjälper till, likaså ECB:s mycket expansiva penningpolitik, men förändringen är bara kortsiktig, menar chefdirektör Erkki Liikanen.

Därför är det viktigt att den nya regeringen snabbt kan enas om ett konkret program för att skapa balans i den offentliga ekonomin. Anpassningsåtgärderna borde inledas redan under år 2016.

Enligt Finansministeriet är anpassningsbehovet sammanlagt 6 miljarder euro. Liikanen håller med om storleksordningen.

Stimulans inget alternativ

Finland kan idag få lån på exceptionellt förmånliga villkor genom att sälja statsobligationer med negativ ränta. Ytterligare låntagning och stimulanspolitik är ändå inget realistiskt altenativ, då statsskulden närmar sig den överenskomna EU-gränsen på 60 procent av BNP.

Liikanen anser att Finland redan har haft den mest stimulerande finanspolitiken i hela EU sedan år 2007. Att låta statsskulden växa och riskera sänkt kreditbetyg vore oklokt.

- Mera stimulans kan innebära stora risker i framtiden, varnar Liikanen.

Naturresursinstitutet inleder samarbetsförhandlingar

$
0
0

Naturresursinstitutet Luke inleder samarbetsförhandlingar som kan leda till att 210 årsverken försvinner. Orsaken till samarbetsförhandlingarna är en totalreform av statens forskningsinstitut som skär ner Lukes finansiering med 15 miljoner euro.

Samarbetsförhandlingarna berör 725 årsverken inom förvaltning, forskningens stöduppgifter, elitplantsproduktionen samt mätnings- och standardiseringstjänsterna. Institutet förbereder sig också för permitteringar under hösten 2015.

Den viktigaste orsaken till besparingsbehovet är att statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering ska genomgå en totalreform. Det innebär att Lukes grundfinansiering kommer att skäras ned med nästan 15 miljoner euro från år 2014 till 2016 och Luke ska därför inleda anpassningsåtgärder på cirka 11 miljoner euro.

– Vid anskaffningen av experimentellt forskningsmaterial och inom laboratorieanalytik kommer vi att samarbeta mera med andra forskningsinstitut och universitet och därtill kommer vi att köpa tjänster externt, säger Lukes generaldirektör Mari Walls.

Naturresursinstitutet Luke är en forsknings- och expertorganisation som jobbar för främjandet av en hållbar användning av naturresurser och biokemi. Luke bildades av en sammanslagning av de tre statliga forskningsinstituten MTT, Metla och VFFI samt Tikes statistiktjänster. År 2014 gjordes 1 570 årsverken på Luke.

SDP-folket tudelat om regeringsmedverkan

$
0
0

Hos riksdagsvalets förlorare Socialdemokraterna är känslorna mycket tudelade angående en möjlig regeringsmedverkan. En del partiaktiva vill vara med och påverka om regeringsprogrammet är gynnsamt för partiet, medan andra vill gå i opposition som en följd av valresultatet.

Johanna Överfors från Pedersöre, första viceordförande för Finlands svenska socialdemokrater, säger i det här skedet nej till en regeringsmedverkan.

– Jag tror inte att vi vinner något på att gå in i en regering med en knepig regeringskonstellation igen.

Andra vill vara med och påverka där besluten fattas. En förutsättning är ett regeringsprogram som partiet kan acceptera.

Borgåpolitikern Matti Nuutti
Matti Nuutti kan tänka sig en regeringsmedverkan. Borgåpolitikern Matti Nuutti

– Jag är rädd för att programmet innehåller mycket nedskärningar. Det ser sämre ut med tillväxten om inte Socialdemokraterna är med, säger Matti Nuutti, ordförande för Borgå svenska socialdemokrater.

Många socialdemokrater önskade sig före valet en rödmylleregering baserad på Socialdemokraterna och Centern. Samarbetet med Centern tros inte heller nu vara det stora problemet, utan det är den andra sannolika regeringspartnern Sannfinländarna som orsakar huvudbry.

– Jag tror vi kommer att ha det svårt att hitta kompromisser med Sannfinländarna. Centern och Socialdemokraterna har enklare att hitta varandra, säger Johanna Överfors.

Störningar i tv-sändningarna under tisdagen

$
0
0

Digita meddelar om att det har förekommit störningar i tv-sändningarna under tisdagen på grund av ett fel i masten i Fiskars. Problemet visar sig endast i en del av hushållen.

Digita försöker åtgärda problemen, som förutom i tv- och radiomasten i Fiskars och förekommer i Hangöområdet.

Det gäller kanalknippe A där bland annat Yles alla kanaler syns.

Digita meddelar mer på sina nätsidor om hur reparationerna framskrider och när felet är reparerat.

Viewing all 67369 articles
Browse latest View live